Riksrådet och amiralen friherre Klas Bjelkenstjernas period åren 1657-1660. Han hade d. 18 juli 1654 befordrats till amiral oeh amiralitetsråd och ledde efter Åke Ulfsparre amiralitetets ärenden åren 1657—1660. Då han i juli 1657 gick med flottan från Stockholm, bestämdes att de vigtigare brefven skulle underskrifvas af de riksråd, som voro qvar i hufvudstaden.[1] Holmamiralen Richard Clerk skötte de löpande göromålen i Stockholm, emedan Bjelkenstjerna hade med flottan sitt hufvudqvarter i Landskrona. På anmodan af konung Karl Gustaf tjenstgjorde kammarpresidenten Herman Fleming i amiralitetskollegium från augusti 1658 till december 1659.[2]
Riksamiralen grefve Karl Gustaf Wrangels period åren 1660—1664. Ehuru utnämnd till riksamiral 1657, fick Wrangel likväl ej, som förut är omtaladt, förr än i oktober 1660 tillfälle att öfvertaga ledningen af amiralitetet. Derefter utöfvade han denna med stort nit, så länge han innehade embetet eller till den 13 maj 1664. Han var visserligen i Pommern från oktober 1661 till juli 1663, men först Bjelkenstjerna och efter dennes död d. 30 juli 1662 riksrådet och amiralen grefve Nils Brahe ledde verket under Wrangels tillsyn och efter hans anvisningar, hvarom den lifliga korrespondensen dem emellan bär vittne.[3]
Den 16 december 1660 utnämnde förmyndareregeringen tvänne för sjövapnet främmande män till amiraler och amiralitetsråd. De voro riksrådet och öfversten vid gardet grefve Nils Brahe och riksrådet friherre Klas Stjernsköld. Ingendera visade sig vara någon vinst för flottan. Brahe, som var blott tjugusju år gammal, bevistade visserligen ganska flitigt kollegiets sammanträden, men något resultat af hans arbete har ej kunnat spåras.[4] Samma var förhållandet med Stjernsköld, hvilken förut användts i civila befattningar såsom landshöfding och generalkrigskommissarie. Emellertid funnos nu och ända till Bjelkenstjernas död 1662 samtidigt tre amiraler af rikets råd i amiralitetskollegium, eller en mera än regeringsformen medgaf.
