under händer och disponera amiralitetsmedlen, för hvilka han skall redovisa inför kammarkollegium.[1]
År 1680 deltog han i 182 af kollegiets 223 sammanträden.[2]
Amiralitetsinköpare.I riksstaterna för åren 1647—1650 uppfördes lön till en amiralitetsinköpare. Dertill antogs Peter Friedell d. 8 febr. 1647 och afsågs hufvudsakligen för amiralitetets stora upphandlingar i Riga af hampa, ekevirke och master. Han följde med skeppen dit och tillbaka igen.[3]
Vaktbetjente.Kollegiets vaktbetjente utgjordes af enspännare, vaktmästare, hus- och kammardrängar.
De förekomma först från och med år 1646. Detta och nästföljande år fans en enspännare. Derefter utbyttes denne mot en vaktmästare, som fans ända till periodens slut. Såsom dennes biträden funnos åren 1651—1653 tre och 1654—1657 fem husdrängar samt åren 1667—1680 två kammardrängar.[4]
Afslutning.Det torde vara på sin plats, att här meddela en kort framställning af den ransakning, som anstäldes i anledning af riksamiral Stenbocks fruktlösa expedition i oktober 1675.
Den i december 1672 myndigblifne konungen stälde snart fordringar på amiralitetskollegium rörande utredning af skepp. Derjemte var tiden orolig och det snart utbrytande kriget hägrade redan vid synranden. Riksamiralen Stenbock med sina kolleger Brahe och Stjernsköld anade faran och visste, att de icke voro fullt beredda att möta den. De ansågo det vara bättre att förekomma, än förekommas och skrefvo d. 13 okt. 1674 till konungen ett bref om flottans tillstånd i allmänhet. De meddelade, att inga penningar funnos i kassan, att man ej visste hvarifrån man skulle få medel till de dagliga löpande utgifterna samt att, derest ej någon större reda post penningar nu anvisades, “vi må göras excuserade, det vi omöjligen med tomma händer kunna verket så förestå och förrätta som vi det eljest önska och Eders K. maj:ts tjenst fordrar.“[5]
Till svar härpå erhöll kollegiet d. 4 nov. 1674 befallning att sammanträda med kammarkollegium och deputerade af rikets råd för att öfverlägga och afge betänkande om orsaken
