Stockholm, Del 3 (Elers 1801)/Kap 305

←  Cap. Om Politien i Stockholm.

Stockholm, Tredje delen av Johan Elers Cap. Om Magistraten i Stockholm.

Cap. Om Stadens Vapen.  →

V. CAPITLET.
Magistraten i Stockholm.

1. §.

Magistraten i Stockholm hafver ifrån älldre tider, icke allenast närmast bestridt och förestått Stadens Styrelse; till rättvisans skipande, Politie och ordnings handhafvande, handel och rörelses befrämjande samt till besörjande af Stadens ordenteliga och prydeligare bebyggande; enligt flere K. bref och förordnanden, utan ock i betydelig måtto deltagit, i Rikets allmänna ärender, hvarom här ock något må nämnas.

Borgmästaren i Stockholm var en ibland de 40 Sveriges röstägande, som enligt Calmare Unionens förklaring, ifrån Sverige skulle, vid förefallande händelse, förrätta Konunga-valet i Calmar, för de 3 Nordiske Riken^[1].

Under den olyckeliga Unions-tiden, då Sveriges valrätt oacktad, Danske Konungarne sökte, med våld och list, inkräkta Sveriges Thron och Rike, berodde det ofta, på det rådande tankesättet i Hufvudstaden, och den tillgifvenhet de ägde hos Magistrat och Borgerskap, till vinnande hvaraf, många tillökte friheter och Privilegier låfvades och meddeltes.

Hufvudstaden var i det betydeliga anseende, att Borgmästare och Råd samt Menigheten 1501 tillspordes, genom bref af de i Wadstena församlade Rikets Råd, huru de ville förhålla sig, i anseende till K. Hans, hvilken R. Råd uppsagdt all tro och lydnad, sedan han icke hållit sin Försäkran och Calmare Recess; hvarom R. Råd i ett ytterligare bref begärade, att om 2 dagar få veta Stockholms Stads tankar, och om de ärnade hålla Staden öpen eller tillsluten för dem; påminnandes huru de tillförene myndelige tillsagt, att lefva och dö med R. Råd, samt obrotsliga blifva vid Calmare Recess^[2].

Denna Magistratens myndighet och anseende, bestyrkes äfven af sjelfva Christierns hämd och grymhet, som att stadga sitt tyranniska välde, på utrotandet af sine mägtige motståndare och ovänner, lät i det bekanta blodbadet mörda 2 Borgmästare och 13 Rådmän. Hela Staden råkade i en usel belägenhet under Tyrannens regering. Med Rådet, som Magistraten då kallades, voro Borgarena icke väl tillfreds, hvarföre K. Gustaf I. 1524 in diebus rogationum, uti S:t Gertruds Gillestuga och i R:s Råds närvaro, utnämde fölljande till Borgmästare: Jöns Joansson, Claes Boije, Larens Larenson; och till Rådmän: Hans Kock, Hans Skrädder, Niels i Porten, Ottens Niels, gamle Peder Moensson, Frans Jönsson, Lasse Örjansson, Anders Simonson, Lasse Skomakare, Niels Guldsmed, Lasse Guldsmed, Ivar Ivarsson, Niels Scriffvare, Matts Larenson, Lasse Moensson. Secreteraren Mester Olaus Petri begärde Hans Nåd fri ifrån Strengnäs, af Electo Strengensi, och skulle Secreteraren hafva sin röst, med de andre af Rådet. (Stadens Tänkebok p. 4)

Den ynnest och acktning Stadens Magistrat fordom ägt af Svea Konungar; och den nåd och välvilja, hvarmed de i sednare tider omfattadt Magistrat och Borgerskap; har på särskildte ställen i denna beskrifning, varit tillfälle att omtala. Det kan här tilläggas, att K. Sigismund vid Dess afresa till Polen, lät på Slottet d. 14 Julii 1594 till sig uppkalla Stadens 4 Borgmästare, då K. innom lyckta dörrar, berättade dem om sin afresa till Polen; förmanandes dem att icke tro de lögner som honom påfördes; att vara honom trogne och tillgifne, efter den ed, de honom svurit; att förbättra Staden med murar och Bomer; samt vara den Ståthållare lydige, som han tillförordnade; m. m. som af det tryckte samtalet emellan K. och dem, kan intagas. (Collect. Gjörwelliana, p. 37). Att Hertig Carl, d. 27 Decemb. 1594 lät bjuda Borgmästare och Råd, till Fadder, åt sin unga Son, som skulle Christnas, påföljande Nyårs-Dag. Dertill utnämdes då Borgmästaren Olof Gregersson, och blef gifvit till Fadder- eller Funt-gåfvor, 3 förgylte credentz och 100 Ungerska Gyllen^[3]. Barnet blef kalladt Gustaf^[4].

Vid alla högtideliga tillfällen, såsom Kröningar, Hyllningar, K. Begrafningar och vid allmänna Riksmöten, hafver å Hufvudstadens vägnar, dess Magistrat och Borgerskap, ibland Rikets Städer, ägt och bibehållit sitt företräde. Till Riksförsamlingen i Söderköping, kan såsom något ovanligt nämnas, att ifrån Stockholm kallades 30 Riksdagsmän: neml. 2 Borgmästare, 4 Rådmän, 8 af de 48 älldste, och 16 af menige Borgerskapet (T. B. 1595, f. 262); då till Arboga Möte 1597, blott 10 på Hertigens befallning afsändes. (Ibid. 1597, f. 356). Uti 1634 års Reg. Form blef en Riks-Rätt förordnad; den skulle bestå af hela Rådet, alla 4 Håfrätterne, samtl. Gen. Gouverneurer och Landshöfdingar, den älldste Borgmästaren i Stockholm, Upsala, Norrköping, Götheborg, Åbo och Viborg. Den samma blef ock bibehållen i Reg. Ord. 1660.

