Stockholm, Del 3 (Elers 1801)/Kap 111

←  Cap. Om Kyrkor och Capeller.

Stockholm, Tredje delen av Johan Elers Cap. Om Allmänna Byggnader och Inrättningar.

Cap. Om någre enskillte Hus och Lägenheter.  →

XI. CAPITLET.
Om allmänne Byggnader och Inrättningar.

Stadshuset vid Södermalms torg, lär vara byggdt i K. Carl XI:s tid, på 1660 eller 70 talet. År 1662 den 21 Octob. fingo interessenterne i General-Factoriet Joh. Fr. von Friesendorff samt Abraham von Eich tilstånd att uppsätta ett hus, till expedierande af åtskillige stycken, handeln angående, till främmande Ministrars och Ambassadeurers accomodement, tillika med packhus, källare, bodar m. m.^[1], och beviljades dertill en plats vid Södermalmstorget, der Ryssgården stod: hvarjämte Magistraten befalltes, att vara betänkt på, till hvad ort Ryssarne derefter kunde sättas och transporteras; då K. strax ville göra en förordning, att ett vederlag gåfves i stället igän^[2]. Att Ryssgården i anledning häraf blifvit flyttad till annat ställe, finnes icke af handlingarne; är icke eller gerna troligt, då de ännu innehafva i Stadsgården sina bodar och upplag af handelsvaror. På en perspectiv Charta i Drottn. Christinas tid, stå Rusche bodar marqverade, bestående af många små trähus, med ett plank kringstängde, i nedre Stadsgården.

Uti skrifvelse till Magistraten i Stockholm af d. 11 Mart. 1667, gifver K. i nåder tillkänna, att Staden då nyligen blifvit benificerad med nederlagsfrihet, på salt, vin, brännevin, papper, och alla Ryske grofva varor; och som dertill fordrades ett publikt Stadens hus; men sådant i hastighet, af Stadens medel ej kunde ske; så hade K. förunnat någre private, att det samma bygga och upsätta efter en viss dessein vid Södermalms stenbro, på den sidan som vetter åt Saltsjön; med en sådan förordning, att private måge väl bygga huset upp; men intet tillvälla sig på platsen eller byggningen någon egendom, utan skola vara pligtige cedera hela huset, emot betalning, och emedlertid nyttja det som de bäst kunna och gitta^[3].

Desse vilkor tyckes icke hafva varit upmuntrande att företaga någon stor byggnad. Men att öfre delen af Stadshuset, emot Stadsgården, sedermera blifvit upförd af Staden; synes kunna slutas af K:s bref af d. 2 Mart. 1676, hvarutinnan Borgmästare och Råd förunnes källarefrihet, på 30 åmar renskt, 10 pipor Spanskt och 20 Oxhöfden Franskt vin; emedan de, några är förut, med K:s tillstånd, i Södra förstaden, låtit upsätta ett ansenligt hus, och derstädes acktade inrätta ett vin- och ölskänkeri af främmande drycker; och K. äfven härigenom ville på sine företrädares vis, vid deras Krönings högtider, i hugkomma Staden med denna benådning^[4].

Detta hus har efter öfvergångne vådeldar 1680 och 1694 d. 6 Decemb. fått det prydeligare utseende, som det nu hafver, och i Gr. Dahlbergs verk, föreställes, undantagande flyglarne, och att den medlersta Italian på Corps de logis icke är så hög^[5].

Ibland de byggnader som 1695 ansågs nödvändiga att företaga, var den afbrände Ryssgården, som fordrade efter uprättadt förslag 10,000 D. S:mt.

Till hvarjehanda behof, utom Stadskällare, hafver Stadshuset sedan varit nyttjadt, såsom till Rysk- och äfven efter Religions-friheten, till Catholsk Kyrka; till Anatomie-sal, till fängelser^[6], och i senare tider till Söder Kämners-Rätt, till Hall- och Manufactur-Rätt, hvilken 1739 tillförordnades, m. m.

Då Fredrichshof inköptes till Vinter-Residence för Enke-Drottningen Lovisa Ulrica, var förut äfven Stadshuset i fråga, som då fordrat att efter en ny och större dessein, ombyggas och inredas.

