Den här sidan har korrekturlästs
Hör fraset af böljande släpen.
De sjunga, som fordom, sin stygiska sång
Hur trotsande håg skall få plikta en gång,
Hur gudaföraktet
Skall störtas i schaktet,
Hur Nemesis samhällsförstörarn förstör,
Hur hoppet bedrager, hur lyckan är skör.
Så klingar den åldriga visa,
Som menniskan rysande hör.
Högtidligt de sjunga dock äfven ibland
Om ljusa, elysiska ängar,
Om orfevs, som räddar från Akerons strand
Sin älskling med tonande strängar,
Om heligt Eleusis, där soning och bot,
Ta saligt de vandrande mysterna mot,
Om Psyche, som irrar
Och djupt sig förvirrar,
Men luttrande vandring till Erebos gör
Och enas med Eros vid jublande kör.
Så klingar den åldriga isa,
Som menniskan vördande hör.
Wirsén, Visor. 5