Men Stockholms Stads och Magistratens inflytelse och deltagande i Rikets allmänna ärender, enligt politiske lagar och författningar och i anledning af de märkeliga händelser, som i älldre och senare tider, sig i Hufvudstaden tilldragit; äro icke de ämnen som höra till denna afhandling.

2. §.

Magistraten hafver af ållder vanligen bestådt af 4 Borgmästare och 12 ordinarie Rådmän, hvilket sednare antal likväl, stundom blifvit inskränkt; stundom förökt; än till 14, än till 16, och omsider med gjöromålens tilltagande, ända till 20^[5].

Enligt Stadslagen bestod före 1470, Magistraten till hälften af utländske män, eller Tyskar, enligt K. Albrechts förordnande; hvilket i anseende till de skadelige följder, veld och oskick, som sådant medförde, under främmande Konungars regering, och då en myckenhet utlänningar, vunnit Borgare-rätt, nyssnämde år, på Borgerskapets anhållan, blef ändrat och upphäfvit; då tillika förordnades: att alla märkeliga och ansvarige ämbeten, i allmänhet, skulle med skickelige Svenske män besättas.

Stadens Tänkeböcker förmäla, huru som årligen 2:ne Borgmästare utnämdes, som för året, hade ordet, eller voro ordförande; en rättighet som nu tillkommer Justitie-Borgmästaren, då allmän Rådstufva hålles, och hvarje Borgmästare i sitt Collegio. Deraf inhämtas äfven, att icke allenast Ståthållaren på Stockholms Slott; utan stundom flere af R. Råd, deltogo i Magistratens öfverläggningar; och att Konungarne omedelbarligen skickade Rikets högt ansedde män, med bud och befallningar till Rådhuset, att der i angelägnare mål med Magistraten gemensamt rådpläga.

Med Magistrats-personers tillsättande hafver olika tillgådt, efter hvad derom, dels olika blifvit förordnadt, dels efter ett af vana och bruk stadgadt valsätt. I älldre tider var det ansedt för en Konungens oinskränkte rätt, då han behagat nyttja den samma, att utnämna både Borgmästare och Rådmän. K. Gustaf I, förordnade 1523 en Borgmästare och 12 Rådmän, samt 1524, Olaus Petri till Stads-Secreterare och Pastor Primarius i Stockholm, utan val. Sedermera blefvo Rådmän tillsatte, dels genom K:s utnämnande; dels genom val, Magistratens Ledamöter emellan.

1636 d. 9 Maji, finnes Borgerskapet hafva varit hördt, då Jacob Grundel med 3:ne andra blefvo till Rådmän antagne.

K. brefvet 1648 d. 26 Octob. tillägger Magistraten rättighet, att tillsätta Rådmän; men att det communicerades med Öfverståthållaren.

1669 d. 9 Maji förordnade Öfverståth. med Magistraten, utan Borgerskapets hörande, 5 Rådmän.

1672 d. 12 Dec. utfärdades Stockh:s Stads Styrelse, hvarutinnan ej något nytt förordnades, om Ämbetsmäns tillsättande.

1673 d. 16 Jan. berättade R. R. Gripenhjelm, att K. M. recommenderat Joël Hörner till Rådman, som genast verkställtes.

1677 d. 6 Febr. antog Öfverståth. och Magistraten 7 Rådmän.

1683 d. 13 Feb. förordnade K. M. utan Magistratens hörande, Olaus Austrell till Politie-Borgmästare, Mich. Törne till Handels-Borgmästare samt Roslin och Emporagrius till Rådmän.

1684 d. 15 Febr. förordnade K. på lika sätt en Wallén till Rådman. Resolut. på Stockholms Stads besvär d. 22 Dec. 1698, 2 §. innehåller: att emedan i förra tider varit brukeligt att Rådstufvu-Rätten till sin halfva del bestått af Borgare och Handelsmän, som dertill varit skickelige, och privilegierne det samma medgifva; så var K. M:ts nådiga vilja, att det samma vid förekommande vacancer, också måtte härefter i ackttagas; så att en och annan af Borgerskapet måtte hafva att hugna sig af någon befordran, de besynnerligen som dertill hafva de gåfvor och det förstånd som dertill fordras, och den förmögenhet, att de af den förordnade lönen kunna bestå, utan att befatta sig med annan handtering och handel, än den som uti Gross och på Utrikes orter drifves; dock K. M:t alltid förbehållit att tillsätta, när K. M. någon meriterad person, framför andre, vill befordrad hafva.

1715 d. 23 Junii, då Magistraten uppfördt 3:ne personer på förslag till Borgmästare i Politie Collegio, utnämnde K. deraf Brehmer.

Vid 1720 års Riksdag lades grunden till den i sednare tider antagne val-methode; men dermed kom då ej till någon verkställighet; utan 1721 uppförde Magistraten på förslag till Just. Borgmästare efter Hyltén, Stads-Secreterar. Boström, med Rådmännen Bunge och Leijel, samt föreslog Succession efter den, af de uppförde, som kunde till Rådman förordnas.

Åren 1726 och 1727 deltog Borgerskapet i 4 Rådmans val.

Sistnämde år d. 17 Oct. utfärdades Valförordningen, som gaf Borgerskapet rätt att välja på 5, af hvilka Magistraten på förslag uppförde 3.

1728 d. 1 April vid ett Borgmästare-val, anmältes att Konungen önskade det Neresius måtte få rum på förslaget; men Borgerskapet vägrade det. K. utnämde ändå Neresius (Nerés), som sedan blef Cancellie-Råd.

1766 d. 31 Oct. utfärdades förklaringen öfver 1727 års val-method, som betog Magistraten både Val-rättighet och Exclusions-rätt, hvilket ytterligare blifvit faststäldt d. 4 Jul. 1792.

