utrusta ett skepp, som lämpligen kunde öfverföra trehundra personer till Nya Sverige.[1] Härmed afsågos de svenska nybyggena vid Delaware-floden i nuvarande Pennsylvania. För denna resa utsågs skeppet Örnen (2), som under befäl af kapten Jan Bockhorn afgick från Stockholm till Göteborg d. 8 okt. 1653.[2] Der låg kapten Bockhorn qvar till januari 1654, då han afseglade.[3] I Nya Sverige återtog han en af holländarne inkräktad svensk skans, hvars besättning derefter aflade ed till svenska kronan. Till Göteborg återkom han i slutet af september[4] och seglade derifrån i november tillbaka till Stockholm.[5]
År 1654.Den 6 juni afsade sig drottning Kristina regeringen till förmån för hertig Karl Gustaf. För drottningens resa ur landet hade amiralitetet redan d. 5 maj blifvit befaldt att hålla några skepp i ordning och d. 9 juni utfärdades instruktion för riksviceamiralen grefve Karl Gustaf Wrangel att med tolf skepp öfverföra drottningen från Öland till Wismar eller annan ort i Pommern, som drottningen bestämde.[6] Den 15 juni afseglade Wrangel från Dalarö med skeppen Herkules (1), Andromeda (2), Maria (2), Mars (2), Rafael (2), Wismar (2), Fenix (2), Hjorten (2), Fides (2), Merkurius (2), Apollo (2) och Svan (3). Wrangel var på Herkules (1), amiral Mårten Ankarhjelm på Andromeda (2) och major Tönnes Speck på Maria (2).[7] Flottan hade d. 19 juni knappt hunnit fram till Kalmarsund, förr än underrättelse kom att drottningen ändrat sin resplan och beslutat att fara landvägen ur riket. Wrangel skulle i stället öfverföra trupper till Tyskland.[8] Sedan han skickat skeppet Rafael (2) till Lübeck för drottning Kristinas räkning,[9] Mars (2) tillbaka till Stockholm, emedan det blifvit läck[10] och Svan (3) till Öland att hemta en del konungens saker till Stockholm, gick han d. 28 juni med Herkules (1) och fyra andra skepp från Kalmar till Wismar med större delen af öfverste Irwings regemente. Den 5 juli följde honom amiral Ankarhjelm med återstoden af regementet på Andromeda (2) och Apollo (2) samt d. 15 juli major Speck med
