[ 313 ]

VII.
Drottning-Huset.

Drottninghuset leder sin stiftelse, ifrån K. Carl XI:s Gemål, Dr. Ulrica Eleonoras [1] berömvärda anstalt och frikostighet. Hon lät nära vid S. Johannis Kyrka på en tomt, Staden tillhörig, af 6077 qvadrat-alnars rymd, uppföra ett ansenligt hus af sten, der enkor af hederligare stånd skulle njuta hemvist och underhåll.

Denna inrättnings början 1686, förmäler Ruda i beskrifningen om Drottninghuset, sig icke kun[ 314 ]na med annan visshet uppgifva, än efter Kleins berättelse[2]. Men då det huset vid regeringsgatan, som Drottningen kort förut sig tillhandlat, till en inrättning för de fattige, afbrände i 1686 års eldsvåda, då tomten sedan skänktes de fattige till en nådegåfva; så förekommer troligare, att det nu varande stenhuset, af 15 ¼ alns bredd och 75¼ aln långt, samt 20 alnar högt, bestående af tvänne våningar, något senare blifvit anlagdt, på det sedermera utsedde stället, der det nu är beläget. Förenämde eldsvåda, medtog det mästa af Norra malmens östra del, och inträffade i Junii månad; hvilka omständigheter, då förödelsen var så allmän, icke gerna synes medgifva, uppbyggandet af ett så ansenligt stenhus, innom några månader, samma år. Rüdling säger detta Hospital hafva blifvit anlagdt 1690 (p. 169). Uti Drottn. Ulrica Eleonoras Lefvernes-beskr. af Schmedeman, berättas derom sålunda: att Hon lät inrätta ett fattighus på Norremalm, strax vid S. Johannis Kyrka, för 160 eländiga och bräckliga, med tillräckelig årlig inkomst. Der skulle husvilla, fader- och moderlösa barn upptagas och försörjas, samt i goda undervisningar uppfostras. Detta huset afbrann tillika med en stor del af Norremalm d. 8 Jun. 1686; men H. M. lät det icke allenast bättre uppbygga och i stånd sätta; utan ock rundeligen understödja många af dem, som af eldsvådan blefvo olyckelige. (Saml. till K. Carl XI:s Hist. 6 st. p. 92).

Till husets byggnad skänkte Drottningen 1000 R:dr och till deras underhåll, som derutinnan blefvo intagne 2000 R:dr, hvarje år, till Sin död.

Under denna höga Stiftarinnas lifstid, hade Rådmannen sedan Borgmästaren Christoph. Thesmar [ 315 ]hela förvaltningen, under Politie-Collegii inseende, och lämnades räkenskaperne årligen, till Hännes M:ts genomseende.

Till Capellanerne vid St. Jacob, som bestridde Själa-vården vid Drottninghuset, anslogs 200 d:r K:mt, som sedan öktes till 300 d:r, och i Johannis Kyrka byggdes en läktare, som ännu kallas Drottninghus-läcktaren, för de fattige derstädes.

Efter Drottn:s död, stadfästade K. Carl XI. Drottnings-husets inrättning i alla delar, efter Dess Stiftarinnas afsigt, och anslog dertill i Staten 4000 d:r S:mt årligen. (K. br. d. 3 Oct. 1693). Förvaltningen blef densamma, och med redogörelsen skulle Politie-Collegium inkomma till Konungen.

Härvid förblef det till 1718 och 1719 då R. R. och Öfverste Marskalken Gr. Nicod. Tessin, ålades uppsigten, i synnerhet hvad de ållderstegne Hof-Betjentes antagande angick, äfven af mankönet, som då jämväl blef tillåtit.

Inrättningen var som Ruda berättar, då alldeles i lägervall och ryckt ifrån sitt första ändamål. I början blefvo någre af hederligare stånd intagne, och när inrättningen kommit till fullbordan, steg antalet till 100 personer och deröfver; men då det öktes till 160, var det vida större än den anslagne underhålls-summan syntes medgifva, och icke att förena med första afsigten.