Den rättighet Öfverståthållaren ägt, att årligen undersöka och examinera, huru hvar och en sitt Ämbete i Magistraten vårdat, då med de, dem ålagde göromål, de förändringar gjordes, som nödige pröfvades^[6]; hafver så i anseende till Rådmännens förflyttande till ledamöter i Stadens Collegier, som vid vissa syslors besättande och andra tillfällen, af Öfverståthållarne såsom en oskiljacktig rätt, ifrån en Stadens, Magistratens och Borgerskapets Styresman och Förman, alltid blifvit försvarad och bibehållen. Det är sagt, om R. R. och Öfverst. Baron Sparre, att han var skild ifrån den Regerings-lystnad, som vill styra allt; men att icke hindras fullgöra det som tillhörde hans ämbete; derom var han nogräknad, och skulle icke med liknöjdhet ansedt, om den myndighet som dertill fordrades, blifvit honom betagen^[7].

Utom Rådhus Rätten hafver ock af ållder varit 3:ne Underrätter; en i Staden och en i hvardera Förstaden; som bestådt af en Rådman, en Ordinarie Kämnär och en af Borgerskapet; med en Notarie. De äro efter senare författningar ökte till 4; då 2:ne på Norremalm blifvit inrättade, under namn af Norremalms Östra och Norremalms Västra Kämnersrätt^[8]. I Hallrätten är ock en Rådman ordförande.

Borgmästare och Råd tillades magt och myndighet, att med Ståthållarens inrådande, förekomma och råda böter, på hvad som emot lagen och Stadens välfågne Privilegier, eller goda seder, ske kunde. Äfven att dömma efter samvete, der ingen klar lag fanns. Ifrån Rådstugu-Rätten i Stockholm, hade ingen rätt att vädja till Hofrätten, med mindre sakens capital, sig öfver 300 D:lr extenderade, och från Kämners-Rätten under samtelige Rådet, om saken ej steg till 30 D:lrs värde. (Dr. Christinas Privileg. d. 10 Mart. 1636).

Magistraternes rättighet att tillsätta Städernes enskildte betjente, utan intrång af Konungens Befallningshafvande, är i mångfaldige Resolutioner på Städernes besvär ifrån 1660 till 1720 stadgad och förvarad, samt för Stockholms Stad särskildt, uti flere af framfarne Konungar, utfärdade Privilegier; men Öfverståthållare Instr. af d. 16 Febr. 1776, samt K. br. d. 25 Jan. 1774, tillägger Öfverståth. vid Stadens tjensters besättande, den myndighet, som en så hög Ämbetsman och Förman, innom det verk, honom åligger att styra, icke skäligen synes böra sakna. Ingen författning är af sin ållder ensamt så fullkomlig, att den icke kan fordra en efter tider och omständigheter afpassad rätte!se och förbättring.

3. §.

Flere inkomster hafva af framfarne Konungar blifvit Stockh:s Stad förlänte; så väl till Magistratens aflönande, som till Stadens öfrige behof. År 1436, d. 6 Maji fick Staden Södra Strömqvarnen och vägp:grne, som 1550 lopp till 1054 mark, 4 p:gr; 1456 d. 7 Dec. tomtöre-räntan, som vid flere tillfällen blifvit confirmerad. Uti R. Råds Ö. Bref, Stockh. ipso die S. Georgii, Anno 1457, förläntes Staden, alla de skattskyldige Kronans Bönder i Sollna och Bränkyrka Sochnom boende äro, med allan Konungsliga ränta, och rättighet, till dess Gud fogar, att Riket får en rätt hullan Herre igän. Härå följde sedan flere Confirmationer, såsom 1559, 1563, 1570, och 1594, samt sedermera flere förändringar, såsom angående Sollna, utbytt emot Lofö Kyrkoherde-ränta 1636, hvilken återföll till Staden 1668, m. m. Skottp:gr, accis, som 1566 för öl, 4538 tunnor à 2 öre tunnan, gjorde i p:g 1134 mark, 4 öre^[9]. Kökhus-p:gr, pålep:gr, sakören, strömp:gr af Söderström, hyror, inkomst försållde tomter, gåfvor och testamenten; årlig källare accis frihet, enligt Resol. d. 25 Feb. 1614; Privileg. d. 10 Mart. 1636; Ö. Brefv. d. 9 Febr. 1650; d. 1 Mart. 1676, och d. 4 Jan. 1720. Tionde penningen af det arf, som föres ur Staden, enligt K. Johans Privileg. d. 10 Mart. 1570 med flere K. Resolut. och författningar; att här icke nämna donationer af hemman och legänheter, m. m. hvarom redan blifvit förmält. Stockholms Stads Capital eller hufvudsumma, uppgifves 1628, till 14,276, 12, 20, och år 1648 till 104,886 dr. 27, 1 S:mt. (Rosenh. Relat.). — Till förbättring i Stadens inkomster, föröktes mättare-p:grne till 1 öre K:mt på tunnan; för Victualievaror, vågp:gne ½ öre K:mt på l:pd. för både Köpare och Säljare; item torgp:gr 1 öre på tunnan. K. Resol. d. 13 Nov. 1691.

Hvad nu Magistratens löner angår, så hafva de i ombyteliga tider och efter många förändringar, som Rikets mynt och pennnige-verk undergådt, varit olika.

Uti K. Gustaf I:s Ö. Bref, gifvit Nyköpings Slott d. 6 Mart. 1543 förmäles: att K. för ett år sedan, gunsteligen undt och efterlåtit, Borgmästare och Råd i Stockholm, att sig emellan behålla, det Tranköp som der faller i Staden, dem till godo; och ville ytterligare förunna dem, i då tillkommande Sommar, och så länge K. behagade, samma tranköp; anseendes att de hade dock ingen annan synnerlig lön eller fördel af Staden, för det omak både i en och annan måtto, som de hade hela året igenom, både i Rådstugan och elljest för Stadens bästa; dock med så förord, att Borgmästrarne deraf, hafva någon mera fördel, än de andra i Rådet.