Ryske Köpmän hafva, som Svenska Handlande i Ryssland, njutit här en reciproque handels-frihet. Enligt K:s Resolution af d. 21 Jan. 1721, tillstaddes Ryske Köpmän, att hvarje dag få öppna sina bodar och sälja en gross; men icke i minut, till dess säker underrättelse ankom, hvad frihet de Svenske fingo njuta i Ryssland, och sådant vidare uti Nystadske freds-tractaten kunde afgjort blifva. Samma freds förbund, afslutat d. 9 Sept. 1721, innehöll i 17 §. att de handels-hus som Svenske Undersåter för krigets begynnelse haft, uti vissa Hans Czariska M:ts tillhörige Handels-Städer, skulle efter erhållen fred, ej allenast strax åter restitueras; utan ock dem fritt lämnas, dylika Handels-hus, sig jämväl uti de cederade Städer och Hamnar, att anskaffa och inrätta; såsom ock till Hans Czariske M:ts undersåter, både ofördröjeligen skulle inrymmas de Handels-hus, som de uti Svea Rike och andre Sv. Länder tillförene haft; såsom ock dem sammaledes, vara efterlåtit, uti flere Svea Rikes Städer och Hamnar, hvarest de det åstunda, sådane Handels-hus sig att anskaffa och inrätta.

Till nybyggnad i Ryssgården (approberade K. M. desseinerne d. 1 Jun. 1758) Öster om Stadshuset, bestående af trenne delar; först den medlersta eller Hufvudbyggnaden emot Stads-gården, sedan af ett våg- och vräkhus, med 2:e Contoir, samt vidare af 2:ne flyglar, den ena åt torget och den andra åt den så kallade Petter Myndes backe, som skulle inrättas till bodar, Magaziner och andra rum.

Utom de på Stadshuset inredde Fängelser, hvartill 6 rum nyttjas, utom det förut så kallade plågorummet, nu mera till ett så rysligt behof afskaffat; anmärkes här Gillstugan, eller häcktet för oförmögne skuldenärer, för förut var inne i Staden, vid persilje-gränden; men 1782 förflyttades till Hornsgatan i qvarteret Ufven, uti ett af Staden inköpt hus^[7]; hvarest 6 rum äro inredde för gäldbundne karlar och ett för qvinnor. De bysatte gäldenärers antal, skall de senare åren stigit till 25 högst 30. Nu förtiden afsittes icke eller något af gälden som förut, och underhållet för den bysatte 2 Sch. om dagen, betales ock af borgenären i Bancopenningar, och njuta de bysatte fri läkarevård; Gudstjenst hålles der äfven af en tillförordnad Präst, alla Helgedagar. Uti flyglarne invid samma bysättningshus, finnes ock en under Hallrätten lydande arbetsinrättning, hvarest skyldiga arbetare hållas i häckte, till dess de aftjent sin gäld, hos husbonden, samt njuta under tiden ⅔ penningen af daglönen till uppehälle. (Profess. D. von Schultzenheims Tal vid Pr. nedläggande 1799, p. 82, 83).

Arbetshus inrättningen i Stockholm blef uppå Politie-Commissionens underdåniga förslag, af K. M. gillad och stadfästad den 5 Mart. 1773.

Ändamålet var att gifva de fattige och behöfvande tillfälle, att genom flit och idoghet kunna förtjena sitt Bröd; att upmuntra slögden och hämma tiggeriet, som mera af brist på arbete, än en skamlig lättja utöfvades.

Detta första frivilliga Arbetshus i Stockholm, belägit i hörnet af Högbergs och Göthgatan, åfvanför Catharinae Fattighus, öppnades den 20 Apr. 1773, och ifrån samma dag till den 14 Maji påföljande, voro dervid antagne 847 arbetande personer, hvaraf 169, arbetade innom och de öfrige utom hus. — Att åt den mängd som sig i början till arbete, anmälte, utfinna tillfällen och utvägar till förtjenst, befallte Konungen, att Öfver-Hof-Intendenten skulle höras, om icke en del karlar kunde syslosättas vid Fredrichshofs byggnaden.

Detta nyttiga verk fordrade både allmänt och enskildt understöd. K. Gustaf III. beviljade ock genast dertill en lån; af 40,000 D. K:mt, att efter hand af Stads-Cont. på Politie Commissionens reqvisition, af extra utgiftsmedlen utbetalas och att sedan ersättas, allt som Arbetshusets tillverkningar, hunno att blifva försålde. (K. brefvet till Stats-Cont. d. 18 Maji 1773). Förut hade K. d. 21 Apr. samma år befallt: att af Manufactur-fonden, skulle till inrättningens befrämjande, en lika summa af 40,000 D. K:mt emot 6 procents ränta aflämnas. Efter säker upgift äro till denna inrättning förärade, af Brand och Försäkrings-Contoret:

