Uppå förnyad begäran af kollegiet om instruktion
resolverades den 10 febr. 1648, att k. maj:t vill för kollegiet låta
utarbeta och fastställa en sådan.[1] Ej heller detta löfte blef
infriadt och amiralitetskollegium uppgaf småningom hoppet
att få någon instruktion. Kollegiet företog då frågan sjelf
under pröfning och faststälde den 23 dec. 1668 och 13 juli
1669 en fördelning af göromålen mellan de båda amiralerna
af rikets råd grefve Nils Brahe och friherre Klas Stjernsköld.
Den förre skulle tillhöra:
att tillse det amiralitetet tillkommande medel inflyta och
rigtigt disponeras;
att föreslå upphandling af behöflig proviant, kommiss
och skeppsbyggnadsmaterialier; samt
att jemte kommissarien hafva tillsyn öfver kamreraren,
kassören och proviantmästaren.
Stjernsköld skulle hafva:
inspektion öfver alla skeppsbyggnader, så på
Skeppsholmen som i Bodekull och Medelpad;
tillsyn öfver vidmagthållandet af skeppsflottan samt af
hus och byggnader på Skeppsholmen; samt
befäl öfver holmamiralen, holmmajoren och öfriga
holmbetjente. På förslag af holmamiralen skulle han förordna
vissa officerare, både kapten, löjtnant, skeppare och
högbåtsman på hvart skepp, hvilka skulle ansvara för skeppens
uppbörder, vård och underhåll.[2]
Onekligen var det en god och framsynt åtgärd att fördela kollegiet på två afdelningar. Och hade de båda afdelningscheferna verkligen fullgjort sina skyldigheter, så torde resultatet hafva blifvit bättre. Nu blottade riksamiralen G. O. Stenbocks fruktlösa expedition 1675 stora brister inom förvaltningen. Stenbock måste afgå, konungen förlorade förtroendet för den kollegiala förvaltningsformen, uppdrog åt särskilda personer bestyret med flottan och utfärdade för dem separat-instruktioner, såsom den 11 dec. 1675 för riksrådet Lorents Creutz att utreda flottan, d. 5 jan. 1677 för riksrådet Georg Gyllenstjerna att administrera amiralitetsmedlen och d. 6 dec. 1679 för amiral Hans Wachtmeister att i allmänhet dirigera hela verket. I synnerhet skulle Wachtmeister
