1- | „ | 20 | 50 | 70 | ||||
½- | „ | 4 | — | 4 | ||||
¼- | „ | 8 | — | 8 | 655 | 1,388 | 2,043 |
Af skeppslistan bil. 10 synes, att antalet stycken vexlade vid skilda tider på samma skepp. Detta berodde ej allenast på tillgången, utan ock derpå, att bestyckningen vanligen reducerades i fredstid. Då sex skepp, hvaribland Svenska Lejonet (2), skulle år 1666 sändas till Portugal, förordnades att på Svenska Lejonet (2), som annars hade 46 à 52 stycken, skulle sättas blott 26 stycken och i proportion derefter på de andra skeppen.[1] Annars betydde ej alltid en reduktion i antalet stycken, att skeppet derför blef mindre svårt bestyckadt. Skeppet Amarant (2) hade, då det år 1658 låg i Wismar, blott 38 stycken, nemligen 14 sexpundiga och 2 trepundiga i öfra laget samt 4 tjugufyrapundiga och 18 fjortonpundiga i nedra laget eller tillhopa 438 i pundigtal: men då det år 1675 var med i flottan, hade det 50 stycken, hvaraf 20 sexpundiga och 8 trepundiga i öfra laget samt 18 tolfpundiga och 4 åttapundiga i det nedra eller tillhopa blott 392 i pundigtal.[2]
De svåraste styckena tillhörde alltid understa laget. Skeppet Kronan (1) hade således år 1676 34 trettiosex-, trettio-, tjugufyra- och tolfpundiga stycken i understa laget, 36 tjugufyrapundiga i mellersta laget, 36 tolfpundiga i det öfversta samt 18 sexpundiga stycken i skans och back.[2] Tillhopa 124 stycken.
Lavetterna utgjordes af lådor på rullar, hvilka tillverkades af lådmakarne på Skeppsholmen.
Handvapen.Folkets beväpning utgjordes af musköter, pistoler, slagsvärd, bilor, yxor, pikar och bardisaner. Samma vapen användes vid hären och anskaffades derför af krigskollegium, som efter reqvisition tillhandahöll amiralitetet, hvad som behöfdes.[3]
Musköterna voro dels lunte- och dels flintemusköter,