Småplock på vers/Den utestängde äkta mannen

←  Nannas regel
Småplock på vers
av Elias Sehlstedt

Den utestängde äkta mannen
Vårsång  →


[ 43 ]

DEN UTESTÄNGDE ÄKTA MANNEN.

Vinterstycke.




Nå men, har man sett på så befängdt-san,
Ljuset har hon släckt och porten stängt-san,
 Jag ej vågar bulta,
 Får väl gå och stulta
Hela natten, fastän det är strängt-san.

Snö och blåst utaf den bistra sort-san,
Västen tunn och fracken något kort-san,
 Hur jag jemnkar kragen,
 Fryser ändå magen:
Öfverrocken har Jag spelat bort-san!

Vore min Barbara mera öm-san,
Men nu är hon som en furie gröm-san.
 Säkert hon mig strypte,
 Blå och gul mig nypte,
Om jag störde hennes ljufva dröm-san.

[ 44 ]


Magen svider, jag kan ej stå rak-san,
Snön går in, som i ett sprucket tak-san,
 Genom tån och klacken;
 Skörtet utaf fracken
Kan ej räcka både fram och bak-san!

Husch! nej, nu jag måste bulta på-san:
Älskade Barbara! öppna då-san!
 Jag skall aldrig vara
 Borta, hemma bara,
In i bleka döden stå på tå-san!

Vore godt att nu ha rygg af sten-san:
Jag hör hennes stämma allaren-san,
 Jag hör toffeln knarra,
 Alla lemmar darra,
Jag kan netto stå på mina ben-san!



Utgiven även i Knäppar på lyran 1844. Den utestängda äkta mannen, illustrerad av Carl Larsson under 1890-talet till Carl Snoilskys urval av Elias Sehlstedts Sånger och Visor tryckt 1892/1893