Sida:Zettersten-Svenska flottans historia åren 1522-1634.djvu/463

Den här sidan har korrekturlästs
441
År 1598.

så långsamt att amiral Scheel fick flottan först den 22 Juni ut till Dalarö.[1] I början af Juli gick han till Elfsnabben,[2] der flottan blef liggande ända till de första dagarne af Augusti.

Redan den 7 Juni hade hertigen fått underrättelse, att den af Sigismund tillsatte ståthållaren i Finland, Arved Eriksson Stålarm[3] (Klas Flemings efterträdare) ämnade sig åt Åland med båtar och en “upprorisk” hop.[4] Omkring den 22 Juni hade underamiral Peder Stolpe fått sina skepp i Nyköping färdiga, afseglade till Åland och ankom till Flisöhamn på en af Ålands sydligare småöar den 27 Juni. Derifrån utskickade han fyra skepp att rekognoscera.[5] Allt var då ännu lugnt, emedan Stålarm lemnade Finland först den 10 Juli. Stålarms flotta uppgifves hafva bestått af fjorton “skepp” och femtio skutor med omkring 3,000 man.[6] Då han nu påträffade Stolpes flotta vid Flisö, sökte han under­handla. Men Stolpe, som erhållit hertig Karls befallning att skyndsamt förena sig med hufvudflottan i Elfsnabben, afseglade plötsligt från Åland. Några dagar derefter seglade äfven Stålarm vidare och landsteg den 25 Juli i Gröneborgs hamn vid Östanå i roslagsskären, sex mil från Stockholm.[6] Genom det s. k. korftåget blef han fördrifven från Roslagen, inskeppade sitt folk och seglade till Kastelholms slott på Åland, hvilket han uppfordrade. Hertig Karl befalde då ami­ralerna Scheel och Stolpe, som lågo i Elfsnabben, att genast gå med hela flottan till Åland och “förjaga den finska förrädarhopen“.[7] Stålarms flotta blef nu upphunnen och slagen, 300 man togos till fånga och Stålarm sjelf räddade sig undan till finska skären.[8]

För att bringa sitt rike till underkastelse och stäfja her­tigens upproriska regemente, hyrde konung Sigismund i Danzig öfver ett hundra köpmansskepp, som han bevarade och stälde under befäl af amiral Sten Banér.[9] Sedan han in­skeppat sitt krigsfolk, afseglade han från Danzig den 20 Juli och landsteg i Blekinge den 30 i samma månad.[10] Den 22 Augusti kom Sigismund till stegeborgsskären med nitton fartyg; flera kommo sedan efter. Der hade hertig Karl blott

  1. RR. 22/6 1598.
  2. RR. 3/7 1598.
  3. Se sid. 52.
  4. RR. 7/6 1598.
  5. RR. 1/7 och 12/7 1598.
  6. 6,0 6,1 C. G. Starbäck: berättelser ut sv. hist. III: 533.
  7. RR. 4/8 1598.
  8. RR. 14/8 1598; Dalin IV:394.
  9. Se sid. 54.
  10. Verving I:385—388; O. v. Dalin IV:395. Verving uppger Kalmar som landstigningsplats.