Sida:Zettersten-Svenska flottans historia åren 1635-1680.djvu/286

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
268
36. INKOMSTER OCH UTGIFTER.

måst betala, så sker dem härigenom så stor skada, att det i längden omöjligen kan tålas.“ Framställningen föranledde ej någon åtgärd.[1]
 År 1675 i november, då amiralitetskollegium hade skrifvit till rådet och begärt penningar, tillades i ett postskriptum: “Sedan brefvet blef slutet, kom skeppsbyggmästaren upp i Collegio och berättade, att så framt timmermännen och handtverkarne så väl som det andra folket icke nu strax blifva hulpne med deras underhåll, så gå både han och alla de andra från arbetet och lemna allt ståendes handlöst.“[2]
 År 1676 skref kollegiet åter till rådet om penningenöden: “Såsom tillståndet här vid amiralitetet nu är kommet till den extremitet, att till befarandes är, det icke allenast verket lärer falla, utan ock folket försmägta af hunger och fattigdom, hvilket till en del allaredan skett är — — — varandes synnerligen handtverkarne råkade i den fattigdom, så att en del af dem äro nödgade vordne att gifva sig i staden, en del på landet, till något arbete, hvarmed de sig ett stycke bröd hafva kunnat förtjena, hvarigenom förorsakats att kungl. maj:ts arbete ligger alldeles nere och ankarsmideriet synnerligen måste studsa.“[3]




Hvad var egentligen orsaken till denna ständiga penningenöd? Hon angafs i rådet af amiralen grefve Nils Brahe vara den, att “man icke i rätt tid fått ut hvad man borde hafva, hvaraf följt att man måst gifva så och så mycket pro cento åt kreditorer och taga på kredit för fem daler, hvad som eljest kostar två, item köpa in om våren det, som skulle hafva köpts på hösten.“[4] I samma anda yttrade sig amiralitetskollegium i sin skrifvelse till k. maj:t i augusti 1669, att man i brist af kontanta penningar ej kunnat upphandla en vara, när hon var billig, “såsom t. ex. hampa, hvilken i våras, om man då haft penningar, kunnat erhållas i Riga efter femton daler skeppundet, men nu måst betalas med nitton daler skeppundet.“[5] Och året derpå andrager kollegiet såsom en ytterligare

  1. A. K. prot. 212 1674.
  2. A. K. reg. 2411 1675.
  3. A. K. reg. 2012 1676.
  4. Rådsprot. 173 1669.
  5. A. K. reg. 58 1669.