år fyra andra, nemligen Gustaf Horn, Hans Wachtmeister, Klas Rålamb och Erik Sjöblad.
Amirallöjtnanten friherre Gustaf Horn var son till sedemera amiralgeneralen friherre Henrik Horn och utnämndes till amiralitetsråd d. 2 juni 1676. Han utmärkte sig ej särskildt.
Friherre Hans Wachtmeister utnämndes till amiral och amiralitetsråd d. 6 juli 1676. Född 1641, blef han 1669 anstäld hos den då ännu omyndige konungen såsom kammarherre och vann hans förtroende. Vid amiralitetet utnämndes han i augusti 1675 till major, d. 4 april 1676 till amirallöjtnant och tre månader derefter till amiral. Han jäfvade icke sin konungs förtroende. Med Wachtmeister inkom ändtligen i amiralitetet den kraft och förmåga, som saknats allt sedan Klas Larsson Flemings dagar.
Riksrådet och öfverståthållaren Klas Rålamb nämndes d. 7 juli 1676 till amiralitetsråd. Han blef det första riksamiralitetsrådet, som ej tillika var amiral. Han afgick redan d. 17 januari 1677,[1] utan att hafva uträttat något särdeles.
Slutligen utnämndes amirallöjtnanten friherre Erik Sjöblad d. 27 sept. 1676 till amiral och amiralitetsråd. Han var då blott tjugunio år. Redan som yngling hade han gått i engelsk örlogstjenst och blef kapten vid svenska amiralitetet 1666. Han var således en af de få högättade vid sjöstaten, som börjat sin bana till sjös. Så länge kriget varade tjenstgjorde han föga i kollegiet, emedan han var under större delen frånvarande från Stockholm, tjenstgörande på flottan i Göteborg eller Kalmarsund.
Af alla dessa fyra amiralitetsråd tjenstgjorde i kollegiet år 1676 blott Gustaf Horn och Klas Rålamb. De kunde icke ersätta förlusten af Creutz och Uggla. Ledningen af amiralitetets ärenden drogs af omständigheternas magt från ett vanmägtigt kollegium till den unge kraftige konungen. Han var ej heller sen att sjelf fatta tyglarna. Hans Wachtmeister blef nu den förmedlande länken mellan konungen och kollegiet. Den 29 sept. 1676 skref konungen till Wachtmeister, att han skulle bege sig till konungen i Syllinge högqvarter i Halland för afgörande af några amiralitetsärenden.[2] Två månader derefter uppdrog kollegiet åt amiralerna Hans