Konung Fredrich fann således för godt, att anförtro förvaltningen af denna Christeliga inrättning, d. 6 Julii 1721, åt Just. Cancelleren Baron Stierncrona, Öfver-Hof-Predikanten Doct. Niclas Barchius och Kyrkoherdarne i Clara och Jacob, Jöran Norberg och Nicl. Sternell, och efter dem, åt de som framdeles kommo till deras beställningar. De skulle en gång i månaden sammanträda att öfverlägga om Hospitalets tillstånd och hvad [ 316 ]ordning och disciplin dervid kunde kräfja, samt med påminnelser till Kongl. M:t inkomma, om dess upprätthållande och understödjande, efter det med dess inrättande, påsyftade uppsåt och ändamål. K. M. resolverade då tillika, på förenämde Directions berättelse, att inga andra, skulle i detta Hospital intagas, än fattiga Officerares, Prästers, hederlige Borgares och K. betjenters enkor och döttrar; och att när de 1710 och 1711 af gemenare folk intagne, afgick, skulle inga andra i deras ställen blifva intagne än af förenämde stånd och vilkor.

Drottning Ulrica Eleonora den yngre har ifrån sin förmälning, alla år på sin födelsedag gifvit till Drottninghuset 600 d:r Caroliner.

Hon förordnade ock dervid serskild Präst 1735 med 900 d:r K:mts årlig lön, jämte egit hus som Hon lät uppbygga. Enligt K. br. d. 9 Apr. 1736 öktes lönen med de 300 d:r K:mt, som Capellanerne i Jacob förut åtnjutit för själavården vid Drottninghuset, och 1743 d. 30 Sept., uppfördes Pastors lön vid Drottninghuset, 1200 d:r K:mt på Ordinarie Staten. År 1762 blef på Directionens föranstaltande, derstädes en särskild sal, till Kyrka inredd; som vid nogare öfvervägande fanns mindre nödvändig, då Johannis Capell är så nära belägit ifrån Drottninghuset; Kyrkosalen dessutom behöfdes till ett ökat utrymme för inrättningen, och kostnaden till Prästens lön och underhåll, till understöd för de fattige. Vid då varande Predikantens erhållne befordran, samtyckte Konung Gustaf III. således, på gjord underdånig föreställning derom, att låta indraga Kyrkan och återlämna hela vården till Jacobi och Johannis församlings Capellaner. Åren 1755 och 1757 blef af Directionen ytterligare faststält, att ingen mera med underhåll, skulle få vi[ 317 ]slas utom huset; såsom icke öfverensstämmande, med inrättningens afsigt, då huset uppbyggdes.

Casseurs- och Sysslomans-beställningarne blefvo år 1757 sammanslagne; hvarigenom Drottninghuset bekom en egen Medicus med 100 d:r S:mts årlig lön.

Pensionairernes antal har Directionen ansedt ifrån 100, böra i möjeligaste måtto minskas, till de antagnes bättre underhåll; så vida inrättningen icke understöddes och inkomsterne kunde ökas.

Drottning-husets behållning i frugtbare Capitaler var vid 1765 års slut i K:mt 120,455: 18.
i Courant S:mt 26,783:
Summa K:mt 147,238: 18.

När nu 12,000 d:r K:mt som af Stats-Contoiret utbetales, lägges till interresset af före:de Capitaler, har Drottninghusets inkomster senare åren stigit vid pass, till 19,000 d:r K:mt.

Utom flere gåfvor till Drottninghuset och dess Kyrka, har Hospitalet blifvit tillagdt, Friherrinnan Helmfeldts testamente, gifvit till de fattige vid S:t Johannis; hvarom ang:de S:t Jörans Hospital blifvit nämt.

År 1704 anslog Enke-Drottn. Hedevig Eleonora 500 t:r Sp:l till Drottninghuset, hvilket af K. Carl XII. d. 21 Dec. 1715 confirmerades, med befallning: att detta legatum skulle utbetalas af Drottn:s Lifgedinge. Spannemålen försåldes 1716, då Summan derföre 2666, 21 ½ d:r. S:mt togs af R. Ständers Contoir 1718. Hälften betaltes 1720; men det öfriga med ränta, ej förr, än uppå K. M:ts resolution d. 10 Nov. 1756, med 2874 d:r 30 öre S:mt.

