[ 325 ]

IX.
Om Fattigvården i Allmänhet och de vid Församlingarne I Stockholm inrättade Fattighus.

Att Christelige och ömsinte Öfverhets-Personer, i mångfalldig måtto vårdat och förbarmat Sig öfver de fattige; derom vittna flere inrättningar, många rika gåfvor och förläningar, samt åtskillige utfärdade författningar, till de fattiges förmån och bästa.

En frikostig och till medlidande lätt böjd Allmänhet, samt hundradetals enskilte glada gifvare, hafva genom allmoser och testamenten; genom collecter och sammanskott; i flere stiftningar och barmhertighets-verk; ådagalagt Folkets tankesätt och lynne att gerna hjelpa den nödlidande. Måtte tigga[ 326 ]ren, som tryckes mera af lättjan, än nöden, icke missbruka den allmänna välviljan[1]!

Utan att här kunna uppräkna alla de vidtagne anstalter, som ådagalägga den vårdnad, Hufvudstadens fattige alltid, och vid tilfällen af allmän nöd, i synnerhet rönt; samlom här blott några strödde underrättelser, som egenteligen höra till sednare tider; sedan i det föregående blifvit nämt, om de älldre Fattighus-inrättningar.

De fattige fingo genom Magistratens förordnande, deras bröd, antingen i Danviken, eller ock visse deputat af collecter, och hvad som samlades i husen, genom Kyrko-betjentes kringgående[2]. Att öka desse tillgångar, blef en fattig-håf inrättad 1688[3], hvilken började till allmosers insamlande, att under Gudstjensten i Kyrkorne kringbäras 1689.

De anslagne utvägar till de fattiges underhåll, bestodo mäst i frivillige gåfvor och osäkre inkomster, såsom efter 1698 års författning: för lysningar för brudfolk, tacksägelser för barnsängsqvinnor, vid begrafningar, collecter, fattigbössor, afgift vid inventarier och testamenten, vid ofrie tomters försäljande, stamboksmedel m. m. Hvilka efter 1731 års räkenskaper utgjorde tillsammans omkring 27000 d:r K:mt om året, som qvartalsvis blefvo utdelte i Clarae och Mariae Församlingar, samt i Danviken. Politie-Colleg. fördelte, till de fattiges underhåll 1733 en summa af 25,551 d:r [ 327 ]K:mt, emellan 517 personer; och af dess Riksdags-Relation 1756 inhämtas, att af de under Collegii förvaltning stående medel, utom räntan af Ahllöfske testamentet till de fattiges underhåll, 26,743 d:r 19 öre K:mt blifvit disponerade[4].

Den 1724 tillförordnade Kongl. Brand- och Politie-Commissionen, ansåg högst angeläget; så i anseende till ett förökt antal fattige, som kringstrykande tiggarehopar; att vara betänkt, på nödige anstalter och utvägars vidtagande, till de fattiges underhållande och tiggeriets hämmande.

Uti bref till Stockholms Stads Consistorium af d. 24 Febr. 1734, väkte Commissionen först frågan, om Fattighus-inrättningar, vid samtelige Församlingarne i Stockholm.

Efter plägad skriftvexling, och flere rådplägningar, i ett så ömt ärende, och sedan allmosehjonens antal 1737 blifvit uppgifvit till 930 personer; stadgades beslutet, att emellan Församlingarne till fattighus-inrättande, sålunda fördela de arme och nödlidande, att Församlingarne innom Broarne skulle emottaga och underhålla 300 st., Clarae och Olofs församling 180, Jacob och Johannis 138, Ulricae Eleonorae 24 , Hedevig Eleonorae 66, Maria 108, och Catharina 96[5]. Huru desse Fattighus-inrättningar, 7 till antalet, sedermera tillkommit; derom varder härefter, särskildt förmält.

Till understöd för besagde Fattighus-inrättningar, afstod Husfattig-Cassan, under Politie-Collegii förvaltning, endast Collecterne, Klockare-lefverantserne och Stamboks-medlen; men under Collegii disposition förblef, allt det öfrige, som i beskr. om Husfattig-Cassan finnes uppräknat; hvaremot Collegium skulle åligga, att sörja för dem, som af Te[ 328 ]stamenten borde underhållas; för ankommande och upptagne tiggare, under det de förhöras; för fattige värnlöse barn; för nödlidande, intill dess de på församlingarne blifva fördelte, och utlägga hvad som fordrades till Medicamenter, begrafningar, m. m.