Af Stadens gamla räkenskaper, som i K. Kammar-Archivo finnes förvarade, inhämtas: att af de, för hus och tomter influtne medel, fick Magistraten 1550 i lön, nemligen:

4 Borgmäst. hvardera 35 m.	140.
23 Rådmän, hvardera 25 m.	575.
	mark 715.

Tvänne af Borgmästarne som hade uppsigt vid Stadens byggnader och vid Tullboden med Tullskrifvaren, hade derföre hvardera 200 mark, särskildt.

Tvänne Borgmästare hade hvardera 1558 i lön 35 mark, och hvar Rådman 25 mark; hela lönings-Staten belopp sig till 1980 m.

År 1559 var Stadens inkomst med förra årets besparing, 16,968 m. 1 öre 19 p:gr; hela utgiften 8227 m. 2½ öre, hvaraf årliga lönerne upptages till 2068 m. 2⅓ öre. År 1561 uppföres Magistratens lön för 2 Borgmästare och 20 Rådmän till 570 mark. År 1562 var inkomsten med förra årets besparing 18073 m. 17 öre, utgiften 8330 m. 2 öre; och lönings Staten 2667 m. 2 öre. År 1567 uppföres Magistratens aflöning: en Borgmästare Blasius Olsson 200 m. och 13 Rådmän à 25 m. 325 m. och så vidare. 1628 var Borgmästare-lönen 374 d:r, 9 öre, och en Rådmans-lön 112, 9 öre; 1637 Borgm. lönen 1098: 20½, Rådm. 544: 10; 1640 B. lön. 1385: Rådmans. 697: 16; 1645 B. l. 1560, och Råd. l. 750; 1648 Borgmäst. lönen 1560, R. lön 750, enligt bilagan N. 14 till Öfverståth. Baron Rosenhanes Ämbetes Relat. 1663.

Enligt 1649 och 1656 års Stater, hade hvar Borgmästare 1500 dr S:mt och hvar Rådman 950 dr. K. Carl XI hade d. 9 Aug. 1677, icke allenast försäkrat Magistraten, att njuta samma lön; utan ock att den måtte beräknas och uppbäras till 2 Caroliner på hvar daler S:mt. Detta beräkningssätt faststältes än ytterligare d. 24 Mart. 1680. Detta blef genom 1693 års Reglemente och 1700 års Stat ändrat, och en viss lön för hvar och en i d:r S:mt utsatt; men efter Regements-förändringen, genom Resolution d. 26 Maji 1735, den förbättring derutinnan beviljad, at de i Staten upförde löner, måtte med 40 öre S:mt få beräknas på hvar d:r S:mt och det i gångbart K:mt; med flere sednare förändringar härutinnan, som här kunna förbigås.

Sedan en ytterligare och mera betydelig tillökning i Stadens inkomster 1781 blifvit bevilljad, blef ock en förnyad Stat af R. Rådet och Öfverståthållaren Baron Sparre föreslagen och af K. M. gillad och fastställd d. 22 Oct. s. å. med en tillökning derutinnan af 13,200 Rdr 37 ⅓ sk. tillsammans in alles R:d. 40,554, 13 ⅓ sk. Derå uppföres Borgmästare-lönerne till 600 R:dr, 19 Rådmans-löner hvardera till 400 R:dr, Stads-Secret. 316 R:dr 32 sk. och alla öfriga sysslor med löneförbättringar i sin mån; samt till publike byggnader 6000 R:dr, till extra utgifter 4918 R:dr, m. m. som Staten innehåller.

4. §.

Ordningen fordrar att ock omtala de vidsträckte göromål, som Stadens Magistrat åligga. De kunna intagas af Ämbets-delningen emellan Borgmästarne i Stockholm, som af R. Rådet och Öfverståthållaren Claes Fleming med Borgmästare och Råd blifvit författad 1636, och är med åtskillige Stockholms Stads Ordinantier tryckt 1646.

Öfverståthållaren Bar. Rosenhane förmäler derom 1663: att en Borgmästare och en Rådman, hade inspection öfver Danviken. En Rådman och 2:ne Borgare hade inspection öfver de Husfattige. Det säkraste man hade att lita till var Salig Lars Skyttes donation, som drager ett visst årligen, att spisa de fattige med. En Borgmästare och 3:ne Rådmän borde hafva inspection öfver köphandeln, hvilka voro: Hans Hansson och Rådmännen Johan Barkman, Velam Lehusen och Olof Larsson. Deras forum var på Frakt-Kammaren, der de dageligen utom rättegångs-dagarne, borde afhjelpa de till Seglation och Köpenskap hörande ärender, till Magistratens vidare betänkande. — En Borgmästare Jacob Grundel och Rådm. And. Jönsson, Jöns Jönsson och Truls Kåhre hade att göra med de ärender, som rörde Handtverkerierne och Näringarne. — Stadens medel och inkomster, byggnader, m. m. tillkom Borgmästaren Rosenholm, Rådmännen: And. Boije, Hans Olofsson och And. Torstensson, med biträde af Stads-Architecten Nicod. Tessin m. f.

Stadens årliga inkomst var omkring en tunna guld Silfvermynt. 1663 hades för händer att upprätta ett stort ansenligt hus på Järntorget, der som en Beurs- Banco- Tolags- och Fracht-kammare, med flere commoditeter, skulle finnas tillhopa; item Ryssegården på Södermalm, med det stora Verket som dertill hörer, förutan broar, hamnar, gator, m. m.^[10].

En nogare underrättelse derom, inhämtas af en berättelse hundrade år senare, som Stadens Collegier hvar för sig afgifvit till Öfverståthållaren Baron Lantingshausen 1761: hvaraf här ett utdrag.

