Stockholm, Del 3 (Elers 1801)/Kap 503

←  Borgerskapets Militaire-Corpser.

Stockholm, Tredje delen av Johan Elers Stadsvackten i Stockholm.

Brandvackten.  →

III.
Stadsvackten i Stockholm.

Stadsvackten i Stockholm har förmodeligen först blifvit inrättad i slutet af Sexton årahundradet. Stadens Tänkebok 1594 lämnar derom följande underrättelser: den 1 Octobr. blef tillsagt, att hvar och en skulle villigt utgöra Kneckte penningar, till dem som bevaka Staden, till dess ett bättre sätt kunde påfinnas till Stadens Vackt och vård. Den 16 December samma år, blef samtyckt, att Staden skulle hålla de 32 Knecktar, som Höfvitsmannen Erich Larsson, hade på Stadens vägnar antagit, och blefvo dem handfångne Stadens värjor, 24 hilleborder^[1]. År 1597 d. 23 Nov. befalltes att Staden skulle hålla 100 Knecktar till de förra, som Staden höll: begärdes förskoning; men intet uträttades dermed^[2].

Denna Vackt kom således på en Stadgad fot, med lika styrka eller till ett nästan lika antal, hvaraf den ännu består.

Det skulle kunna i anseende till ämnet anses, såsom en spild möda, att här upptaga alla de förändringar, som med denna Vackt sig tilldragit^[3]. Öfverståthållaren Baron Rosenhane, uti dess ofta åberopade Relation 1663, berättar att med Stadens militia, var således bestält, att Staden underhöll årligen 70 Soldater, hvilken militia en Lieutenant förestod och förde på Vackten. Dessutom hade Staden någon tid, och de mörkaste nätterne, underhållit 20 Kronans Ryttare, att bevaka säkerheten om nätterna. Båtsmanshållet steg till 100 man, som årligen lämnades till Amiralitetet; men 1662 blifvit ökt till 200, till mycken kostnad för Staden.

Uti Instruction d. 19 Nov. 1669, för Archererne i Stockholm, skulle denna beredne ordinarie nattvackt, bestå af 36 gemene med dess Officerare, som hade att förekomma oljud och oskick, på gatorne nattetid. En Major som tillika var General-Schult eller Vacktmästare, skulle Commendera denna trouppe; och hvad till deras i ackttagande och efterlefnad förordnadt blef, skulle ock förstås om ordinarie Stads-Mousqveterare-Vackten.

Som K. M. vid Statens reglerande, väl bestått och låtit uppföra den summa, som för Archerernes underhåll, för detta varit anslagen; men likväl der hos betracktat, att Archererne icke kunde gjöra den nytta, som K. M. intenderat; så skulle Öfverståthållaren med Magistraten öfverlägga och till följe deraf en sådan Vackt till fot, i stället för den andre till häst, inrätta och förordna, till ett sådant tal, som de bestådde medel, kunde medgifva. (Bref till Öfverståth. d. 1 Dec. 1669).

Natt-Vackten till häst blef således indragen och den ordinarie Stads-mousqveterare Vackten tillökt, som ålåg att bevaka allmänna säkerheten i Staden, samt hindra oljud och öfvervåld nattetid^[4]. Brandvackten är en sednare inrättning, hvarom mera här nedanföre. Stadsvackten blef på K. befallning 1670 förstärckt, till hvars underhållande Staden förmälte sig inga medel hafva att tillgå. K. M:t att visa sin benägenhet emot Staden resolverade: att befria och förskona Staden för det arrende, som för Norreström förut till Kronan erlagt blifvit, samt att lindra Borgerskapets Inqvartering. K. br. d. 5 Apr. 1671.

Stadsvackten är som alle andre, under K. M:ts särskildte beskydd, och det hägn, som är Militairen förvarad, i Krigslagarne. Om deras straff, som förolämpa Stadsvackten i dess tjenstgöring, utkom en kundgörelse d. 1 Octob. 1720, enlig med förordningarne af d. 12 Martii 1679 och den 26 Junii 1682.

År 1741 bestod Stadsvackten af ett Compagnie, under Stads-Majorens befäl, med sina Öfver- och Under-Officerare, 2 Trumslagare, 1 Pipare, 2 Profosser och 133 gemene. Deras Corps de Garde var då på Stortorget, som sedan blef med Rådhuset flyttadt, till Riddarhustorget.

Stadens Militair-Compagnie består, enligt Politie-Collegii berättelse till Öfverståth. af d. 3 Aug. 1761; af en Capitaine, 1 Lieutenant, 1 Fendrick, 5 Under-Officerare, 1 Munsterskrifvare, samt Corporaler, Trumslagare, Pipare, Profosser och gemene 139 man, förutan 20 man, så kallad Extra- eller Separations-Vackt, och lyder så vida under Collegii inseende, att de hvarannan månad munstras i Collegii rum; men lönes och beklädes af Borgerskapets Bemedlings-Commission; utgörandes årliga lönen och underhållet för ordinarie Vackten, med en Skants-Vacktare-lön derunder beräknad, D:r S:mt 9964; samt för de Separerade, med en Coporal 1212 dr. samma mynt. Öfver-Officerare härvid, efter Collegii förslag, antages och befullmägtigas af Öfverståthållaren och Magistraten; men Under-Officerare af Politie Collegio; äfven som Collegium utfärdar afsked, för det manskap, som till vidare tjenstgörande pröfvas odugeligt.

Stadsvacktens uniform består för det närvarande, 1798, af en blå jacka och lika reverer med hvita Snören och upslag, hvita underkläder, blått och hvitt skärp, Stibletter svarta, rund hatt, med hvitt band kring kullen, Bandoulliere och Patrontaska, Mousqvet med bajonett, samt till sidogevär en Sabel.

1. Stad:s Tänkebok 1594, f. 195, 198, 202.
2. St. Tänkebok 1597, f. 446. —
3. Man berättar väl att denna militair, af ållder blifvit kallad gårvarar; af gård och var, värja, vårda, bevara; men att namnet sedan vrängt, blifvit förändrat till Stadsvackt.
4. Det är om denna nattvackt som Robinson säger: att i Stockholm är en Patroulle, qui ne marche que pour le feu, &c. L'Etat Present de la Suede. Lond. 1718, 8:o p. 19.