slutet af året fann hertigen nödigt att återkalla honom till Sverige. Derför utfärdade han den 1 Nov. nämde år "fullmagt" för "skeppsamiral" Joakim Scheel att bege sig till Stockholm att ombesörja skeppsutredningen och bestyra om skeppsflottan i öfrigt. Den 25 i samma månad erhöll Scheel en "tänkesedel", som är en slags instruktion: Han skall beställa om alla skeppsbyggningarne, så i Sverige som Finland, att de till våren blifva färdiga och tillse att alla skepp, de må ligga i Sverige, Finland, Lifland, Reval eller Pernau, blifva i tid utrustade[1].
Kort derefter eller den 13 Maj 1601 erhöll Scheel, "som förut varit betrodd att hafva riksens armada i befallning", hertig Karls fullmagt att vara "Sveriges rikes amiral". I detta embete skulle han näst hertigen hafva öfversta befallningen öfver hela skeppsflottan, så i Sverige och Finland som annorstädes liggande; kaptener, skeppare och alla andra, så väl befäl som gemene af sjöfolket skulle vara honom hörsamma och lydiga, "så väl när de ligga stilla, som när de uppå någon resa förskickade och förordnade äro emot fienden och eljest, alldeles som Vi det sjelfva gjorde, om Vi tillstädes vore". Han skulle ock ega rätt att låta straffa alla brott mot skeppsartiklarne och skeppsrätten1. Amiral Scheel fick sålunda samma magt och myndighet som en riksamiral och att han icke äfven blifvit såsom sådan erkänd, torde blott böra tillskrifvas hans utländska börd, hvilken hindrade hans tillträde till rådet. Riksamiral tillsattes år 1602 och Scheel stannade qvar vid flottan såsom holmamiral i Stockholm.
1569—1595. Öfversteamiral: Klas Eriksson Fleming.
27/11 1575—1578. Underamiral: Henrik Arvedsson (Gyllenankar).
1578—1579. " Bengt Söfringsson (Gyllenlod).
25/4 1584—1594. " Johan Bagge.
1594—1597. " Bengt Larsson.
12/2 1596—1602. Öfversteamiral: Joakim Scheel.
Den beständiga rådsinstitutionen leder sitt ursprung från Stockholms riksdagsbeslut den 17 Juni 1602. Regenten kunde icke vidare behålla i sin hand samlade förvaltningens alla
- ↑ RR.
