Sida:Zettersten-Svenska flottans historia åren 1635-1680.djvu/158

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
140
12. FLOTTAN I STOCKHOLM. 1. LÄGE.

Notholmen. Men på en karta från omkring 1650[1] har han ej något eget namn, utan benämningen Skeppsholmen är utförd såsom gemensam för båda holmarne. På Verner von Rosenfelts karta af år 1702,[2] kallas holmen för Blockhusholmen. “Lilla Beckholmen“ eller “Gamla Beckholmen“ är emellertid det namn, hvarmed holmen benämndes af amiralitetet åren 1650—1680.[3] Namnet lånades antagligen från den i närheten liggande större “Beck- och Tjäruholmen“, hvilken drottning Kristina år 1647 upplät åt Stockholms stad.[4]

Till Lilla Beckholmens nordöstra hörn ledde en bro på pålar från Skeppsholmens södra strand.[5] Äfven denna bro hade en vindbrygga för genomsläppande af fartyg,[6] så att de icke skulle behöfva taga omvägen kring holmen.

Den lilla holmen var egentligen blott en enda bergkulle med en smal strandremsa nedanför. På dess nordöstra strand uppfördes 1661 en stor och hög mastkran. Denna stod i 220 år och refs i febr. 1881.[7] Ett kranhus med spel bygdes strax bredvid år 1670.[8]

På holmens högsta punkt på berget ofvanför mastkranen blåste “flaggan.“ Der bredvid var ett litet vakthus.[9] År 1667 uppfördes i stället en “skansbyggning“ af tegel.[10] Denna byggnad, afbildad å plansch 13 i Dahlbergs Suecia, bestod af ett åttkantigt torn med sexton halfrunda styckegluggar i två rader öfver hvarandra. Från det kupiga taket blåste flaggan. Till följe af denna form blef byggnaden kallad ”tornet.“ År 1674 befaldes tygmästaren att låta mura igen styckegluggarne, emedan man skulle förvara krut i tornet. Derför skulle ingen få begagna trappan i tornet, utan han skulle göra steg utanpå, på hvilka man vid behof kunde gå upp till flaggan.[11]

Till tornets bestyckande erhölls år 1676 från krigskollegium till låns sju stycken, som voro troféer, nemligen ett kejserligt 20-pundigt, ett d:o 12-pundigt, ett d:o 10-pundigt,

  1. I Generallandtmäterikont.
  2. I K. Biblioteket.
  3. A. K. reg. 1712 1650; S. K. A. D 11 materialräkenskap för 1658 m. fl. år.
  4. R. R. 116 1668.
  5. Karta från 1640-talet i Krigsark.
  6. Se plansch 13 i Dahlbergs Suecia.
  7. Man fann då i kranhufvudet en furuplanka, på hvilken sjelfva kranen var afbildad och årtalet 1661.
  8. S. K. A. D 11: inventarieredogörelse år 1670.
  9. A. K. reg. 25 1665.
  10. A. K. reg. 187 1667 och A. K. prot. 149 1667.
  11. A. K. prot. 134 1674.