Justitie-Collegium. Dess gjöromål var enligt 1636 års Ämbets-fördelning, samt Stockholms Stads Styrelse d. 12 Dec. 1672, att emottaga och bereda inkommande Justitie-saker. Efter Dr. Christinas Privileg. 33 §. skulle Magistraten hafva omsorg för Enkor och omyndiga Barn, som sedan blef Justitie-Collegio ålagd. Arf och Förmyndare-Kammaren i Stockholm, blef d. 27 Apr. 1667 inrättad och med Just. Collegio förenad. Stadens Styrelse 1672 satte detta Verket, under Politie-Collegium, som dock åter ändrades, genom K. br. d. 4 Aug. 1674. Dit höra alla Ofrälse Sterbhus, i anseende till inventeringar, arfskiften och förmynderskap; med de rättigheter Magistraten dervid tillkommer, enligt Privilegier och Förmyndare-Ordning. af d. 3 Octob. 1675, d. 20 Jan. 1693, samt d. 20 Mart. 1699, ytterligare stadfästad uti Resol. på Städernes besvär d. 8 Jul. 1720.

Om förändringar med detta Verk; om dess skilljande ifrån Justitie-Collegium och dess ställande under egen styrelse, hafva flere gånger frågor blifvit väckte; hvarutinnan äfven Casseuren Lohman 1758 sökte göra någon rubbning, för att sjelf få dirigera det samma^[11].

I anledning af R. Ständers Skrifvelse den 15 Octob. 1756, skulle Förmyndare-Kammarens säkre behållning vid 1754 års slut, af 171,787 Dal. 10 öre 7 p:gr S:mt blifva ett orubbat Capital och alldrig tillgripas, utan städse för säker pant och ränta utlånas, och Förmyndare-Kammaren derföre vara ansvarig. — När dertill lägges, hvad af ovisse fordringar 72,705 Dal. S:mt ännu borde inflyta; och sedan Betjeningen blifvit lönt, skulle öfverskottet lämnas till fattige Barns underhåll, under Stadens Politie-Collegii förvaltning, utom de 3000 Dal. K:mt som årligen borde aflämnas till Ladugårdslands Barnhuset, eller Frimurare Barnhuset.

Politie-Collegium. Der under hör:

1. Danviks Hospitalet, med dess Fond- och Cassa; hvaraf underhålles ållderstegne och bräcklige, sjuke och svagsinte; bestigande sig 1761, till 195 personer.

2. Den så kallade Husfattig-Cassan, hvaraf utom fattige och ållderstegne personer, ett stort antal fattige, omyndige och späda barn, njuta föda och hjelp.

3. Brandvakts-Cassae-afgiften som blef inrättad 1731, hvaraf Brandvakts-Compagniet lönes och underhålles.

4. Rasp- och Spinhus-fonden.

5. Stadens Militair-Compagnie, hör så vida under detta Collegio, att det hvar månad mönstras i Collegii rum; men aflönes genom Borgerskapets Bemedlings-Commission.

6. Borgerskapets inrättade Corps af Cavallerie och Infanterie, som munstras af Öfverståthållaren i närvaro af Collegii Ledamöter.

7. Stadens Spruthus och Sprutor med öfrige Brand-redskap, tillkommer Collegium närmast att vårda; äfven besörjandet af de årlige Brandsyner.

8. Inqvarterings-verket, hvars fond består i tillöknings tolags-medlen.

9. Stadens Båtsmans-Compagnie som består i fredstider af 100 man, och i örlogstider ökes till dubbelt. Lönes och underhålles af Bemedlings-Commissionen.

10. Renhållningen i Staden med flere Politiemål, som Fiscaler och Uppsyningsmän åligga att anmärka och angifva, såsom angående lyckthållning, taxors öfverträdelse, förköp vid tullar och hamnar, gatu-tiggerier, sotbrand, olofligt körande och ridande, m. m.^[12].

Handels-Collegium, hvarunder begripes Frackt-Kammaren, består af en Borgmästare och 3:e Rådmän, hvaraf en är af literate Classen. Derunder sorterar:

1. Stads-Cammereraren, Casseuren och Bokhållaren, Stämpelmästaren vid Packhuset, Hamnmästare eller Bro-Inspector, en Inspector vid Hamn-penninge Contoiret å Blockhusudds Tullen, Inspector vid Parm-mäteriet, Öfvervägare och Vägare vid alla Vågar, Mätare-skrifvare vid Spannemåls och Salt-mäteriet, Inspector vid Barlast-platsen, Bräd-vräkare, Lin- och Hamp-vräkare, Slussmästare, Justerare öfver Mått, Mål och Vigt, Auctions-Camrarne och Uppbörds-Verket, med all den betjening der under lyder, och de mål som dervid fordra Collegii åtgjärd.

2. I detta Collegio förekommer såsom i första instantien, alla tvister emellan Reddare och Befracktare, Reddare och Skeppare, Skeppare och Skeppsfolk m. m. enligt 1667 års Sjölag; undantagandes Hafveri, Fartygs öfversegling, bördesfrågor om försålde Skepps-parter, såsom hörande till Magistratens omedelbare upptagande; jämte klagomål öfver allt emot Handels-Ordinantien och flere Författningar stridande handel och förbrytelser; emot förordningen om mått, mål och vigt; om eldgöring på fartyg i Skepps-lag och vid Skeppsbron; om reparationer vid Hamnar utan tillstånd; om upplag af byggnads-materialier; om barlast ut- och intagande; om Bräde- Tjäru- och Tegel-vräkeri, och hvad vägeriet i Vågarne angår, m. m.

3. Burskaps vinnande på Handel.

4. Under Collegii inseende hörer Vinskänks- Järnkrämare- Caffeskänks-Societeterne, samt Repslagare, Trägårdsmästare, Skut-Skeppare, Krögare, Salt- och Spannemåls-mätare samt Packare-Ämbeterne.