År 1710 testamenterade Handelsm:n i Stockh. Jacob Stiegler en Krono-fordran af 18,004 d:r K:mt, [ 318 ]samt 1713 alla sina meubler och meliorationer uppå Skälnora gård i Upland, den han af Kronan hade haft i förpantning. Efter en vidlöftig rättegång, kom ändteligen Drottninghuset 1722 till sin tillständiga rätt.

Af Riks-Grefvinnan Kussows testamente, utaf en, för hännes död, försåld malmgård på Kungsholmen, har Drottninghuset ingen förmån njutit.

År 1724 gaf Öfversten Gab. von Kanefer en Krono-fodran af 120 R:dr Albertz, som blef utbetald med ränta, d. 30 Octob. 1736.

År 1727 gaf. Capitaine-Lieutenanten Wadman 900 d:r K:mt.

År 1732 Handelsmannen Zedritz i Stockh. 6000 d:r K:mt.

År 1734 Hof-Fröken Emerentia von Düben, utom åtskillige prydnader till Kyrkan, 157 ½ lod silfver i serskilde persedlar.

General-Adjutanten Baron C. G. Faltzburg testamenterade i 1750 till Enkhuset i Stockh. 12,000 d:r K:mt, hvilka medel insändes till Öfverståthållare-Ämbetet. Härom yppades sedan rättegång, och som Borgerskapets Enkehus, ansågs vara en senare inrättning, hvarom Baron Faltzburg icke kunde äga någon underrättelse; så blef genom Svea Hof-Rätts Dom d. 16 Dec. 1756, och K. M:s stadfästelse derå, detta capital till Drottninghuset vindicerat.

År 1758 d. 9 Maji skänkte Fröken Anna Lohe, 6000 d:r K:mt, och 1759 Herr Adolph Lohe, 9000 d:r samma mynt.

En närmare underrättelse härom meddelar Rudas berättelse om Drottning-huset[3], hvartill bör läggas, att Fru Karin Kniper, uti sitt testamente d. 16 Dec. 1796, tillagdt Drottninghus-Hospitalet [ 319 ]4000 R:dr Specie, till ett ständigt Capital, hvaraf årliga räntan, till förbättring af de antagnes, förut nog ringa underhåll, borde användas. Då det i Octob. 1798 tillstältes Hospitals-Directionen, med ett års upplupen ränta, förrättades icke allenast, genast derpåföljande 1 Nov. utdelningen, bland de innom Drottning-huset vistande hederliga, men fattige 90 Fruntimmer; utan beslöts tillika, att på samma dag, K:s födelsedag, sådan utdelning årligen företaga. Till följe deraf blef ock d. 1 Nov. 1799, de då fallne 240 R:drs ränta utdelte.

En betydande tillökning hafva de fattige att vänta, af den hederliga gåfva af 8000 R:dr, som framledne Bruks-Patron Joh. Hjerpe och dess Fru Christina Lindman, nu gift med Major Råberg, till Drottninghuset gjordt, och hvars afkastning till fullo, först efter Fruns död tillfaller D. huset, som nu emedlertid, deraf årligen uppbär en procent.

K. M:t biföll d. 18 Feb. 1774 att nödvändiga reparationer å Drottninghuset måtte besörjas, af de medel som blifvit förärade af Hännes M:t Drottningen och af Enke-Drottningen, samt af besparde imkomster; dock att Directionen drog försorg, att de föreslagne medel blefvo tillräckelige; emedan ingen annan fond kunde dertill anslås. (Cons. Prot. s. d.)

Åren 1724 d. 26 Maji, 1742 d. 3 Julii och 1758 d. 3 Febr. äro särskildte Reglementen utfärdade, om allas skyldigheter, som till detta verk höra.



  1. Dr. Ulrica Eleonora var född, d. 11 Sept. 1656 af K. Fredrich III. i Danmark, med Sophia Amalia; förmäld på Skåttorps gård i Halland d. 6 Maji 1680; afled d. 26 Jul. 1693.
  2. Uti ett tryckt samtal emellan båda Drottningarne Ulrica Eleonora, den älldre och yngre.
  3. Finnes bifogad en predikan hållen i Drottning-hus-Kyrkan 1 Adv. 1765. Stockh. 1766, 4:o.