[ 166 ]

V.
Allmänna Barnbörds-Huset
.

Till en Barnsängs-Hospitals-inrättning, i synnerhet till Barnmorskors undervisning, skall väl framled[ 167 ]ne Archiatern Urban Hjärne, uppgifvit ett förslag, redan 1682[1], som dock icke kommit att i verket ställas. Slike inrättningar hafva icke sällan fordrat en längre tid, till mognad och öfverläggning.

Collegium Medicum ägde enligt K. M:ts Ö. Bref och Privilegium 1688, att hafva uppsigt deröfver, att de som ville för Jorde-Gummor låta sig bruka, vore förståndige, gudfrugtige och ärbare qvinnor, som af Stads Physico förut blifvit examinerade och hade den föreskrefne eden aflagt. För dem utfärdades sedermera på höga Öfverhetens befallning och approbation, genom Collegium Medicum, ett Reglemente och förordning d. 29 Apr. 1711, hvarutinnan jämte föreskrefne pligter och åligganden; till efterlefnad; Jorde-Gummornes antal utsattes till 40, utom 10 andra, som skulle i konsten öfvas och tilläras.

Riksens Ständer hade väl 1772 i underdånighet förestält nödvändigheten af ett Barnförlossningshus i Hufvudstaden; som dock för flere Riksvårdande ärender, kom då någon tid att hvila; men då ett underdånigt Memorial derom[2] 1774, till K. M. inkom, infordrades deröfver vederbörandes skyndesamma utlåtande; hvarefter inrättningen af ett allmänt Barnbördshus, blef i nåder gillad och faststäld d. 17 Jan. 1775.

Af det för denna välgörande inrättning utfärdade Reglemente af d. 20 Febr. nyssnämde år, intages de ändamål som denna angelägne stiftelse påsyftade, nemligen: de fattigas hjelp, i och under Barnförlossningstiden, då i synnerhet nöd och uselhet fördubblas af sjukdom; Barnamords och deras ohyggeliga följders förekommande; samt Barn[ 168 ]förlossnings-Vettenskapens framsteg och tillväxt, både till dess lärogrunder och utöfning.

Under Collegii Medici inseende och Professoren Doct. David von Schulzenheims närmaste vård och förvaltning, blef Barnförlossnings-huset, med tjenlige rum och 10 sänger inrättadt uti Professorens egit hus på Riddarholmen, och till Barnaföderskors emottagande öppnadt, Midsommars afton 1775. Slotts-Cancelliets Kundgörelse derom, utkom d. 21 derpå följande Julii, som äfven innehöll, hvad vid Barnaföderskors emottagande, och deras vistande derstädes under Barnsängs-tiden, borde iagttagas; om de fattigas fria underhåll, skötsel och vård, och deras barns emottagande och försörjande, så vidt Barnhus-inrättningarne i Stockholm kunde medgifva, m. m.

Utan Statens betungande eller någon stadgad allmän fond, börjades denna inrättning på de medel som genom en allmän Collect; men hufvudsakeligen genom många frivillige och frikostige sammanskotter, tid efter annan, af ädelsinnade Medborgare blifvit samlade, till befrämjande af en allmän Koppympnings-anstalt[3]; jämte en anslagen del, af Lazaretts-Lotteriets årliga avance. Inrättningen är försedd med tillräckeligt linne, med stålsängar, tagelsängkläder, nödige kläder, och med allt hvad till en sådan anstalt kan pröfvas nödigt.

Då de betydeliga summor, som för Koppympningen voro sammanskutne, i synnerhet tillkommit genom Professoren v. Schulzenheims outtrötteliga möda, verksamma nit och omsorg; då på samma Koppympnings-fonds årliga afkastning, Barnförlossnings-inrättningen först blifvit grundad och underhållen; då han dertill upplåtit sitt egit hus, [ 169 ]och så faderligen vårdat, dessa mänskligheten gagnande inrättningar i deras spädaste ållder, utan all lön eller arfvode; så kan man med skäl anse honom såsom en Fader och stiftare för dem båda.

Vid 1772 års Riksdag samtyckte R. Ständer, att Banken måtte till inlösen af Lövenhjelmske huset, i hörnet af fredsgatan och röda bod-torget, till Barnbördshus, försträcka köpeskillingen, 10,000 R:dr, utan ränta, dock att af husets hyror, årligen i Banken skulle insättas 666 R:dr 32 sk., intill dess, hela lånet vore återbetalt; hvilket efter 15 år, eller 1787 var behörigen verkstält.

Till detta hus flyttades väl Barnbörds-inrättningen vid årets slut 1776, sedan rummen vore behörigen tillredde och försedde med erforderlige behof; men förblef dock än vidare, under Professor v. Schulzenheims tillsyn och trogna vård till 1778 i Nov. månad, då han på begäran erhöll nådigt afsked, och Artis Obstetriciae Adjuncten Doct. Johan Kraak i hans ställe förordnades. Då han åter derifrån, på anhållan endtledigades d. 28 Oct. 1781, utnämdes Adjuncten Doct. Jacob Alm att denna Profession förvalta, d. 6 Mart. 1782.

Staten bestod den tiden, utom Adjuncten, af en Bokhållare, en sköterska och städerska, m. fl. hvilka omsider då vilkoren och tillgångarne så tillåtit, efter hand, med små löner, förmåner och arfvoden, blifvit ihugkomne och understödde.

