Sida:Zettersten-Svenska flottans historia åren 1635-1680.djvu/80

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
62
4. HEMKALLSFOLKET.

Drottningen skref d. 26 aug. 1646 till amiralitetskollegium att, som grefve- och friherreskapen för halftannat år sedan erhållit privilegium att i båtsmanshållet anses lika med det andra frälset och svara halft mot skatte och krono, kollegiet skulle ställa sig detta till efterrättelse. Rullorna öfver grefve- och friherreskapens båtsmän och bösseskyttar skulle derför ändras på det sätt, att “der nu fyra à fem bönder äro om en båtsman, der skola de härefter blifva åtta à tio i roten“.[1] På kollegiets med anledning häraf framstälda erinringar svarade drottningen, att ehuru båtsmanstalet blefve genom dessa privilegier något minskadt, “så blifver det icke obilligt dervid“. Men alla andra hemman i båtsmanssocknarne, som voro antingen försålda under evärdligt frälse eller bortgifna under Norrköpings riksdagsbeslut,[2] skulle enligt beslutet vid 1642 års riksdag hålla båtsmän lika som skatte och krono.[3] Äfven adelssäterier och hemman, som blifvit förlänade adelns enskilda tjenare och af dem beboddes, befriades sedermera från båtsmanshåll.[4]

Reduktionen medförde dock häri ändring eller återgång till det gamla, så att reducerade grefve- och friherreskap fingo hålla båtsmän lika som skatte och krono. De f. d. frälserotarne delades i två, af hvilka den ena fick uppsätta ny båtsman och den andra behålla den gamla.[5] Och på riksdagen i Halmstad beslöts d. 2 mars 1678, att alla grefve- och friherreskap skulle i roteringshänsyn behandlas lika med skatte och krono.[6]

Hvad frälset i öfrigt beträffar, så skulle alla gods, som blifvit af k. maj:t sålda eller donerade efter år 1642, likväl hålla båtsmän och bösseskyttar såsom förut.[7] Denna fördel för styrkans upprätthållande gick dock förlorad genom adelns beslut vid riksdagen i Stockholm den 27 aug. 1664, att allt frälse skulle derefter blifva lika i båtsmanshållet, så att en båtsman skulle hållas af tolf gårdar inom och af åtta utom rå och rör.[8] Med anledning häraf befaldes kaptenerna att iakttaga vid deras kompaniers komplettering, att en rote bildades af två bredvid hvarandra liggande frälserotar, som bestått af fyra hemman hvardera utom rå och rör.[9] Likväl

  1. K. bref i S. K. A. afd. B.
  2. Se afd. 30 Aflöning: förläningar.
  3. R. R. 102 1648.
  4. R. R. 1312 1660.
  5. A. K. reg. 16 1675.
  6. A. von Stjernman: Ekonom. förf. saml. och A. K. reg. 305 1678.
  7. R. R. 242 1652.
  8. R. R.
  9. A. K. reg. 2012 1664.