5. Månglare med nålstolskram, fruckt, fogel, höns, gäss, ägg, ströming, lutfisk &c. samt de som hålla Klädstånd, Spisgäster och Matstolar; jämväl roddare och lastbåtar.

6. Uti Collegio, som Frackt-Kammare, skola Skeppare och Skeppsfolk afhöras och examineras, innan pass meddelas, enligt Författningen af d. 30 Mart. 1748 för Coopvaerdie-Skeppare.

7. Inseendet öfver alla Stadens rättigheter, medel och inkomster, enligt Reglementet af år 1693; härflytande af tolagen, last- och bro-penningar, accis, tomtören, vägare-penningar, arrenden, bodhyror, m. m. upphandlingar af byggnadsmaterialier, gemensamt med Byggnads-Collegio.

K. Gustaf I. som d. 7 Maji 1557 förordnadt om Stockholms Stads förbättring, äfven i anseende till dess inkomster; hade ock 1529, befallt, att Borgmästare och Råd, skulle för Stadens räntor årligen, göra redo och räkenskap, i deras närvaro, som K. dertill skickade. Detta förordnande förnyades 1570 och 1594. År 1653 anhöll Magistraten, att sådant måtte ske af Öfverståth. och andre dertill förordnade, utan att utlefverera Stadens böcker.

Byggnings och Ämbets-Collegium hafver ock sin Borgmästare med 3:ne Rådmän, Assistenter och Notatier, hvarunder sortera Stadens Architect, Ingenieurer, Conducteur, Byggnings-Bokhållare, Byggmästare, Dagsverks-Skrifvare och Pådrifvare; för hvilka alla behörige Instructioner blifvit utfärdade 1736, under d. 13 Julii och d. 20 October.

1. Der företages i första instancen och afgjöres summario processu; alla tvister Stadens Invånare emellan, om hus och byggnader, tomtskillnader, takdropp, fenster, gluggar och vattudrägt, m. m. som angår fastigheters besittande.

2. Tillkommer Collegium inspection öfver Brunnar, Stadens byggnader och vid magt hållande, Stadens torg, hamnar och publike platser, tomters afmätande, fastebrefs utfärdande m. m.

3. Alla desseiners gillande till hus och byggnader, som tillhöra Stadens Invånare, samt utlåtande öfver reparationer.

4. Alla Ämbeten och Handtverks-Societeter, som under Skrå-Ordningarne äro begrepne och deras tvister, arbets och varors skäliga pris, taxornes reglerande, m. m.

5. Barnhuset och dess hushållning, står äfven under dess tillsyn och förvaltning.

6. Byggnings-väsendet är emellan Rådmännen fördelt i anseende till Staden och Malmarne; med hvad till dess prydnad och renhållning hörer, och att bivista Ämbets-Societeternes sammankomster.

7. Stads-Architecten äger att föreslå och öfverse desseiner till byggnader; efter resolutioner verkställa Stadens, så väl nybyggnader som reparationer och deröfver årligen inkomma med relationer.

8. Ingenieuren hafver i sitt förvar tomte-böckerne med dertill hörande Chartor och planer; förrättar mätningar och uppsätter dessignationer öfver alla fastigheter som gå i köp; inseende öfver gatuläggning, m. m.

9. Conducteuren är vid Stadens byggnadsverk behjelpelig.

10. Byggnings-Bokhållaren har Stadens byggnads-materialier om händer, håller deröfver antekningar och insamlar alla räkningar.

11. De öfrige Betjente, Byggmästare, Dagsverks-Skrifvare, pådrifvare, stå under Architectens uppsigt och rätta sig efter utfärdade instructioner.

5. §.

Utan att betunga detta arbete med en lång namnlista, på alla dem som varit Borgmästare och Rådmän i Stockholm, vill man dock införa några få, af de älldre, hvaraf Häfderne förvara något mera än blotta namnen.

Peringsköld hafver i sina Handskrifter om Stockholm, ifrån 1336 till 1729; ifrån Thyrgillus, Pro-Consul Stockh. 1336 till Borgmästaren Joh. Salan, anteknat 113 st. i Chronologisk ordning; hvilken förtekning dock icke kan anses för fullständig.

Folqvinus Brachele 1370; hans Enka Gertrud Konsten, stiftade å nyo, efter sin mans villja, en praebenda och altare i S:t Nicolai Kyrka.

Magnus Birgersson, Pro-Consul i Stockholm; hvilket intages af ett bytesbref dat. 1460 d. 18 Apr., emellan Henric Lang och Olof, Upsala Domkyrkas Syssloman; gifvandes Hen. Lang, b:te Olof eller Upsala Domkyrka en tomt på Södermalm vid Stockholm, som Magnus Birgersson, Pro-Consul i Stockholm och Doctor Birger dess son, tillförene ägt, och får igän, ett stentorn och hus, belägne vid Upsala Kyrkogård, ofvantill. Den nämde Doctor Birger var Biskop i Wästerås. (P. A. Nigri Hist. om Wästerås Bisk. af Stiernman. Stockh. 1744, 4:o, p. 72).

Peder Jönsson 1489, hade fådt af Erke-Biskopen förläning i sin lifstid, för dess trogne tjenst, på all tionden i Lenna Kyrka i Roden (Roslagen).

Erich Jönsson 1495, gifte sig med Anders Svinhufvuds Enka, hvilkens dotter, Anna Svinhufvud, blef gift 1522, med Jacob Bagge, Amiral i K. Erichs tid.

Jöns Gudmundsson, aflifvad på Stockholms torg 1520. (Peringsköld).

Anders Olsson och Anders Hindrichsson, afrättade i blodbadet 1520; men hos Gorius Holst, som var god Dansk, var Tyrannen till gäst, några dagar. (Relat. om blodbad. i Rim-Kr. 2 Del).

