Sida:Zettersten-Svenska flottans historia åren 1635-1680.djvu/262

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer


244
32. KOST.

År 1676 “insinuerade medici“, att den svåra sjukdomen på flottan till en del orsakats af att folket “icke voro vana vid en sådan ymnog spisning och solid mat.“[1]

Dessutom utdelades någon gång extra förplägning, bestående af bränvin eller tobak. Till 1675 års flotta hade konungen låtit utlemna 1,800 kannor bränvin och 5,000 skålpund tobak.[2] År 1678 anskaffades koppar af bleck “att dela bränvinet med mellan båtsmännen på skeppen.“[3]

Då hela flottan var ute under någon större del af året, gick kostnaden för friförtäringen till betydliga belopp. Enligt proviantmästarens redogörelse för år 1676 uppgick den till 336,352 daler, hvaraf för kajutpersoner 33,435 och för gemene 302,917 daler.[4]

I land.Både hemkallsfolket och “enskilda“ båtsmän i vintervakten skulle under tjenstgöring på Skeppsholmen hålla sig sjelfva med kost för sin lön. Men penningar saknades ofta i kassan, hvarför folket i stället fick anvisningar på proviantmagasinet. Granska snart blef det regel för vintervaktsbåtsmännen att utfå hela lön i proviant. På detta sätt fick båtsmanslönen,

    qvantiteterna i 1680 års spisordning förvandlas i nu gällande mått och vigt samt uppdelas i dagportion, så erhålles följande jemförelsetablå:

      Mått och vigt Bestås pr dag för en man
    år
    1680
    år
    1901
    Bröd, torrt  gr.  550 550
    Choklad och kaffe 15 à 20
    Fisk: sill och strömming   100
    Fläsk och kött 163 200
    Korngryn 230 20
    Ost 105
    Salt 25 15
    Smör 70 50
    Socker 40
    Ärter 140 120
    Öl cl. 278 33

    Amiralen grefve Nils Brahe ansåg, att »en båtsman bör hafva allra minst tre stop (tolf halfbuteljer) dricka om dagen på sjön“ (A. K. prot. 162 1676).

  1. R. R. 34 1677.
  2. A. K. prot. 38 1675.
  3. A. K. prot. 83 1678.
  4. S. K. A. afd. I 11.