1773	d. 15 Aprill —	D:r K:mt	50,000.
——	d. 24 Aug. af H. K. M. Konungen		12,000.
——	H. M. Enke-Drottningen		10,000.
——	d. 17 Sept. genom en Concert på Riddarhuset		1318:	24.
——	d. 29 Sept. utaf Manufactur-fonden af K. Commerce-Coll.		40,000.
——	Grosshandlaren Diedrichson		300.
——	d. 16 Oct. af Magistr. vid en tillämnad men instäld solennitet.		3000.
——	s. d. af Borgersk. 50 Älldste		6000.
——	d. 4 Dec. af Grosshand. Christopher Con. Dassau, en summa hvarom tvist varit, hvilken ingendera af parterna kunnat lyfta.		2724.
1774	d. 4 Mart. hopsamlade medel af Öfverståth. Baron Sparre		2210.
1775	d. 15 Febr. Källarmäst. Hyner af ett testamente som han haft om händer		3000.
Summa	R:dr 7252: 44: 8.	D:r K:mt	130,552:	24.

Med denna fond bestridde den tillförordnade Arbetshus-Directionen nödige rudimateriers inköp, arbetslöners utbetalande och flere oumgängelige behof; samt lämnade allmänheten, de första åren, igenom en tryckt Summarisk räkning öfver utgift och inkomst, skuld och behållning, en tillförlåtelig underrättelse om verkets drift och styrelse, som stadgade ett önskadt hopp om dess tillväxt och framgena bestånd. Af den 1787 utgifne berättelsen, hade per medium ifrån Jan. månads början 1786, till Junii månads slut 1787, innom huset 76 och utom hus 1441 personer, med arbete månatligen varit syslosatte, samt uti arbetslöner inalles 10,531 R:d. 45 sk. eller per medium 585 R:d. 5 sk. 2 r. månatligen blifvit utbetalte.

De slögder hvarmed de arbetande, i synnerhet sysslosättas, äro all slags spånad och strumpstickning; hvaraf i Arbetshusets Magazin, tillverkningarne dageligen till afsalu hålles. Det är ock på en snäll varu-afsättning som verkets uprätthållande och tillväxt hufvudsakeligen beror.

Arbetslöshet, dyrhet och fattigdom, hos den arbetande folkhopen, hade 1787, så förökt antalet af dem, som vid denna inrättning sökte sin utkomst och sitt bröd, att Directionen för att kunna sysslosätta, ett sådant tillopp af arbetare, som då redan stigit till 1806 personer, nödgades på credit upköpa rudematerier, under förhoppning att genom afsättning, af de deraf tillverkade varor, kunna fullgöra sina förbindelser; men i brist deraf, hade till Arbetshusets tunga, ett förut stillaliggande lager ökats, och Directionen blifvit nödtvungen att uplåna medel.

Denna, såsom orsak, till verkets förlägenhet, andragne omständighet, anmälte hos K. M. Öfver-Ståthållaren Baron Sparre^[8], på Directionens anförande, samt att Arbetshuset med en skuld af 2064 R:dr. 34 sk. äfven hade utom annan väfnad och spånad, sig till last liggande 6000 par charivader eller ullstrumpor, dem Directionen gjordt sig hopp om, att efter K. M:ts nådiga löfte uti skrifvelse af d. 6. Apr. 1775, få till Kronan aflämna.

Directionen okunnog derom, att denna art af Arméens mindre monderings-persedlar, icke mera fordrades, än för några få Corpser af Arméen, hade med detta lager råkat i en bekymmersam förlägenhet, till afhjelpande hvaraf Öfver-Ståthållaren hemstälte om icke K. Lifgardet och hela Artilleriet vid 1787 års beklädning måtte undfå charivader in natura.

Men att här icke uppsöka ämnen, som höra till en mera omständelig berättelse, om detta verkets hushållning, bör sluteligen med några ord nämnas; att ehuru arbetstaxan 1796 blifvit förhögd nästan till dubbelt, emot hvad den var vid Arbetshusets första inrättning 1773, hade dock arbetarne till ett vida mindre antal sig infunnit; hvilket gaf anledning till Öfverståth. Ämb:s Kundgörelse derom, den 30 Nov. 1796, äfven i den afsigt, att de tiggande skäligen måtte kunna afvisas, då brist på arbete, dem dertill icke föranleder; och att denna inrättning, såsom ett vackert efterdöme, i sin måhn bidragit, att Stockholm 24 år derefter fått ännu ett Arbetshus, som å Norremalm blifvit anlagdt, hvarom ock på sitt ställe förmält blifvit. Till tacksamt minne af Fru Karin Knipers berömvärde gjorde förordnanden om sin efterlämnade ansenlige egendom, bör här intagas; att hon under d. 16 Dec. 1797, såsom ett ständigt och i alla tider orubbadt blifvande Capital, tillagdt Stadens frivilliga Arbetshus-inrättning 4000 Riksd. Specie, hvaraf räntan årligen skulle användas, endast till skälig påökning å arbetslönen, för finare spånad och annat finare arbete, som fattige fruntimmer af de bättre classerne, till lifsbärgning finna sig tvungne för betalning förrätta.