Om förenämde fördelning på Församlingarne, berättade Politie-Commissionen[6], huru den funnit svårighet vid Nicolai och Clarae församlingar; men att Jacobs och Johannis, Mariae och Ladugårdslands församlingar, med ömhet ansett desse inrättningar.

År 1752 hade dock alla församlingarne, småningom och efter hand, emottagit det, på hvar och en af dem, fördelte fulla antal fattighjon.

Som desse inrättningar hufvudsakeligen tillkommit och berodde, på församlingarnes frivillige gåfvor och sammanskott; så befriades de ock, uti K. Br. d. 16 Jan. 1751, ifrån Politie-Collegii öfverinseende. Konungen hade förut uti skrifvelse till Öfverståth. d. 19 Febr. 1750, förklarat Dess nådiga vilja vara: att några förmögna Borgarehustrur, antoges till honoraire Förestånderskor, vid så väl de Publike, som Församlingarnes Fattighus i Stockholm; der de allenast med Oeconomien vid fattighusen, hade sig att befatta, och efter 1 eller 2 års förlopp, ifrån ett sådant Förstånderskap kunde afgå, och andre i deras ställen väljas. Till följe deraf blef Grosshandlaren och Direct. Grills Fru Anna Johanna Grill anmodad, att ett sådant Förstånderskap vid Danviks Hospitalet sig åtaga; hvilket hon d. 22 Dec. 1750 tillträdde; samt Ålldermannen Johan Lampas Enka, Elisabet Lampa vid Barnhuset. Derefter inkom Magistraten till Öfverståthållaren; förmälandes sig väl hafva anledning [ 329 ]efterfråga, om sådant vid Stads-Församlingarnes fattighus blifvit efterkommit; men som i K. br. d. 16 Jan. 1751, samma fattighus, blifvit befriade ifrån Stadens Politie-Collegii öfverinseende; så tog sig Öfverståth. deraf en anledning, till en underd. föreställning, om någon förklaring i förenämde författning. Magistratens inseende öfver fattighusen vore grundat i flere författingar, såsom 1672 års Stockholms Stads styrelse, 1686 års Kyrkolag och Ordning, 1741 års förordn. till tiggeriers hämmande, m. fl. Hemställandes Öfverståth. således, om Magistraten efter dess Ämbets-pligt, icke måtte hafva öfverinseendet öfver Fattighusen, i så måtto, att Politie-Collegium uppdrages, att väl icke befatta sig med medlen, som till de fattiges underhåll samlas eller med Oeconomien som brukas vid fattighusen, hvilka bägge delar kunde ankomma på Församlingarne sjelfve, genom tillförordnade Directeurer; men deremot att Politie-Colleg. 2:e gångar om året, mönstra Fattighus-hjonen, för att tillse, om hvar församling underhåller sitt antal, och att inga andre fattige der intages, än de som äro orklöse och så bräcklige, att de ej kunna arbeta; undantagande någre få, till de mäst usles skjötsel. Detta tog K. M:t i öfvervägande, i Seraphimer Ordens-Capitlet, d. 23 Nov. 1752, och lämnade dertill Dess nådige bifall, på sätt, som K. M:ts bref och rescript till Öfverståthållaren derom förmår och innehåller.

Som ändamålet med Fattighusen äfven var, att hämma det oskick, med kringstrykande tiggare; så utkom deremot förnyade förbud 1745 och 1746, och i K. br. d. 3 Mart. 1757 förordnades, att arbetsföre och friske tiggare skulle föras till Spinhuset att der arbeta.

[ 330 ]Inrättningar ad pios usus, äro befriade för Contributioner, uti K. br. till Kammar-Collegium, d. 7 Mart. 1695; uti Res. på Prästerskapets besvär, d. 10 Mart. 1719, och fattighusen för bevillning i K. Br. d. 12 Sept. 1764.

