Flaggduk, blå eller gul, erhölls från Amsterdam i rullar eller stycken, hvarje innehållande omkring 40 alnar.[1] Årsbehofvet syntes hafva utgjort omkring tvåhundra rullar; priset vexlade mellan 10 och 12 daler rullen.[2]
Färgstofter anskaffades likaledes från Amsterdam. I och för de många upphandlingarne derstädes antog regeringen år 1661 en der boende handlande Peter Trotzig till svensk kommissarie.[3] För sina tjenster blef han år 1666 utnämnd till handelsborgmästare i Stockholm.[4]
De från Holland införskrifna färgstofterna bestodo af berggrönt, blyhvitt, brunockra, cinober, guld och silfver i böcker (bladguld), gulockra, indigoblått, kimrök, ljusockra, mönja, silfverglitt, sintblått, spanskt grönt, umbra m. m.
Rödfärg införskrefs år 1671 från Holland,[5] men köptes år 1673 af borgmästaren i Arboga.[6]
Hampa var en nödvändighetsvara. Af något annat kunde man icke tillverka tågvirket. Jerntrossen var okänd.
Det årliga behofvet af hampa var fem à sex hundra skeppund och fyldes nästan uteslutande från Riga. Derifrån hemtades hvarje år två à tre skeppslaster af denna vara. Undantagsvis upphandlades hampa från andra orter, såsom från Narva åren 1645, 1662 och 1675 samt från Reval år 1657.[7]
Prisen var pr skeppund:
| I Riga | I Narva | I Stockholm | |||||
| År | 1651 | 18 | daler | — | — | ||
| „ | 1655 | 45 | „ | — | — | ||
| „ | 1659 | 30 | „ | — | — | ||
| „ | 1662 | 40 | „ | — | — | ||
| „ | 1663 | 36 | „ | — | — | ||
| „ | 1666 | 311⁄2 | „ | — | — | ||
| „ | 1675 | 17 | „ | 191⁄4 | daler | — | |
| „ | 1678 | — | — | 36 | daler | ||
| „ | 1679 | — | — | 33 | „[8] | ||
Jern. Af smidesjern förekommo plattjern eller “skenjern“, fyrkantjern, bultjern (från 7⁄8 tums till 15⁄8 tums),