Arbetshus-Directionen består af 1 Magistratsperson, 1 Ståndsperson, samt 4 Borgare. Öfverstyrelsen tillhörer Öfverståthållaren, enligt hans Instruction af d. 16 Febr. 1776, 18 §.

Till minne af en Konung som grundat och befrämjat ett så nyttigt verk, hvarigenom den fattige har sin lön i en trefven och flitig hand, är en skådepenning slagen, som på tillvända sidan, föreställer K. Gustaf III:s bild, med namn och titel, och på den frånvända, hvarjehanda Fabriqves redskap, med öfverskrift. Inopibus manuum mercede sublevandis. I exerguen: d. v. Mart. 1773.

Att icke på flere ställen behöfva söka, hvad i ett sammanhang bordt afhandlas; så finnes under titel af Hospital, Fattighus och flere inrättningar ad pios usus, hvad annars i anseende till localen, här bordt intagas om Danviken, om Mariae och Catharinae Fattighus. Schole-inrättningarne i Stockholm hafva ock sin egen articel.

Hvarfvet på Södermalm vid Tegelviken, är i Capitlet om de i Stockholm, på flere ställen och olika tider, inrättade hvarf, uptagit och beskrifvit.

Om Tegelbruken Horn och Grind på Södermalm, är i beskrifningen om Staden nämt, af den anledning att besagde Tegelbruk, skänktes Staden, såsom uppmuntringar, till prydeligare stenhus uppförande innom murarne.

År 1577 försträcktes Jöns Andersson, med 7 andre som blifvit tillförordnade, att upprätta tegelladan vid Grind, 1000 klippingsmarker. Enligt tänkeboken 1592, samtycktes att vid Horns och Grinds tegellador, skulle 1000 tegel säljas för 8 daler, till dess bättre mynt blifver, att Staden icke måtte komma till achters, med tegelbruken. Uti Resolutionen d. 15 Nov. 1666 prolongerades den frihet Staden njutit i tull, för det tegel som var tillarbetadt vid Grinds och Horns bruk.

Horns och Grinds Tegelbruk, stå på Tillaei Charta 1733 utmärkte, det förra vid Hornsviken, bredevid Torpadii malmgård, nu Jacobsberg: är nu nedlagdt. Det sednare vid Skantstull, på Grindshage, hvaraf Staden genom arrende, drager årlig inkomst. Rådmannen G. A. Schrickel fick 1768, på dess moders, Järnkrämaren And. Örnbecks enkas vägnar, 3:e års prolongation, på förra arrende-contractet, om den så kallade Grinds hage, på Södermalm, med det der belägne Stadens Tegelbruk, emot 2000 D. K:mt. År 1771 ytterligare 3:ne års prolongation, emot 1800 D. K:mt för bristande sand-tillgång, och 1782 arrende-contract på 10 år, ifrån d. 1 Apr. 1779, emot 166 R:dr 32 sk.

Uti ett gammalt stenhus i Danviken, skall ett Mynthus varit i K. Johan III:s tid, hvarom dock ingen tillförlåtelig underrättelse kunnat erhållas.

Här bör ock slutel. nämnas, att K. Gustaf Adolph 1619, handlade af Borgaren i Stockh. Eric Larsson, en trägård på Södermalm vid Fateburen, för 28 skeppund rå koppar och skattfrihet på ett sitt hemman Hundsteinstorp på Lofön. (Regist. i R:s Arch.). Ändamålet torde hafva varit att använda denna lägenhet till någon slögde- eller Fabriksinrättning.

---

1. Se härom ang:de handeln i Stockholm).
2. Stiernmans P. och Com. Handl. 3 Tom. p. 122.
3. Brefbok i Stadens Arch. N:o 4, f. 53.
4. Pol. och Com. Handl. Tom. 4, p. 15.
5. Berch. l. c.
6. Baron Görtz skref här i sin arrest, innan han utfördes d. 20 Febr, 1719: Mors Regis, fidesqve in Regem, Mors mea.
7. Skall vara uppbyggdt af Körsnärs-Åldermannen Nils Björck, och d. 21 Junii 1759 försåldt till Siden-Fabrikören Wiese, för 100,000 D:r K:mt. Köptes sedan af Inqvarterings Commissionen, till Cassern, och när denna inrättning för någon tid upphörde, inlöstes det af Staden d. 21 Julii 1781. (Benägit meddelt af Stads-Actuarien Norberg.
8. Handling. i Riks-Archivo.