Här bör ock med några ord nämnas, att sedan den för flere år tillbaka, af Civil- och Militiae-Staterne, till deras enkors och omyndige barns understöd, inrättade Underhålls-Cassor, kommit på obestånd; och de deruti varande delägande, öfverenskommit, om bägge desse Cassors förenande, under gemensam förvaltning och styrelse, efter ett godkändt Reglemente; blef på underdånig anhållan derom, samma Reglemente för den så kallade, allmänna Enke- och Pupill-Cassan i Sverige, af K. pröfvat, gillat och faststält d. 23 Febr. 1784.

Inskrifningen till deltagande i denna inrättning, skulle ske vid Cassans Contoir i Stockholm, på sätt Reglementet innehåller.

Till befrämjande af de åsyftade Christeliga och ömma ändamål, med denna Enke- och Pupill-Cassa, beviljade ock K. M. den samma, lika rätt och förmåner, med andre till fattiges hjelp anslagne medel; att enkor och barn, som af Cassan komma att njuta Underhåll, ej för den orsaken förlora det understöd, de på Kronans Pensions- eller Gratial-Stat åtnjuta och nådårs-förordningarne dem tillägga; att Cassan för alla tider frikallas, ifrån all publique disposition; att enkor och barn i anseende till det underhåll de njuta, ej betungas med större afgifter, bevillningar och Contributioner; att det underhåll dem tillfaller ej må tillgripas, för den skuld, man eller fader, efter sig lämnadt, och att Directionen af Pensions-Cassa-inrättningen må njuta af K:s Befallningshafvande och vederbörande Embetsmän, all laglig och skyndesam handräckning [ 331 ]samt biträde i de mål, som hos dem kunna anmälas.

Om denna allm. Enke- och Pupill-cassas tillstånd vid 1798 års slut, lämnades Allmänheten den underrättelse; att bolaget då bestod af 320 delägare; och hade 556 sterbhus njutit pensioner till ett sammanräknat belopp af 15,132 R:dr 40 sk. 9 r:st.

Till styrka för 2:ne i Stockholm inrättade Enke- och Pupill-cassor, neml. Civilstatens och Prästeståndets, testamenterade Grosshandlaren Fredr. Otto Bohman, d. 10 Jul. 1767, 280,000 d:r K:mt, att disponeras, enligt dess förordnande, som genom trycket utgifvit, innehåller: huru åfvannämde Summa skulle lika delas emellan bägge Cassorne; huru medlen skulle förräntas; huru hans och dess hustrus syskons, barn och barnabarn, son eller dotter, då de första gången trädde i gifte, skulle undfå en gång, för alla, 7000 dalers ränta, af hvardera Cassan; med mera som af testamentet kan intagas. Denna med Svanske och Grisbachske testaments-fonderne, förvaltas nu af allmänne Enke- och Pupill-cassans Direction; som består af 13 Ledamöter, af hvilka Herr Amiralen Baron Lagerbjelke, såsom Cassans grundläggare är beständig Ledamot. En utförligare berättelse härom, kan inhämtas, af den bilaga under N:o 49, som finnes bifogad Prof. D. v. Schulzenheims Tal, s. cit. p. 243.

Kongl. M:t befalte Öfverståth. uti skrifvelse af d. 12 Jan. 1796, att så vål låta undersöka och urskilja antalet och egenteliga beskaffenheten, af Stockholms Stads fattige; som ock att uppmuntra samtel. Stadens invånare, att sådane behöfvande understödja.

Uti skrifvelse af d. 14 Martii inberättade Öfverståth. att vid verkställandet deraf blifvit utrönt, att Stadens fattige då utgjorde ett antal af 4553, [ 332 ]neml. orkeslöse och blygsamme 1779, barn 1342, mindre arbetsföre 864, arbetsföre 568. Deras antal utgjorde 1773: 8989 personer, hvaraf 5255 vore aldeles oförmögne till arbete. De allmosor som samma år insamlades, bestego sig till 5111 R:dr 5 sk. 4 r:st.

Den 1796 gjorde insamlingen, till de fattigas understöd, hade åter utom anslagne 3000 R:dr af K. M:t samt 200 famnar ved, genom sammanskott i församlingarne bestigit sig till 6359 R:dr 40 sk., samt af gifvare som ville vara okände 700 R:dr, tillsammans 10,059 R:dr 40 sk.; hvartill kommit tvänne betydande gåfvor i Jacobi församling, den ena af Kammar-Herren Baron Carl DeGeer, af 2500 R:dr att till årliga räntan 150 R:dr användas till de fattigas bästa, efter serskilt förordnande; och den andra af Cancellie-Rådet Gr. Bunge, som i enahanda afsigt anordnadt 120 R:dr årligen i sin lifstid, med mindre han på en gång icke erlägger 2000 R:dr.

