Svenska fornminnesföreningens tidskrift/Band 12/Ur litteraturen (1)
| ← Om forntida sockendräkter och bröllopsceremonier |
|
Några dokument till vår konst- och kulturhistoria → |
| Del av Svenska fornminnesföreningens tidskrift, tolfte bandet, 1905. |
Ur litteraturen.
Af
Otto Janse.
Kongl. Vitterhets Historie och Antiqvitets Akademiens Månadsblad
1897 innehåller förutom redogörelser för akademiens verksamhet
smärre uppsatser rörande kyrkor, funtar, målningar i gottländska
kyrkor, svenska grafstenar m. m. Årgången har ej mindre än
160 illustrationer.
Antiqvarisk tidskrift för Sverige XVII:1, 2, utgifven af Kongl.
Vitterhets Historie och Antiqvitets Akademien genom H.
Hildebrand, med innehåll: Lydekinnshandskriften i K. Biblioteket
g. s. B. 59, af Ernst Lidblom, samt Om delaktighet i dråp
enligt de svenska landskapslagarna, af Karl Gustaf Westman.
Meddelanden från Nordiska museet 1899 och 1900, utgifna genom
D:r John Böttiger, Stockholm 1902. Förutom redogörelser
rörande museets styrelse, tjänstemän, ekonomi m. m. innehåller
häftet äfven följande:
1. Lapska seder och föreskrifter rörande mat och
matlagning, af V. B. Viklund.
2. Gnidstenar i Nordiska museet, af P. G. Vistrand.
3. Såkaka och gullhöna, af E. Hammarstedt.
4. Skrå-Ordning upprättad jordägarne emellan här i
staden Cimbrisham Åhr efter Guds hugnerika Börd Et tusende
siuhundrade Fämtjo Fyra. Walborgsmesso dagen den Första
Maii. Ur Nordiska museets arkiv.
5. Två skallordningar. Ur Nordiska museets arkiv. Med
inledning af E. Hammarstedt.
1. Skallordning från Reftele socken, Västbo härad
i Småland.
2. Skallordning från Västra Ny socken, Aska härad
i Östergötland.
Ymer. Tidskrift utgifven af svenska sällskapet för antropologi och
geografi 1902. Ur årgångens innehåll anteckna vi: Almgren,
Oscar: Nyare undersökningar af Danmarks kjökkenmöddingar;
Andersson, Gunnar: En stenålders-boplats på Hven; Lönborg,
Sven: Finnmarkerna i mellersta Skandinavien; Wilser, Ludwig:
Hafva folkinvandringar ägt rum i Skandinavien?
Aarbøger for nordisk oldkyndighed, 1902. Bland annat
förekommer här en uppsats af prof. Löffler och d:r Mackeprang med
titeln: Har Kallundborg Kirke haft murkrone og skyttegang?
Uppsatsen i fråga är i viss mån afsedd att utgöra ett svar å d:r Emil Ekhoffs i nämnda tidskrift n:r 18 införda uppsats: Om kyrkornas forna egenskap af försvarsverk.
I Nordisk tidskrift 1902, h. 5, har d:r Axel Olrik i Köpenhamn
infört en intressant uppsats om Nordboernes Ragnarök. De
nordiska myterna om makternas undergång hafva rönt
inflytande af dylika myter från skilda håll. Völuspås bekanta
världsbrand är dock ensamstående och synes Völuspås författare
här skrifvit under påverkan från kristendomen.
Sveriges Folk i Forntiden (ur tidskriften Ljus 1902), af d:r Oscar
Almgren, är en god öfversikt af den förhistoriska tiden i vårt
land, sådan den ter sig, sedd genom vetenskapens nuvarande
synglas.
Uppland, skildring af Land och Folk. Af detta storslaget anlagda
arbete har tills dato utkommit I : 1 och 2, II : 1 där särskildt
för fornminnesvänner väl bör antecknas ett sådant kapitel som
»Den hedna religionen». — Det i detta kapitel lämnade
resultatet är hufvudsakligen byggdt på folkloristiskt material och
visar till fullo vikten af att dylikt material, som ju för
närvarande är starkt stadt i upplösning, med första tillvaratages.
Sveriges Medeltid, III : v, Kulturhistorisk skildring, af Hans Hildebrand. Pris 3,50.
Häftet innehåller fortsättning på femte boken, kap. 4: kyrkornas inredning, samt kap. 5: Gudstjänsten. Särskildt utredningen af de invecklade medeltida gudstjänstförhållandena skall säkert vara välkommen för dem, som intressera sig för nämnda skede i vår historia. Häftet är som vanligt rikt illustreradt.