Professorens och Adjunctens gjöromål och förrättningar, i anseende till sjukskötseln, hushållningen och föreläsningarne i Barnförlossnings-konsten, äro uti förenämde Reglemente af år 1775 och i särskild Instruction för Adjuncten utstakade.

Det skulle blifva för vidlyftigt att här för hvart år, intaga Barnaföderskornes och de födde Barnens antal. Det torde gjöra tillfyllest att af [ 170 ]meddelte uppgifter, deraf lämna ett korrt sammandrag. Under de trenne första åren blefvo på Barnbördshuset tillsammans 499 qvinnor förlösda och 506 barn födde; ifrån d. 23 Junii 1778, till 1787 års flut, förlösda 2470 och 2533 Barn födde; samt från början af år 1788 till och med 1798 års slut, eller på 11 år, 4314 förlösda och 4438 barn födde; under hvilken tid antalet af de mästa förlossningar stigit innom året, till 463, såsom år 1793, och det minsta till 144, såsom ifrån d. 23 Jun. 1778 till samma tid 1779.

År 1775 skall Koppympnings-fonden varit omkring 8000 R:dr, hvars årliga afkastning, med en andel af Lazarett-Lotteriets inkomst, beräknad till omkring 500 R:dr, väl syntes då tillräckelig, både för Koppympnings- och Barnförlossnings-inrättningen, de första åren; men då besagde fond omsider i betydelig måtto minskades, blef ock dess afkastning otillräckelig för Barnbörds-huset tillika, som deraf i 12 år hade haft sitt understöd, och nu fordrade större tillgångar. Dessa fonder åtskildes således, och ehuru väl ansökning sedermera gjordes om deras åter förenande, hvarigenom Barnbörds-husets skuld till Koppympnings-fonden kunde försvinna, och både fonderne gemensamt vidkännas de årliga utgifterne; blef dock sådant i anseende till förekomne skäl afslagit. (K. Brefvet d. 24 Jul. 1798).

Sedan skulden för Barnbörds-huset, var i Banken betald, som förbemält är, fick väl inrättningen en årlig inkomst att påräkna för inflyttade hyror; hvartill kom en köpeskilling, af 6000 R:dr, som Ryttmästaren Hillebrand erlade, för utbrytningen af den, åt sjön belägne och till honom afstådde del, af Barnbörds-husets tomt; hvaraf dock nybyggnader och reparationer blifvit besörjde, u[ 171 ]tom hvad inrättningen till årlige utgifter fordrat, och knappast varit tillräckelige, om icke Barnbörds-huset vunnit en ny och betydande tillgång, genom framledne Grosshandlaren C. M. Nyströms förordnande, till dess förmon.

Utom de flere af honom gjorde dispositioner till Fattighus och Scholar, m. m. har ock efter hans testamentariska författning 1795, Barnbörds-huset tillkommit i Banco 6550, och i Riksgälds-sedlar 6605, tillsammans 13,155 R:dr.

Collegium Medicum har, att förvara en så välsinnad gifvares hedrande tankesätt, låtit slå öfver honom en skådepenning: föreställande på ena sidan Gudinnan Lucina eller Fruktsamheten, såsom på Antika penningar, i skapnad af en qvinna, som bär ett barn på högra armen och har ett annat bredevid sig; på andra sidan läses:

Minne af framl. Grosshandlaren C. M. Nyströms frikostighet emot Allmänna Barnbörds-huset i Stockholm.
I Exerg. Kgl. Coll. Med. 1795.

Hvad inre hushållningen vid denna angelägna inrättning vidkommer, som under Collegii Medici inseende är någon af Dess Ledamöter i synnerhet anförtrodd, torde en närmare beskrifning derom, här kunna förbigås; i synnerhet som dervid timade förändringar skulle fordra både en närmare kännedom och mera vidlöftighet, än detta arbete tillåter. Hvad man af allmänne Handlingar derom känner, är att K. M. uti nådigt Rescript af d. 21 Sept. 1779 bifallit Collegii Medici uppgifna project, att mathållningen vid Allm. Barnsängs-huset, måtte besörjas genom Entreprenade, samt att Entreprenören tillika måtte bestrida, så väl Oeconomie-Betjentens, som Amskaffnings-Contoirs Ombudsmans-sysslan, samt derföre njuta den begärte lön [ 172 ]af 33 R:dr 16 sk. Specie; och att Collegium, om priserne i en framtid, i någon betydelig måtto skulle höjas eller fällas, måtte få anmäla de förändringar, som då för inrättningen och Entreprenörens bestånd, kunde finnas angelägne. Collegium anmälte 1793, att om mathållningen vid Barnbörds-huset, vore Entreprenade ingången med Jungfru Lindskog 1789, emot 8 sk. dageligen för personen; hemställande om hon icke dervid måtte bibehållas, så länge hon sitt contract fullgör; hvaruppå K. M. i svar af d. 29 Julii 1793, dertill lämnade Dess nådiga bifall; uppdragandes Collegium derjämte, att efter varuprisernes förhållande föranstalta om de förändringar, som efter jämkning med Entreprenören blifva nödige; utan att sådant hvarje gång i underdånighet anmäla[4].



  1. Sv. Mercurius. Jan. 1757, p. 433.
  2. Af Konungens Lif-Medicus Doct. Dalberg.
  3. Tog sin början 1766, under Profess. Doct. D. van Schulzenheims trogna vård och inseende.
  4. Sammandragit af Handl:r i K. M:ts Cantzlie; af Doct. och Prof. D. v. Schulzenheims tal, samt meddelte underrättelser af Assess. Odhelius.