Sida:Wirsen,Visorromanserochballader315.jpg

Den här sidan har korrekturlästs
303

Seklet förrunnit,
Friden försvunnit.
Ve den, som söndrat befryndade folk,
Hjärteförförarn,
Sämjoförstörarn,
Fordom i dikten idéernas tolk!

Landens förening —
Himmelens mening —
Måste, trots honom och andra, dock stå.
Svea, vår moder!
Vägrar din broder,
Rädda då ensam, beslutsam, er två!

Annars er båda
Utgårdavåda
Nalkas, som slutligt föröda er skall.
Yttersta tiden
Snart är förliden,
Fräls de förenade kronor från fall!