Stockholm, Del 3 (Elers 1801)/Kap 203
| ← Cap. Om Ladugårdslandets bebyggande. |
|
Cap. Om Torg, Hamnar och Broar. → |
III. CAPITLET.
Om Kyrkorne på Ladugårdslandet.
Ladugårdslandet hörde i början till S:t Jacobs Församling, som i det föregående om S:t Jacobs Kyrka är förmält; men när folkhopen ökades, fick Amiralitets-Församlingen först en liten Kyrka 1629, på Kyrkoholmen; men 1656 ansåg K. Carl Gustaf nödigt, att en Kyrka för Amiralitetet, måtte byggas på Ladugårdslandet; hvartill ock grunden lades 1658. — Ritningen dertill af Johan De la Vallée, ses i Grefve Dahlbergs verk, Tab. 27, och kallas der Templum Hedevigiae; men på Vijkmans Charta 1702, Carl Gustafs Kyrka. Byggnaden var allenast några alnar från marken upförd, då den afstannade.
Till dess befrämjande, blefvo väl 3000 dr. S:mt anslagne, af de utaf Rhabarber-handeln, inflytande medlen, (K. Br. till Öfv. St. Ax. Sparre d. 27 Nov. 1667); och 1668 års K. Br. af d. 4 Julii till Cammar-Coll. om denna Kyrka, förmår: att K. för någon tid tillbaka, till dess byggning anslagit, de medel, som Louis De Geers arfvingar, blifvit dömde till Kronan erlägga; men som De Geererne ägt en genfordran, som de fått låf på Tullen korta; så skulle till befordran af Amiralitets-Kyrkans byggnad, den anstalt fogas, att de medel som De Geererne ägt att fordra, måtte till samma Kyrka på 2:e år, immediate utassigneras och erläggas.
Kyrkobyggnaden instältes dock omsider helt och hållit, och en Interims-Kyrka blef der bredevid af trä upförd 1670, mästa dels på Amiralitets-Collegii bekostnad.
Man kan för ordningen skull, här icke undgå, att omtala båda samfält, såsom från början Amiralitetet tillhörande, och äfven båda till slut, Ladugårdslands Församlingen uplåtne.
Den i hast uppförde Träkyrkan skall stått utmed Storgatan, ungefär ifrån nu varande Kyrkoporten, in åt Östra hörnet af Kyrkogården.
Uppå Amiralitets-Collegii Memorial angående nya Kyrkan på Ladugårdslandet, och Sorunda Pastorat såsom prebende derunder, resolverades d. 17 Apr. 1672; att hela Ladugårdslandet skulle läggas till Amiralitets-Kyrkan, och skillnaden emellan denna och Jacobs Församling blifva, den lilla bäcken som löper ur Träsket och under gamla Ladugårdslandsbron; 2:o att Amiralitets-Församlingen skulle höra under Amiralitets-Collegii disposition, utan annan Kyrkoherde än Amiralitets-Predikanterne, under Superintendentens inspection; 3:o att Amiralitets-Collegium måtte låta upprätta en Barna-Schola; 4:o att bland Amiralitets-Predikanterne, den som förrättade vickutjensten, skulle hafva rum näst Hofprästerne och de andra bland Capellanerne i S. Jacob, samt hvad Sorunda Pastorat angick; så lämnades Patronus Ecclesiae, jus vocandi; förmodandes K. M:t att reflection göres på dem af Amiralitets-Prästerne, som kunna vara skicklige. Angående Församlingarnes indelning, finnes i Palmskjöldske samlingarne, Ladugårdslands Församling utmärkt såsom omgifven på Västra och Södra sidan, af rännilen som kommer från Träsket, så ock af Ladugårdsviken; på Norra sidan med yttersta planket på Kronans Humblegård, och på Östra sidan med staqvetet som göras skulle. Senatens Protoc. af d. 2 Maji 1672 innehåller derom: framvistes plantan och gillades skillnaden emellan Församlingarne S:t Jacob, S:t Clara, Ladugårdslandet och Norra malms nya Församling.
Att vidare fullfölja denna beskrifning, efter hvad handlingarne derom innehålla; så antog Amiralitets-Collegium, Amiralitets-Predikanten Joh. Gravander till Pastor Primarius; anhållande hos K. M:t om säte för honom i Consistorio Holmensi, näst Pastor i Kungsholmen. Nu hafver Pastor vid Arméens flotta och Kyrkoherden vid Skeppsholmen, sitt säte i Hof-Consistorio.
