Sida:Zettersten-Svenska flottans historia åren 1522-1634.djvu/41

Den här sidan har korrekturlästs
19
AMIRALITET.

April samma år att 2:ne af riksens råd äfven måtte närvara i amiralitetet, när riksamiralen presiderade, men detta föranledde ej då till någon åtgärd.[1] Den 25 Okt. 1633 antog amiralitetet en notarie att hålla “protokoll på alla rådslag, tal och svar, som in collegio et consilio admiralitatis hållas“.[2]

Sin slutliga stadfästelse och instruktion erhöll amiralitetskollegium genom regeringsformen den 29 Juli 1634, som föreskrifver i § 11:

Det tredje kollegium är amiralitetet, hvarest riksamiralen presiderar. Ledamöter (assessorer) äro två riksråd, helst sådana som tjenat till sjös och fyra vice amiraler eller de äldsta och förståndigaste skeppskaptener, deribland alltid holmamiralen eller holmkaptenen. Betjeningen utgöres af sekreterare, notarier och skrifvare, “som rigtighet hålla“. Till amiralitetets befattning hör att hafva inseende öfver rikets alla örlogsskepp, ehvad de äro tillsammans eller åt­skilda och uti olika hamnar; så ock öfver alla galejor, strussar, lodjor, båtar, pråmar, skeppsbroar och på alla byggningar till sjös, hvad namn de hafva och hvad heller de förehafvas vid Stockholms skeppsgård eller annorstädas i riket och dess provinser. Amiralitetet skall hålla säkra rullor och längder på hvad som finnes, förbrukas, tillverkas, köpes eller för­bättras. Rigtiga rullor skola ock hållas på allt sjöfolket, dess vilkor och underhåll samt tillsyn öfver att folkets under­håll är godt och tillräckligt, som ock deröfver att skeppen äro försedda med tackel och tåg, stycken (kanoner) och lådor med hvad dertill hörer. Amiralitetet skall äfven hafva ad­ministration och inspektion öfver de anslagna räntorna, att de blifva efter den i räkningekammaren gillade och gjorda förordning rigtigt inkräfde och utdelade.[3]


Tablå öfver amiralitetet.
1620—1634. Riksamiralen Karl Karlsson Gyllenhjelm;
1620—1629. Underamiralen Karl Larsson Fleming;
1630—1634. Amiralen
1630—1634. Amiralen Erik Eriksson Ryning.


  1. N. A. Kullberg: rådsprot.
  2. Amiralitetets registratur.
  3. A. A. von Stiernman: riksdagars beslut. Den hittills i såväl historiska verk (utom C. T. Odhners Sveriges historia under Kristina) och statistiska handböcker som i komitébetänkanden m. fl. afhandlingar rörande flottan vanliga uppgiften att amiralitets kollegium inrättades år 1617, förtjenar icke något afseende.