och reda anvisningar.“[1] Af dessa medel erhöll amiralitetet i medeltal 40,000 à 60,000 daler årligen. Beloppen vexlade från 300,000 daler år 1645 till 2,735 daler år 1661.
Lilla tullen (landtull) var accis på alla ätliga och förnötliga varor, som fördes till torg eller marknad. Af dessa medel anvisades för amiralitetet årligen omkring 20,000 daler till större delen af lilla tullen i Stockholm. Beloppen vexlade från 2,600 till 33,981 daler.
Livländska licenten, som var en tullförhöjning i Livland, förekommer i amiralitetets inkomststater åren 1637—1655 med omkring 30,000 daler om året.
Tobaksmedel eller skatt å förbrukning af tobak uppfördes i staten åren 1664—1668 med 7,000 à 8,000 daler per år. Förstnämnda året anvisades dock 17,740 daler.
Reducerade gods. Under denna titel anvisades för amiralitetet år 1655 16,000 daler, år 1656 20,000 och år 1680 44,067 daler på grund af den vid 1655 års riksdag beslutade reduktion.
Adelns kontribution. Ridderskapet och adeln beviljade vid riksdagen i Stockholm år 1652 en särskild gärd af fyra daler af “hvart besatt bondehemman, som hvar och en eger.“[2] Häraf erhöll amiralitetet år 1654 24,484 daler.
Städernas kontribution utgjordes med visst bestämdt årligt belopp af hvarje stad, såsom 6,000 daler af Stockholm, 1,500 af Göteborg, 650 af Uppsala, 400 daler af Gefle, Vesterås, Arboga och Nyköping o. s. v.[3]
Kröningsgärden. Drottning Kristina beviljades år 1649 i kröningshjelp en gärd efter samma grunder, som hennes fader erhöll vid sin kröning.[4] Till amiralitetet anvisades häraf 2,500 daler.
Subsidiemedel voro hufvudsakligen franska. År 1670 erhöll amiralitetet 36,000 daler spanska subsidiemedel.[5]
Anvisningssumman enligt stat utgjorde i allmänhet 300,000 à 400,000 daler. Häri inräknas dock ej anvisningar för att betäcka de ökade utgifterna för sjögående flottan under krig. När dessa medräknas, springer statens slutsumma upp till 900,000 daler.
