Sida:Zettersten-Svenska flottans historia åren 1635-1680.djvu/38

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
20
1. AMIRALITETS-KOLLEGIUM.

understöddes af någon, utan förföll. Sju dagar derefter antogs en annan till tjensten.[1]

Dessutom låg amiralitetskollegium denna tid i ständig delo med kammarkollegium, särdeles med det mägtiga rikskammarrådet Lorents Creutz, för att utfå hvad staten anvisade. Kommissarien Johan Palmström, som skickades nästan dagligen dit att påminna om penningar, bemöttes af Creutz på ett hårdt och skymfligt sätt. Slutligen infunno sig amiralitetsråden Stjernsköld, Uggla och Hans Hansson Clerck i kammarkollegium för att klaga öfver att amiralitetet ej fick sina anvisade medel, men de båda senare understöddes föga af Stjernsköld, som under besöket talade i tysthet med Creutz. Häröfver beklagade sig sedan Clerck i amiralitetskollegium.[2]

Emellertid gick sommaren och hösten 1675, hvarpå följde Stenbocks till sina följder så olycksdigra expedition i oktober månad. Stenbock stäldes under åtal och d. 11 december 1675 befaldes riksrådet och kammarrådet Lorents Creutz att skynda till Stockholm för att äfven mottaga ett amiralitetsrådsembete.

En för förhållandena inom amiralitetet ganska betecknande förklaring afgaf amiralitetsrådet Stjernsköld på sin sotsäng. Han hade icke haft en frisk dag, allt sedan han kom tillbaka från expeditionen i oktober 1675 och afled d. 3 maj 1676 på sin gård Biby. Kort förut nedskref han följande: “Emedan det så vida kommet är, att amiralitetet skall stå till svars för dispositionen öfver holmarbetet och flottans sena utrustande i förlidne år 1675, så hafver jag, som nu på min sotesäng ligger och dagligen förväntar Herrens nådiga förlossning, detta sålunda considererat, att i fall de gode herrar uti collegio kanske skulle vilja skjuta skulden på mig, som frånvarande är och holmarbetet under händer haft hafver, att lemna denna skrift till min undskyllan och förklaring, först att nu på det sista var mitt inrådande alltid ogilladt, så att jag var nästan som utur deras consilio utesluten och sedan som amiralitetsrådet Hans Hansson Clerck sig holmväsendet så mycket antog, kan han intet neka, att jag mig icke hafver befattat med ekipagien eller timmerverket. Dessförutom är allom nog kunnigt, hurusom jag hafver varit på åtskilliga år tillbaka förordnad på mönstring och andra commissioner, så

  1. A. K. prot.
  2. A. K. prot. 63 1675.