Till de fattigas bättre understöd, till tiggeriets hämmande, och till de samlade medels nyttigare användande; biföll K. M:t uppå Öfverståth. Baron von Essens gjorde underd. hemställande:

1:o Att Commerce-Colleg. skulle undersöka och utreda orsakerne, till fabriks-folkets öfverklagade vanvårdande, samt derefter skyndesamligen inkomma, med betänkande, hvad åtgjärd derutinnan lämpeligast måtte kunna vidtagas. Emedlertid skulle tiggare, hörande till Fabrikerne, genom Policen hållas till allmänt arbete, till dess ett särskilt stadgande, kan vederbörande härutinnan, deras skyldighet vid ansvar ålägga, eller K. M. blifva betänkt, på någon allmän arbets-inrättning, för K. M:ts och Kronans räkning, der desse arbetare kunde sysslosättas med sådana tillverkningar, för Kronans behof, hvilka [ 333 ]på slikt sätt, med Statsverkets mindre känning, kunna erhållas.

2:o Att låta å nyo upplifva Circulair-brefvet till Landshöfdingarne af d. 15 Jun. 1773, ang:de huru förhållas skall, till förekommande deraf, att fattige som till Staden från landsorterne ankomma, icke blifva för Hufvudstaden besvärande.

3:o Att sjuke från landet, som ifrån Lazarettet i Stockholm förbättrade utgå; genast blifva till hemorten afförde.

4:o Att arbets-inrättningar måtte med fattighus-inrättningarne förenas, der verkeliga hinder ej i vägen ligga.

5:o Att Öfverståthållaren måtte inkomma med förslag till en Hospitals-inrättning, för Hufvudstadens Garnizon.

6:o Att af de uppgifne fattige barnen, en del måge emottagas, på stora Barnhuset, att vid tillfälle på landet utsättas.

7:o Att det inseende som öfver fattig Medici, emellan Ledamöterne i Collegio Medico omvexlas, beständigt ålägges Stads-Physicus, då han som Ledamot i Collegio, lättast kan i agttaga tvänne skyldigheter: att i Collegio, de förefallande händelser inberätta, och dem tillika hos Öfverståth. anmäla; i synnerhet då Epidemiska farsoter inträffa, eller andra dermed gemenskap ägande omständigheter.

8:o Angående Fattigvården föreslogs i underd. att innom hvarje församling, visse Ledamöter måtte utses, som efter församlingarnes öfverenskommelse, kunde ombytas, hvilka skulle tillhöra, att de upprättade fattiglistor emottaga, dem vidare fullfölja, samt efter sig företeende omständigheter förändra; att med tillhjelp af sådane förtekningar och det biträde de genom Policen dessutom erhålla, all[ 334 ]tid äga om de fattige, deras behof, uppförande och tillstånd en noga underrättelse; att emottaga och förvalta de allmosor, hvilka i församlingarne inflyta, dels i grund af visse obestämde donationer; dels vid särskildte tillfällen, särdeles emot högtiderne, af visse verk och gifmilde personer; att sådane gåfvor, med behörig urskillning efter samvete och öfvertygelse utdela, hälst förvandlade i nödvändighets-varor; och att i allmänhet om de behöfvande, taga de anstalter, som nu ensamt åligga Prästerskapet, hvilket på sådant sätt, kommo att njuta ett verkeligt biträde, då jämväl en ordning i detta ämne, kunde vinnas och bibehållas, m. m. Detta förslag fann K. M. välgrundat; och biföll, att det, med förklarande af K. M:ts välbehag deröfver, skulle till Consistorium och Prästerskapet öfverlämnas, att hvar i sin församling, söka en sådan på Ledamöternes i församlingen fria vilja, beroende inrättning, till sådan verkställighet befordra, hvarigenom ett så godt och Christeligt ändamål måtte befrämjas.

