ingen “besökare“ eller någon annan skulle få lotsa vid vite af tio daler. Svenskt eller främmande köpmansskepp, som in- eller utgick i skären utan att taga lots, skulle plikta tio daler. “Kronans egna styrmän“ hade, då de voro tillstädes, företrädesrätt att lotsa och den lotsman, som tränger undan någon kronans styrman, skulle mista lotspenningarne och dessutom böta fem daler.[1]
År 1675 tillsatte amiralitetskollegium en “ålderstyr- och lotsman“ i Dalarö. Han hette Per Eriksson och var den första lotsåldermannen i Sverige. Han skulle förordna lotsmän för kofferdiskepp och farkoster, som gingo förbi Dalarö. Skulle ingen lotsman vara vid något tillfälle tillstädes, fick besökare lotsa mot halfva lotspenningarne; den andra hälften skulle inlevereras till amiralitetet.[2] Året derpå fingo dalarö-lotsarne tillstånd att uppsätta en stuga åt sig på Jutholmen “att logera“ uti, när så behöfdes.[3]
Amiralitetsfiskalen Teofilus Melin hade från och med år 1677 blifvit förordnad att hafva inspektion öfver lotsarne i Stockholms skärgård,[4] men sedan en styrmanschef blifvit samma år tillsatt,[5] insåg man snart nödvändigheten att under denne äfven ställa lotsmännen. Detta skedde genom konungens fullmagt d. 5 dec. 1679 för viceamiralen Werner von Rosenfelt att hafva inspektion så väl öfver alla styrmännen vid amiralitetet som ock öfver lotsmansväsendet i Sverige, Finland, Estland, Livland, Ingermanland, Pommern, Wismar och Bremen, “emedan dessa båda beställningar icke kunna separeras“.[6] Härmed var organisationen af lotsverket inledd.
Med undantag af Stockholms-skären, öfver hvilka amiralitetet höll uppsigt, rådde föga ordning vid lotsningen inom rikets vidsträckta sjöområden. Nämnde v. Rosenfelt hade redan d. 24 oktober 1679 skrifvit till amiral Hans Wachtmeister att “lotsväsendet i Kalmar ligger allt öfverända och hvar och en främmande styr och lotsar sig sjelf åter och fram, huru han vill“.[7] För att bringa ordning och reda i lotsväsendet uppdrog konungen genom instruktion d. 15 mars 1680 åt v. Rosenfelt att vid hvarje lotsplats och stapelstad