Sedan Amiralitetet med Örlogsflottan blifvit flyttad till Carlscrona, blef Trä-Kyrkan Ladugårdslands invånare uplåten, och som Gravander derigenom kom att mista en del af sin Församling, så förordnades, att han tils vidare, skulle blifva qvar vid Ladugårdslands Församlingen, den han dit intills förestått. (K. B. d. 14 Jan. 1680). Alcinius blef Predikant vid samma Församling och efterträdde sedan Gravander som Pastor 1697.
Ehuru K. M. d. 15 Oct. 1681, confirmerat åfvannämde 1672 års Resolution, i så måtto, att Ladugårdslands Församlingen skulle förblifva en egen Församling, skild ifrån Jacob, och att höra under Amiralitets-Collegii disposition; synes som Collegii befattning, med Pastorers tillsättande, vid den egenteligen så kallade Ladugårdslands-Kyrkan, upphört med Amiralitets-Superintendentens Pontini utnämnande till Biskop i Linköping 1682; men dispositionen af Kyrkobyggnaden lär Collegium hafva bibehållit till 1696; hvilket af det följande kan slutas och intagas.
År 1686 lades en stor del af Norremalms Östra tract i aska, då fråga väktes om Ladugårdslandets åter sammanläggande med Jacob; men som det stridde emot den 1672 beviljade och 1681 confirmerade Församlingarnes delning; så blef derutinnan ingen ändring gjord.
Ladugårdslands Sten-Kyrka var emedlertid ofta påtänkt; således att underhjelpa denna byggnad, tillades Kyrkan 1691 de böter, som föllo vid K. M:s Revision; och åren 1693 och 1696 befriades Kyrkan för collecter, såsom stående under byggnad; men en sådan byggnad fordrade tillräckeligare understöd.
Vid en af Pastorernes afgång, förordnade K. M. d. 20 Dec. 1696, att allenast en Pastor skulle blifva, och i den afgångnes ställe, en Capellan. Således när Gravander afled 1697, blef Eneroth Capellan och Alcenius Pastor och Consistorii Ledamot. Han afled 1710 och Succederades af Wallberg, som dödde 1715 och var fader till Stats-Secreteraren Wallencreutz.
Uti den berättelse som Pastor Primarius i Stockholm D. Iser och Just. Borgm. Hylten, 1711 på befalning uppsatte, (under Rikets då varande trångmål), förmäles att Ladugårdslands-Kyrka, ägde allenast nödigt silfver; men i penningar stående i Banqven, under Amiralitets-Collegii disposition 80,000 dr. K:mt.
På K. M:s befallning inkom Föreståndarne vid Ladugårdslands Församlingen med berättelse om de medel, som tid efter annan blifvit samlade till Kyrkobyggnaden. Derutinnan androgs om den gamla Trä-Kyrkans ömkeliga och förfallne tillstånd; anhållandes om en ny Kyrka, antingen på det ställe der den gamla stod, eller att få den påbegynte Amiralitets Sten-Kyrkan, som i långa tider stått i ofullkomlig byggnad; efter Amiralitetet sig deraf, aldrig lär komma att betjena, som dessutom nyttjade Holm-Kyrkan. Till dess fullbyggnad uppgafs, den gamla Kyrkans församlade medel, om Församlingen fingo derom disponera, som då stodo under Amiralitets-Collegii disposition, bestigande sig uti insatte Capitaler i Banqven, i Caroliner och Courant, till 30518 dr. 21 öre S:mt.
Amiralitets-Collegium måtte omsider lämna ifrån sig de insamlade Kyrkomedel. År 1730 blef byggnaden å nyo företagen. Riksens Ständer beviljade dertill ett sammanskott af 1 öre S:mt på hvart matlag, i Städer och på landet öfver hela Riket, och som detta Christeliga verk, förmodades dessutan beveka någon, att efter råd och lägenhet än vidare understödja det samma; så kundgjordes att visse män voro utsedde, att sådane frivillige gåfvor insamla. (Publ. d. 7 Mart. 1735). Och på Riksens Ständers ytterligare tillstyrkande, insamlades medel genom Stambok, 1738.