Hans Scheel, hvars Son af lika namn, var K. Gustaf I:s Cantzler 1526.

Olof Svart Borgmästare 1534. Om honom anmärkes att han tillika med Rådman Clement Rentzel och Eric Ericsson, i K. Gustaf I:s tid, nyttjades såsom Flaggmän, på Rikets Flotta. (Tornqvist om Sv. Flottans Sjötåg. Stockholm, 8:o, p. 17).

Olof Gregersson 1586, stod fadder å Magistratens vägnar, vid K. Gustaf Adolphs dop 1594.

Doctor Olof Bureus 1622, kallas förnämsta Borgmästare i Stockholm, i Lars Skyttes Testamente.

Erich Erichsson Geet till Svedstad (i Garns Sochen) 1632, hvilkens Husfru var Märta Essbjörnsdotter Bock, död 1632. Han var förut K. Gustaf Adolphs Secreterare och kallades Ericus E. Tranevardus; adlades d. 27 Apr. 1627, med tillstånd, att upptaga det gamla Geete namnet och vapnet. Han blef sist v. President i Åbo Hofrätt. — Uppå en Almanach för år 1636 tryckt hos Keijser på 3 och ett halft ark in forma Patenti, med Hännes M:ts Drottning Christinas och 30 Landskapsvapen, samt 16 Riksens Råds Sköldemärken, läses följande Dedication: af H. K. T. R. Them Edlom, Välvisom Välacktadom och förståndighom männom, Borgmästarom och Rådh uti Stockholm:

V. Erich Erichsson Geeth till Svistad, Burgraf.
      Hans Nilsson,
      Jöns Hindrichsson,
      Mathias Trost, Borgmästarom.
  Ægidio Aurelio, Jac. Grundel,
  Olof Erichsson, And. Hendrichsson,
  Valentin Nilsson, Jacob Barkman,
  Hend. Karckman, And. Hendr. Boij,
  Mich. Abrahamsson, Knut Hendrichsson,
  Hans Hansson, Arfved Davidsson,

  Joh. Pädersson, Wellan Lehusen,
  Måns Månsson, Olof Larsson,
      Johanni Wästerman, Secret.^[13].

Petrus Eliae Gavelius, Borgmästare 1637, var Juris U. Doctor, född 1601, d. 8 Sept., död d. 16 Maji 1645. Hans son Mårten adlades och kallade sig Cronstedt.

Jacob Grundel till Aleby, född 1580, död 1663. Hans Son med Catharina Lemnia, var General-Lieutenanten Jac. Grundel, Friherre 1720. Han förordnades af Senaten, till Öfverste för Södermanlands Regemente, och fick 1712 commando öfver defensionssverket i Skärgården, omkring Stockholm. (Höfd. M. p. 384).

Johan Westerman, Borgmästare d. 20 Junii 1645, adlad och kallad Lilljecrantz. Uti Drottning Christinas bref af den 5 Sept. 1651 till Öfver-Borgmästaren Lilljecrants, kallades han att vara Ledamot uti ett Utskott af R:s Ständer, som Drottningen sammankallat.

Petter Trotzig, Kongl. Commissarius i Amsterdam; Borgmästare d. 18 Junii 1666, adlad under namn af Trotzenfelt.

Olof Thegner, Justitie Borgmästare d. 27 Apr. 1668, förut Stads-Sec., sedan Secr. i Svea Hofrätt; blef der vice President 1683, och sist Landshöfdinge i Upsala; adlad 1683, Friherre 1687, död 1689. Som Borgmästare i Stockholm, var han Borgarståndets Taleman, vid 1682 års märkvärdiga Riksdag, Öfver honom är en Medaille slagen, med dess bild på ena sidan, med öfverskrift: Olaus Thegner, Gubernator Uplandiae; och på den andra en stående qvinnobild, som lutar sig på en pelare, med en sol på bröstet och en krants i handen. Öfverskrift: Vera et immota. I Exerguen: 1687.

Johan de la Vallée, Borgmästare i Ämbets och Byggnings-Collegio 1671, Hof- och Stads-Architect 1681. Utom till flere Publike och enskildte byggnader, gaf han ritning till Riddarhuset, Catharinae och Hedvig Eleonorae Kyrkor. Dödde 1696.

Anders Gerner, Politie-Borgmästare 1671, Borgareståndets Taleman 1672, adlades 1676, med bibehållande af sitt förra namn. Afled 1683, då han var 51 år gammal.

Christopher Thesmer, Byggnings-Borgmästare 1694, nobiliterad. Död 1709.

Anders von Hyltéen, Just. Borgmästare 1704, adlad 1714. Taleman i Borgare-Ståndet 1720 års Riksdag, då frågan väcktes om Arfprinsens af Hessen, upphöjelse på Sv. Thronen.

Man förbigår att här uppräkna flere, som dels i detta årahundrade, blifvit Stamfäder för åtskilliga ätter på Riddarhuset, såsom en Hans och Olof Törne, Aulaevill, Adelcrantz, Bunge, v. Plomgren, m. fl., dels i de, dem anförtrodde Ämbeten gjordt sig berättigade till namnkunnighet och tacksam åminnelse hos efterkommande.

