Skeppare.Skepparstaten bestod af öfverskeppare, underskeppare och från år 1644 äfven af medelskeppare. Till denna stat hörde ock högbåtsmännen, hvilka ansågos såsom underofficerare.[1]
Till skeppare antogos i regel högbåtsmän eller högbåtsmansmått. De användes såsom chefer på strussar och skutor samt på mindre pinasser, bojorter och galejor. Hvarje skepp hade sin ordinarie skeppare, som följde med, när det gick till sjös, och såg efter detsamma, när det var upplagdt. I flotta funnos två skeppare på hvardera af de större skeppen.
Skepparen hade tillsyn öfver tackling, segel, ankaren, båtar, kablar, förtöjningar och dylikt. Högbåtsmannen var skepparens biträde och närmaste man. På hvarje skepp fans vanligen blott en högbåtsman och denne var liksom skepparen fästad vid skeppet, så till sjös som i land.
Styrmän.Styrmansstaten bestod af öfverstyrmän, medelstyrmän och lärstyrmän, omkring trettio af hvardera, dock något färre åren 1661—1676, men de trenne närmast följande åren betydligt flera.
Styrmännen erhöllos från Sveriges kustbefolkning. Till 1644—1645 årens flottor värfvades styrmän i Östersjöns kuststäder.[2] År 1663 förordnades att lärstyrmän ej fingo antagas utan efter godkänd examen samt att äfven befordran till medel- och öfverstyrmän skulle föregås af examen.[3] Dessa föreskrifter upprepades 1677.[4]
Vanligen var en styrman kommenderad på hvarje skepp och två på de större, oberäknadt lärstyrmän. De hade om hand skeppets navigering och skötte skeppsinstrumenten. Sjelfva skulle de hålla sig med kartor, cirklar och andra styrmans instrument.[5]
Styrmännen hade äfven rätt att mot ersättning lotsa handelsfartyg och egde dervid företräde framför lotsmännen.[6]
Deras närmaste förman var från år 1643 ålderstyrmannen, hvartill öfverstyrmannen Johan Månsson då utnämndes.[7] Han erhöll sedan öfverlöjtnants lön[8] och dog 1659. Han efterträddes d. 1 oktober 1662 af fänriken Fredrik Herman Höjer.
- ↑ A. K. prot. 28⁄6 1661.
- ↑ A. K. reg. 29⁄1 1644 och 19⁄2 1645. R. R. 26⁄4 1645.
- ↑ A. K. prot. 30⁄3 1663.
- ↑ A. K. prot. 31⁄7 1677.
- ↑ A. K. prot. 19⁄7 1677.
- ↑ A. K. reg. 10⁄5 1664, 28⁄7 1670 m. fl.
- ↑ S. K. A. afd. I: 10. Johan Månsson är utgifvaren af Sveriges första sjömärkesbok.
- ↑ A. K. prot. 9⁄3 1655.