Mariakyrkan i Vesterås, anteckningar till dess byggnadshistoria,
af Agi Lindegren, är en synnerligen ståtligt utförd monografi,
skrifven med anledning af den af författaren utförda
restauareringen af kyrkan i fråga.
Gotländska kyrkor, utgifna af Gotlänningens Redaktion. Serie V.
Pris 1,25. Serien innehåller efter fotografi gjorda afbildningar
(exteriörer) jämte någon text till följande kyrkor: Ganthem,
Stenkumla, Eskelhem, Ardre Martebo, Vesterhejde,
Lummelunda, Hangvar, Ekeby, Fleringe, Björke, Mästerby.
Romanska målningar i Skånes kyrkor, en konsthistorisk
undersökning, af Otto Rydbeck (i Historisk tidskrift för Skåneland,
1902), är ett väl behöfligt bidrag till kännedomen om våra
medeltida kyrkomålningar. Skada blott att afbildningarna ej
ha kunnat blifva flera än hvad som är fallet.
Ur Gamla Papper, af Henrik Schück. Femte serien. Pris 2,75.
Bland innehållet anteckna vi Lifvet i Vadstena kloster.
Handbok i arkitekturens historia, af Aug. Hahr. Arbetet föreligger
nu färdigt i 10 häften à 75 öre. Texten belyses af talrika
illustrationer.
En framställning af den svenska arkitekturens historia, författad
af arkitekten Gustaf Lindgren, finnes införd i Uppfinningarnes
bok, I. upplagan.
Tegninger af ældre Nordisk Architektur, Fjerde Samling, Förste
Række, udgifne af O. V. Koch og H. Storck, innehåller sju
stycken uppmätningsplanscher. planer m. m. af klostret och klosterkyrkan i Ystad. — Frågan om den gamla
klosterbyggnadens bevarande står såsom bekant för närvarande på
dagordningen.
Omrids af den kirkelige kunstarkæologi, af prof. L. Dietrichson.
Kristiania 1902. Ehuru arbetet är skrifvet med särskild hänsyn
till norska förhållanden, är det en handbok, som med fördel kan
användas äfven då det gäller vårt lands forna kyrkliga
utstyrsel m. m.
Åbo domkyrkas byggnadshistoria, af Sune Ambrosiani (Finsk
Tidskrift 1902), är ett inlägg i nämnda kyrkas restaureringsfråga.
Frågan är brännande i Finland, och Ambrosiani uppvisar flera
vanskligheter i det befintliga restaureringsförslaget. Hans kritik
har emellertid bemötts i samma tidskrift 1903 af arkitekten M.
Schjerfbeck: Polemik. Något om Åbo domkyrkas
restaurering, med anledning af d:r Sune Ambrosianis inlägg i frågan.
Die vier Rundkircken auf Bornholm und ihr mittelalterlicher
Bilderschmuck, von prof. F. Laske. Berlin 1902. — Beträffande
den omtvistade frågan om de nordiska rundkyrkornas ursprung
härleder författaren detta ur de fornnordiska helgedomarne(!)
och ur medeltidens befästningsbyggnader. Texten belyses af
talrika afbildningar.
Schnitzaltäre in Schwedischen kirchen und Museen aus der
werkstatt des brüsseler bildschnitzers Ian Borman är titeln på en
i Berlin i jan. innevarande år ventilerad doktorsafhandling af
d:r Johnny Roosval. Afhandlingen, som berör ett hos oss föga
utredt men intressant ämne, utgör blott en inledning till
behandlingen af omskrifna altarskåp. — Då sengötiska altarskåp
ännu finnas bevarade här och hvar i kyrkorna, skall helt säkert
d:r Roosvals arbete, allra helst då det utkommit i sin helhet,
för mången blifva till stort både nytta och nöje.
Proceedings of the Cambridge Antiqvarian Society 1901—1902 n:r
XLIII ... M. R. James: The sepulchral Brass of S:t Henry of
Finland. Det utmärkta monumentet, som är utfördt på
beställning af Åbobiskopen Magnus Olsson Tavast 1412—1450, anser författaren vara tillverkadt i Flandern eller norra
Tyskland. Monmnentets alla sidor äro afbildade. — M. R. James:
A Legend of St. Stephen. Uppsatsen är byggd på
hufvudsakligen samma material som Djurklou användt i sin uppsats:
Hvem var Staffan Stalledräng? (Svenska
Fornminnesföreningens tidskrift, Bd 11, sid. 335 ff). Ett och annat är dock nytt
och uppsatsen är väl värd för intresserade att taga det af, allra
helst frågan oaktadt de bägge intressanta uppsatserna ingalunda
är till fullo utredd.