12 SKOLANS STÄLLNING TILL RELIGIONSUNDERVISNINGEN.
Lagen bestämmer, att, om inom en kommun tjugo familjefäder, som hafva barn i skolåldern, fordra religionsundervisning i sin bekännelse, skall kommunen upprätta en särskild skola for dessa barn eller understödja en privatskola, som fullgör öfriga för skolan faststälda vilkor. Denna bestämmelse har haft egendomliga följder: på många ställen vägra de under klerikalt inflytande stående kommunerna att återinsätta religionsundervisningen i folkskolan, för att kunna med kommunalmedel upprätthålla eller understödja en privat skola hållen af munkar och nunnor. Det är ej svårt att inom kommuner finna tjugo familjefäder, som klaga öfver bristen på kristendomsundervisning i kommunens offentliga skola och sålunda skaffa den klerikala skolan offentligt understöd.
Äfven i Österrike-Ungern pågår strid om kyrkans ställning till skolan. Österrike—Ungern är ett särdeles katolskt sinnat land, och ända till 1869 voro skolorna stränga konfessionsskolor styrda af presterskapet. Men efter kriget mellan Tyskland och Österrike 1866, då Österrike tvingades att utträda ur tyska förbundet och riket delades i två delar — Österrike och Ungern —, följde ett nationellt uppvaknande och ett förnyelsearbete, som också visade sig i ökat intresse för folkundervisningen. Presterskapets rätt att ordna folkundervisningen upphäfdes och staten öfvertog ledningen af hela skolväsendet. Genom 1869 års skollag bestämdes, att skolorna skulle stå öppna for barn af olika bekännelser; religionsundervisningen i skolorna borde meddelas af de olika bekännelsernas prester och i första rummet öfvervakas af de kyrkliga myndigheterna, hvilka dock vid alla anordningar måste rätta sig efter gällande skollag och reglementen. Där omständigheterna gjorde det omöjligt, att en prest öfvertoge religionsundervisningen, kunde läraren sköta denna undervisning med barn af sin egen bekännelse, dock endast med de kyrkliga myndigheternas tillåtelse. Försummar en kyrka eller ett religiöst samfund att sörja för undervisning i sin bekännelse inom en skola, skall den världsliga skolstyrelsen ordna denna.
Det klerikala partiet, som hade ägt hela makten öfver skolan, gjorde allt för att försvåra och hindra genomförandet af denna lag. Det upphetsade befolkningen mot den och påfven fördömde högtidligt den nya skollagen.