Sedan 80 år efter Kyrkans grundläggning voro förflutne, var den ändteligen så vida färdig, att den kunde invigas 11 Söndagen efter Heliga Trefaldighets Söndag, som var d. 21 Aug. 1737, då Kyrkan förmodeligen blifvit uppkallad, efter första anläggarens Gemål, Drottning Hedevig Eleonora.
Den gamla Trä Kyrkan blef derefter 1738 nederrefven och borttagen.
Uti den nya Kyrkobyggnaden, är emot ritningen någon ändring gjord på taket, som blifvit anmärkt, just icke vara någon förbättring; icke eller skall planen blifvit fölgd vid bänk-inredningen i Kyrkan[1]. Ett annat omdöme må ock här intagas om denna byggnad; att den nemligen är ett ämne till en vacker Kyrka. — Skada att den inuti alldrig blifvit fullbordad. De pelare som äro färdige, äro rätt vackre och hela anläggningen har värdighet och täckhet[2].
Den vackra Altartaflan skall vara skänkt af Handelsmannen Joh. Classon. Nya Predikstolen af ganska god dessein, är utmålad och Sculpturen bortgömd genom påsmetade färgor.
Målningen i taket föreställande en Ängel, med en Sedel i högra handen; förmenes föreställa den som omtalas i Uppenb. B. 14 Cap. 6 v.
Samma år som nya Kyrkan invigdes, blef Capellanen Joh. Gustaf Hallman befordrad till Pastor i Ladugårdslandet, och instältes i ämbetet d. 23 Maji 1738. Tryckte Rättegångs-handlingar gifva uplysning, om den rättegång Kyrkoherden, Doct. Ruthström, blifvit påförd.
Uti en gammal Klockstapel af trä, är Kyrkans stora Klocka märkvärdig, tagen vid Cronoborgs Slotts eröfrande 1658, och i Stockholm sedermera omguten 1671, som inscriptionen derå innehåller. Den skall väga 26 skep:d 19 lisp:d och 15 marker.
År 1711 anhöll Ladugårdslands Församlingen, att få begrafva sina lik på Ordinarie Kyrkogården, hälst den nya By-Kyrkogården var sumpig, och liken vanvårdades i den otäkte Sten-Kyrkan. Förenämde By-kyrkogård, var förmodeligen den begrafningsplats, som på Tillaei Charta finnes utmärkt bredevid Bagaren Kammeckers ägor.
Artillerie Kyrkan.
När Artilleriet med hela Arméen indeltes i Regementer, var Artilleriet i början hvarken till befäl eller manskap, hvad det i senare tider blifvit. År 1639 bestod Regementet af 1 Öfverste på Stat i Stockholm, med 1 Capitaine, 1 Cap. Lieutenant, 1 Fendrick, 3 Styckjunkare, 15 Constaplar, 17 dito i läran, 20 Handlangare med flere Ämbetsmän och Handtverkare. 1696 var personelle Staten för Regementet i Stockholm: 1 Öfverste, 1 Öfv. Lieutn. 1 Major, 2 Capitainer, 1 Capitaine-Lieutenant, 3 Lieuten. 2 Fendrikar, 6 Styckjunkare, 4 Sergeanter, 20 Constaplar[3], och så vidare, hvaraf kan dömas att Regementet, med en deremot svarande styrka, icke då ännu, just varit i behof af en egen Kyrka.
Den blef dock börjad att byggas 1697, på Södra sidan af Artillerie-gården och blef samma år så färdig, att den kunde invigas d. 10 Octob. hvilken act, af Öfver-Hof-Predikanten Georg Wallin förrättades. Det är samma 100-åriga Trä-Kyrka, som Artillerie Församlingen ännu nyttjar, ehuru mycket bofällig. Kyrkan hafver nödigt Silfver, mäst för egne medel inköpt, utom ett vackert väl förgylt silfver Dopfat, skänkt af en Sjöblad och hans Fru, Appelman, och af en Appelman gift med en Rehnsköld; hvilka ock gifvit alla tre ljuskronorne till Kyrkan.
Uti den faststälde plan att af sten kringbygga hela Artillerie-gården, som till större delen är fullbordad; skall ock Kyrkan, på Södra sidan komma att intagas, när denna byggnad vidare kommer att fortsättas.
Pastorerne vid Regementet i Stockholm, nu mera Svea Artillerie kallat, äro ock Assessorer i Hof-Consistorio.
Församlingen består af dem, som höra till K. Artillerie-Regementet; och har sin Kyrkogård vid K. Laboratorium.