utgående skepp i stället för den förut vanliga “godtyckliga föräring“. Dessa medel skulle af tullkontoren liksom armbössepenningarne aflemnas till amiralitetet.[1]
De frivilliga bidragen i amiralitetets egna armbössor fortforo under hela denna period. Armbössans kassör skulle utlemna till hvarje kronans skepp, då det gick ut på resa, en låst armbössa af jern, men utan nyckel. Bössan skulle vid hemkomsten återställas och öppnas i närvaro af holmamiralen, kommissarien och kassören.[2]
Sakören tillföllo armbössan på grund af amiralitetsfiskalens stämningar, såsom förut är meddeladt. Till samma kassa gingo äfven de böter, som skulle erläggas af skeppare, hvilka seglade ut eller in i skären utan att taga lots.[3]
Armbössans utgifter voro enligt ofvannämnde stiftelseurkund afsedda till underhåll åt dem vid sjöstaten, som af ålder eller sjukdom ej längre förmådde tjena eller eljest voro så fattiga, att de hade intet att uppehålla sig med. De allra flesta af dessa understödstagare voro underofficerare, gemene och handtverksfolk. År 1660 funnos omkring femtio sådana, hvilka njöto 3 à 4 daler i månaden.[4] År 1678 gingo understöden till omkring 300 daler i månaden.[5]
Utdrag ur armbössans hufvudbok för år 1679:[6]
Daler s. m. | |||
Fordringar vid årets början | 202,265 | ||
Inkomster: | |||
af stora sjötullen | 5,294 | ||
af livländska tullen | 1,200 | ||
influtna räntor å meddelade lån | 3,083 | ||
diverse | 46 | 9,623 | |
Summa | 211,888 | ||
“Någon 1⁄4-öres kontribution är för detta år icke optagen“. | |||
Utgifter: | |||
“Förlamades underhåll”: 1 majorsenka | 35 | ||
1 kapten | 392 | ||
Transport | 427 |
|