så långsamt att amiral Scheel fick flottan först den 22 Juni ut till Dalarö.[1] I början af Juli gick han till Elfsnabben,[2] der flottan blef liggande ända till de första dagarne af Augusti.
Redan den 7 Juni hade hertigen fått underrättelse, att den af Sigismund tillsatte ståthållaren i Finland, Arved Eriksson Stålarm[3] (Klas Flemings efterträdare) ämnade sig åt Åland med båtar och en “upprorisk” hop.[4] Omkring den 22 Juni hade underamiral Peder Stolpe fått sina skepp i Nyköping färdiga, afseglade till Åland och ankom till Flisöhamn på en af Ålands sydligare småöar den 27 Juni. Derifrån utskickade han fyra skepp att rekognoscera.[5] Allt var då ännu lugnt, emedan Stålarm lemnade Finland först den 10 Juli. Stålarms flotta uppgifves hafva bestått af fjorton “skepp” och femtio skutor med omkring 3,000 man.[6] Då han nu påträffade Stolpes flotta vid Flisö, sökte han underhandla. Men Stolpe, som erhållit hertig Karls befallning att skyndsamt förena sig med hufvudflottan i Elfsnabben, afseglade plötsligt från Åland. Några dagar derefter seglade äfven Stålarm vidare och landsteg den 25 Juli i Gröneborgs hamn vid Östanå i roslagsskären, sex mil från Stockholm.[6] Genom det s. k. korftåget blef han fördrifven från Roslagen, inskeppade sitt folk och seglade till Kastelholms slott på Åland, hvilket han uppfordrade. Hertig Karl befalde då amiralerna Scheel och Stolpe, som lågo i Elfsnabben, att genast gå med hela flottan till Åland och “förjaga den finska förrädarhopen“.[7] Stålarms flotta blef nu upphunnen och slagen, 300 man togos till fånga och Stålarm sjelf räddade sig undan till finska skären.[8]
För att bringa sitt rike till underkastelse och stäfja hertigens upproriska regemente, hyrde konung Sigismund i Danzig öfver ett hundra köpmansskepp, som han bevarade och stälde under befäl af amiral Sten Banér.[9] Sedan han inskeppat sitt krigsfolk, afseglade han från Danzig den 20 Juli och landsteg i Blekinge den 30 i samma månad.[10] Den 22 Augusti kom Sigismund till stegeborgsskären med nitton fartyg; flera kommo sedan efter. Der hade hertig Karl blott