Ibland älldre Rådmän finnes anteknade en Peder Alenninge 1376, som blef Borgmästare 1382; en Arent af Sigtunom 1387; Herman Svarte, 1390, som fick Lederne i lifstids förläning, af Herr Carl Ulfsson; Evert Greuerode 1406, som med Dideric Tzappe sållde till hederlig man Giurdhe Rumpo, Archi-Diäkn i Strängnäs, Bjurunge qvarn i Lenna Sochn, som tillhört Rådman Anders Ysern i Stockholm; Eric Tanna 1417, hvars Enka 1432 skänkte ett stenhus i Stockholm till Upsala Domkyrka. Verner Gäst 1417, blef sedan Borgmästare 1428, död 1435; Helmick von Norden, Stadsskrifvare, Påfvens och Kejsarens Notarius. — (Peringsköld). Magnus Budde 1509, som med 12 andre Rådmän aflifvades af Tyrannen och finnes uppräknade i Rim-Kr. Anders Larsson 1513, gaf Upsala Domkyrka 3 mark årlig ränta af sitt hus på Köpmangatan, på Norra sidan.

Johan Pärsson kallad till Rådman och Handelsman i Stockholm d. 7 Maji 1632, född i Västerbotten på Bergsholmen i Skelefteå Sochn 1594 d. 4 Aug. Hans fader var manhaftig Peder Olofsson, Öfver-Höfvidsman utöfver hela Öster och Västerbottens Krigsfolk; Commendant på en befästning i Lifland. Han afsomnade 1610, och Sonen d. 26 Junii 1650.

Olof Larsson, 1620, född i Söderköping 1592 d. 29 Julii, af Lars Erichsson, Borgare derstädes och hustru Elin Pedersdotter, och gifte sig 1:o 1614, med Margareta Salomons dotter, som dödde 1623, och 2:o år 1624, med Christina Larsdotter, död 1642, och 3:o år 1644 d. 16 Junii med Catharina Grundel, Borgmästare Jacob Grundels dotter. Dödde den älldste och 52 års Rådman i Stockholm, 1675 d. 29 Mart.

Truls Kåhre f. i Småland år 1600 uti Russby Sochn och Kåhremo. Död 1672. Utaf hans Epitaphium får man underrättelse om hans vidsträkte Utländske resor, i Europa, Asien och Africa. Se Gezelii Biogr. Lexicon.

Nicodemus Tessin Architect och Rådman i Stockholm, gift med Maria Svan; Friherre 1699. Hans Son K. Rådet Grefve Nicodemus Tessin, Öfver-Intendent, Öfverste Marskalk, och hans Soneson R. Rådet Gr. Carl Gustaf Tessin, som var den sista af sin ätt på Svärdssidan; gifva åt Stamfadren så mycken glans och ära; att hans blotta namn är en uppmuntran, för hvar redelig och nitisk Ämbetsman, att hedra sitt Ämbete.

Här bör ock anmärkas att Rådmannen i Stockholm, Johan Hindr. Hochschild, underteknade i Talemannen, Borgmästaren Sebaldts ställe, Regeringsformen på Rikssalen, d. 21 Aug. 1772, då han var Stockholms Stads Riksdags fullmägtige, och förste Ledamoten i Borgare-ståndet. Hans Son Rutger F. Hochschild är för det närvarande Stockholms Stads-Secreterare, med Konungens fullmagt, som förste Expeditions-Secreterare.

---

1. Calmare dagtingan 1436, samt den förnyade Unionen. Rimkrön. 2 Del. p. 109, 117.
2. Rimkr. 2 Del p. 375, 379.
3. Staden hedrade sig den tiden ofta med gåfvor till K. Personer; således nämnes i dess Tänke-böcker; att Stockholm hade genom Borgmästaren Joseph Arvedsson tillställt Prinsessan Catharina, K. Gustaf I:s Dotter, vid dess förmälning 1559, med Gr. af Ostfrisland Edzard II, ett förgylt Credents, med Stadens Vapen, innantill på locket, värdt 96 D:r, jämte 50 Ducater; att B. och Råd köpte af Frantz Beijer en skön förgylt Credents af 184 lods, 3 qvintins vigt, hvaruti blefvo lagde 100 Ungerske Gyllen, som på Stadens vägnar förärades Hertig Carls Furstinna, då hon första resan kom till Stockholm (Tänke-B. 1591, f. 55); och till K. Sigismunds Gemål vid Kröningen ett kosteligt Credents om 29 lödig mark, innan och utan förgylt, jämte 200 Ungerska Gyllen. (T. B. 1593, f. 52)
4. Stadens Tänkebok 1594, fol. 202.
5. Magistraten tillöktes 1757 med 4 ord. Rådmän, 2:e i literate och 2:e i illiterade Classen, 1 Notarius och 1 Cancellist. K. br. d. 11 Oct. 1757.
6. Bar. Rosenhanes Relat. 1663.
7. C. R. Schönbergs Åm. Tal öfver R. R. C. Sparre. St. 1796, p. 86.
8. Om de districter som höra till Norra Förstads Östra och Västra Kämnersrätt, samt om gräntseskillnaden emellan Stadens och Södra Kämners-Rättens lagsaga; se Flintbergs Lagf. Biblioth. 4 D. 4:o, p. 96, 99—101.
9. Stadens accis-andelar besteg sig på 18 år, ifrån 1713 till och med 1730. — 64,081 dr 26 1⁄₆ S:mt; men på andra 18 år, ifrån och med 1734 till 1751, då Corall förestod Ombudsmans-beställningen, med indrefne innestående fordringar, till en Summa af 11,938, 6 ²⁄₆ till 281,027, 23 4⁄₆; sedan till Accis-Statens aflöning afdrages 11,206, 10, återstår 269,821, 13 ²⁄₆ dr S:mt.
10. Rosenhanes Relat. 1663.
11. I R. R. och Öfv. St. Baron Sparres tid, gjordes ett nytt försök, att ställa förmyndare-kammaren under en annan förvaltning; men detta förslag blef utan någon åtgjärd hvilande. (Canc. Handl.)
12. Renhållningen hörde efter Stadens styrelse under Byggnings-Borgmästarens Inspection; men lades åter under Politie-Borgm. hvilkom det förut ålegat; K. br. d. 4 Aug. 1674.
13. Finnes hos en Samlare af Almanachor.