Sida:Whitlock, skolans ställning-8.jpg

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

8 SKOLANS STÄLLNING TILL RELIGIONSUNDERVISNINGEN.

då för döfva öron, ty det andra kejsardömet, som behöfde stöd af katolska kyrkan, utlämnade skolan åt henne; men det är i hufvudsak Edgar Quinets skolprogram, som i våra dagar blifvit genomfört i Frankrike

Kriget med Tyskland 1870—71 är utgångspunkten för dessa stora reformer på undervisningens område liksom det i andra afseenden i Frankrike värkat väckande och manande. “Det är icke den preussiske soldaten utan den preussiske skolläraren, som besegrat oss“, blef ett bevingat ord, och arbetet for folkskolans befrämjande blef en af de viktigaste sidorna i Frankrikes förnyelsearbete. Redan 1871 framlade Jules Simon förslag till ny skollag. Men som detta lagförslag fordrade obligatorisk skolgång och undervisningens gradvisa öfvergång från andliga lärare till examinerade lekmän, framkallade det en storm af ovilja från det klerikala (kyrkliga) partiet. “Frankrike är förlorat, om denna lag antages; fritänkare, materialister, protestanter och judar skola intaga de nuvarande lärarnes platser; man vill göra våra barn till hedningar“ m. m. ljöd det enstämmigt från det klerikala lägret. Förslaget blef förkastat. Under de närmaste åren hade den tredje republiken nog att göra med att öfvervaka och tillbakaslå alla monarkisternas och bonapartisternas hemliga och öppna angrepp. Först sedan Grévy blifvit president 1877, då republikens närmaste framtid kunde anses tryggad, hade man ro att taga upp den viktiga frågan om skolornas ombildning och därpå arbetades med brinnande ifver, i synnerhet sedan Ferry 1879 blifvit undervisningsminister. Detta arbete gick främst ut på att slita bandet mellan kyrka och skola för att sedan ordna den senare. För uppnående af detta första mål uteslötos genom en lag 1880 alla andliga från högsta undervisningsrådet, i hvilket endast vetenskapsmän och lärare, som ej stodo i kyrkans tjänst, fingo säte och stämma. Vidare bestämdes efter våldsamma strider, att ingen finge undervisa i vare sig offentliga eller privata skolor utan att hafva tagit den af staten faststälda lärareexamen, hvarigenom alla till andliga ordnar hörande lärare och lärarinnor, som undervisat i kraft af tillståndsbref, utfärdade af biskoparne, fråntogos rätten till undervisning. Samtidigt med införande af obligatorisk skolgång och kostnadsfri undervisning uteslöts religionen från