Den här sidan har korrekturlästs
Åter knöt jag er vänskap hop,
Gammalt mjöd gaf förbundet dop.
Änglar och helge Sankt Eriks märke
Denna förlikning nådigt starke!
Skiljens ej mer, I herrar två:
Då skall vårt gamla land bestå!
Jag hafver lagt den säkra grunden,
Aldrig går ur min håg den stunden.
Ute var mörk och ödslig höst,
Inne knoppades hjärtetröst:
Äro herr Sten och herr Svante vänner,
Lugn jag för Svea välde känner».
