Sida:Zettersten-Svenska flottans historia åren 1635-1680.djvu/254

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer


236
30. AFLÖNING.

Prispenningar.Ännu en löneförmån voro prispenningarne.

Härom förordnades i 51:a punkten af 1644 års sjöartiklar. Bestämmelserna hemtades hufvudsakligen från 1535 års skeppsrätt med derefter utfärdade tillägg.[1] Nämnde punkt lyder: “Om Gud Allsmäktig gifver lyckan, att något af fiendens skepp kan blifva af Vårt folk öfvervunnet, då skall ingen fördrista sig att plundra eller söka något byte, förr än stycken och krutkammaren samt skeppet är välförvaradt och af Vårt folk besatt; sedan plundre hvar den del honom förordnadt blifver: den ene öfverofficern den andre öfverofficerns, som vunnen blifver, kistor, kläder, klenodier och hvad helst han mera hafva kan, sedan hvart officium efter annat och gemene man mellan öfverloppet af dem andra gemenes gods, och det delas mellan sjöfolket; men skepp, stycken, ammunition och proviant höra Oss och kronan särskildt till.“[2]

Här undantages visserligen det eröfrade skeppet från lott och byte, men vid tillämpningen torde äfven sjöfolket tillerkänts någon del deri. Detta framgår af konungens “försäkring“ den 1 sept. 1675 för officerare och gemene på sjögående flottan: “De, som kunna bemägtiga sig något fiendens skepp, skola efter förriga bruk och vana få proportionaliter och till delning sig emellan åtnjuta en fjerdepart eller dess värde i det eröfrade skeppet, om det är flagga, men en femte­ part, om det är annat örlogsskepp.“[3]

Påskpenningar.Amiralitetspredikanternas ordinarie lön, 180 daler om året, var skäligen klen. Den upphjelptes något af s. k. sportler för presterliga förrättningar, men predikanterna voro många, så att på en hvar af dem kunde icke komma så mycket af denna förtjenst. Ett icke ovigtigt bidrag till deras inkomster utgjorde derför de s. k. påskpenningarne. Dessa utgjordes af belopp, som löntagarne frivilligt afstodo å sina löner och hvilka innehöllos i kassan vid påsktiden för att tillställas predikanterna. En sådan innehållning omtalas första gången år 1652,[4] men förekom derefter hvarje år.

Då det led till påsk, utfärdade amiralitetskollegium en “zedel“ till kassören om innehållningen. Å kaptenernas, löjtnanternas, skepparnes, styrmännens och konstaplarnes löner

  1. A. Z. flottans hist. sid. 164—166.
  2. S. K. A. afd. C.
  3. R. R.
  4. A. K. reg. 53 1652.