9:o Om de insamlade medels användande, förordnade K. M. på Öfverståth:s tillstyrkande, att 3700 R:dr skulle anslås till Danviks Hospitalet, med skyldighet för detta Hospital, att emot räntan af besagde Summa, emottaga sådane krymplingar och oboteligen sjuke, som i Stockholm äga deras rätta hemvist. Den återstående Summan af 6359 R:dr 40 sk. blef efter hvarje församlings behof, utdelad och aflämnad, till Kyrko-Råden samt dem, som insamlingen på hvarje ställe emottagit, att för den fattige förvalta och utdela, enligt ändamålet och hvad i föregående moment, förmäles, såsom ett rättesnöre för sådane serskilte Ledamöter, hvilka då eller framdeles kunna blifva utsed[ 335 ]de, att besörja Fattigvården. (K. br. b. 17 Mart. 1796)[7].

[ 336 ]I anledning häraf tillskref Öfverståthållaren Consistorium, (d. 19 Apr. 1796) om fattighusens utvidgande och de dervid föreslagne arbets-inrättningar, samt angående de fattiges vård, utom fattighusen, till ett vida större antal, än hvad innom fattighusen kunna rymmas; och att öfver dessa ämnen infordra och insända, särskildte utlåtanden ifrån hvarje församling. Verkställigheten fordrade, en förutgående mogen öfverläggning; men nyttan och behofvet en skyndesam åtgjärd, till undanrödjande af öfverklagade olägenheter, och att bidraga, till de förbättringar, som åsyfta ett för det Allmänna nyttigt ändamål. Öfverståth. förmälte derutinnan, att angående Fattigvården, hade flere församlingars betänkande, gifvit de hälsosamma råd, dem han i för:de måtto, med egen öfvertygelse, hos Konungen anmält.

Gustafs inrättning, till hugkomst af Hans K. Höghets Kron-Prinsens födelse grundlagd, till understöd för Stockholms Stads fattige arbetare; tog sin början med år 1800, sedan en okänd Medborgare dertill skänkt en betydelig gåfva, med villkor att användas på ett sätt, som jämte det Christeliga ändamålet, att hjelpa den behöfvande, tillika måtte uppmuntra fliten; icke den lättjefulle tiggaren, utan den torftige och idoge arbetaren. Ett så vackert efterdöme, nöden och medlidandet; uppväckte allmänhetens nit och deltagande, att frikostligt understödja och befrämja en så låfvärd afsigt. Sedan flere gåfvor blifvit samlade och utfäste, blef genom Öfverståthållare-Ämbetets och Consistorii föranstaltande, en Direction af församlingarnes Prästerskap och Kyrko-Råd, utsedd, att gemensamt med Öfverståthållare-Ämbetet, till befordran af Gifvarnes ändamål, emottaga och i Banken insätta, de sammanskutne medel, samt denna Inrättnings styrelse besörja.

[ 337 ]Redan d. 13 Feb. 1800 kundgjorde Directionen, huru som, sedan förtekningar, på de innom hvarje Församling vistande fattige inkommit och Directionen haft tillfälle pröfva och urskilja alla dem, hvilka funnits böra komma till åtnjutande af de förmåner, som denna inrättning har för afseende: att nämligen bereda en lättad tillgång, till lifs uppehälle för sådane af den fattige Classen, som villja och kunna arbeta, då de vid inträffad brist och dyrhet på nödvändighets-varor, ej förmå att skaffa sig dem sjelfve, till egit och de sinas behof; hunnit så vida, att dermed en början kunde gjöras, med den 17:de då innevarande månad; så hade Directionen vidtagit den anstalt, att alle så beskaffade fattige, till ett antal af omkring 5000 hushåll, utgörande nära 12,000 personer, åt hvilka Directionen låtit särskildt för hvar och en utdela upphandlings-böcker, ägde att å de tillika uti böckerne anviste ställen, köpa mjöl, sill och ved, för ett nedsatt pris, emot hvad desse varor i allmänhet gällde; då hvar och en borde vara försedd, med så mycket penningar, att på stället vid afhämtningen erlägga, som svarade emot hvad han, af det uti boken utförde qvantum hvarje gång ärnade uttaga.

