uppsatte år 1676 fördubbling med 100 man och åren 1677—1679 ytterligare 100 man eller tillhopa 300 man. Men efter freden återgick man till det ordinarie talet 100 man.
Östgöta kompani utgjordes af Östergötlands och Smålands kustsocknar till Döderhultsvik (Oskarshamn) jemte städerna Norrköping, Söderköping och Vestervik. Styrkan utgjorde 304 à 320 man och med fördubbling omkring 600 man.
Smålands bösseskyttarkompani bestod af kustsocknarne från och med Döderhultsvik ända ned till Blekinge jemte städerna Vexiö, Jönköping, Eksjö och Vimmerby i Småland, Linköping, Skenninge och Vadstena i Östergötland samt Mariefred, Strengnäs och Torshälla i Södermanland. Kompaniet utgjorde 280 à 290 man och med fördubbling omkring 500 man.
Ölands kompani. Öland öfverflyttades från landt- till sjömilitien enligt regeringens beslut d. 13 januari 1636.[1] Der funnos då tre kompanier fotfolk, tillhopa 287 man.[2] Ölands båtsmanskompani utgjordes af Öland med staden Kalmar och bestod af omkring 300 man. Med fördubbling uppgick kompaniet till omkring 590 man.
Vestgöta kompani formerades år 1638 af en del af Askims härad med Hisingen, Göteborg och elfva städer i Vestergötland. Såsom ofvan är nämdt, lades hit år 1657 Flundre och Ale härader i Vestergötland samt Vätle och återstoden af Askims härad i Bohuslän. Styrkan utgjorde omkring 300 man och fördubblingen lika mycket.
Uppstäders bösseskyttarkompani bestod af de tio städerna Karlstad, Hedemora, Örebro, Arboga, Köping, Vesterås, Enköping, Sigtuna, Uppsala och Gefle med strax norr om sistnämnde stad liggande Valbo, Hille och Hamrånge socknar. Till dessa uppstäder räknades år 1669 och sedermera äfven Filipstad, Kristinehamn, Nora, Linde, Askersund och Karl Gustafs stad (Eskilstuna) jemte de till Smålands bösseskyttarkompani dittills hörande Mariefred, Strengnäs och Torshälla.[3] Styrkan uppgick till icke fullt 300 man och med fördubbling till 530 à 590 man.
Roslags kompani utgjordes af Upplands kustsocknar från Stockholm till Öregrund med denna stad, Östhammar och