Directionen lämnade tillika till Allmänhetens kundskap, att jämte de 10,000 R:dr, hvarmed K. M:t i nåder begåfvat denna inrättning, hade tillsamman influtit, genom hedrande tillskotter, en summa af 20,250 R:d:r 24 sk. utom särskildt understöd af 1800 lispund mjöl, emot ett lindrigt pris och 200 lispund i ren gåfva; hvarmedelst Directionen blifvit i stånd, att på förberörde sätt, uppfylla gifvarnes afsigt; hvarmed Directionen tilltrodde sig, så mycket hälldre kunna tills vidare hvarje månad fortfara; som flere af Stadens invå[ 338 ]nare, dels redan hade anteknat sig, för åtskillige summor, hvilka då ännu icke influtit; dels ägde det hopp, att äfven framdeles erfara en lika benägenhet af flere, att understödja en så välgörande inrättning. Directionen hade ock till medlens förvaltning, utarbetadt ett Reglemente, att med det första, till K. M:ts pröfning och fastställande i underdånighet anmälas. (Se de härom tryckte Kundgörelser d. 21 Jan. och 13 Febr. 1800).

Directionen hade innom sig sammanskutit 250 R:dr, till en belöning för den, som uppgifver det bäst utarbetade project, till en så beskaffad allmän fattigvård i Stockholm, hvilken icke allenast finnes vara emot ändamålet svarande; utan ock mäst lämpelig och i verkställigheten möjelig. Täflingsskrifterne härom skulle innom d. 1 Oct. 1800, förseglade insändas, till Öfverståth. och Landshöfd. samt Com. Grefve Sam. af Ugglas; enligt Kundgörelse derom i Inr. Tidn. d. 16 Apr. 1800.

Om förvaltningen vid denna vackra inrättning, är en ytterligare underrättelse Allmänheten meddelt af d. 30 Julii 1800, som i Inr. Tidn. d. 6 Aug. s. å. finnes intagen; samt uti Prof. D. von Schulzenheims tal, i K. W. Acad. 1799, p. 279.



  1. Summan af allmose- och fattigmedlen i England, skall stiga nära 5 millioner pund Sterling, årligen. (Voght om fattigvården i Hamburg. Öfv. Stockh. 1800, 8, p. 3).
  2. Öfverståthåll. Clas Rålambs bref till K. M:t d. 17 Mart. 1675.
  3. Magist. Public. d. 22 Dec. 1688.
  4. Riks. Ständers bref till K. M. d. 21 Oct. 1756.
  5. Kundgörelsen d. 8 Dec. 1748.
  6. I underd. skr. till K. M. d. 24 Nov. 1744.
  7. Förteckning på de insamlade medel till Stock:s Stads Fattige 1796:
    K. M:t 200 famnar ved och   R:dr 3000:
    Gifvare som vilja vara okände 700:
    Hof-Församlingen 64: 12.
    Nicolai Församling 1264: 32.
    Claræ Församling 1106:
    Jacobi och Johannis Församlingar 1010: 12.
    Riddarholms Församlingen 312: 24.
    Tyska Församlingen 365: 36.
    Mariæ Magdal. Församling 627: 36.
    Catharinæ Församling 505: 40.
    Kungsholms Församl. 186: 12.
    Finska Nationelle Församl. 143: 16.
    Ladugårdslands Församl. 256: 44.
    Adolph Fredrichs Församl. 268: 24.
    Svea Lif-Gardes Församl. 166: 32.
    Enskildte innom K. Slottet 81: 8.
    R:dr R:g. 10,059: 40.
    Desse medel utdeltes sålunda:
    Danviks Hospital 3700:
    Hof-Församlingen 150:
    Nicolai Församl. 500:
    Claræ Församl. 500:
    Jacobi och Johannis 680:
    Riddarholmen 200:
    Tyska Församl. 350:
    Mariæ Magdal. Församl. 650:
    Catharinæ Församl. 750:
    Kungsholms Församl. 200:
    Finska Nat. Församl. 200:
    Ladugårdslands Församl. 650:
    Adolph Friedrichs Församl. 650:
    Svea Lif-Gardes fattige 280:
    Svea Artillerie Regem. fattige 240:
    Arméens Flottas fattige 100:
    Lif-Regem. värfvade Bataillons fattige 100:
    Götha Gardes fattige 50:
    Catholske Församlingens fattige 66: 4.
    Åkare för vedens framkörande 43: 36.
    Summa R:dr 10,059: 40.