Sveriges Gamla Lagar/Band VII/I

←  Innehåll

Samling af Sveriges Gamla Lagar — Band VII av C. J. Schlyter I. Gotlands-lagen

Historia Gotlandiae (Gotlands historia)  →

I.

CODEX IURIS GOTLANDICI

gotlandice conscriptus.

1.[1] Hier byrias([2]lagh guta oc segia so at fyrstum

1. Här börjas Gotländingarnes lag, och säger så först:

Þitta ir[3] fyrst upp haf[4] .i. lagum ([5]orum þet wir sculum naicca[6] haiþnu oc iatta[7] crisnu. Oc troa allir aann[8] guþ alzvaldanda.[9] Oc[10] hann[11] þar[12] biþia þet hann unni os ar oc friþ sigr oc hailsu Oc þet et[13] vir magin halda cristindomi orum[14] Oc tro vari retri[15] oc landi oru[16] bygdu Oc vir magin huern[17] dag þet sysla .i. allum giarningum Oc[18] vilia orum.[19] sum guþi ([20]sei dyrþ .i. Oc or sei mest þarf at beþi til lifs oc sialar

Detta är först begynnelsen i vår lag, att vi skole förneka hedendomen och bifalla christendomen, och tro alle på en allsvåldig Gud, och bedja honom att han unnar oss god årsväxt och fred, seger och helsa, och det, att vi måge behålla vår christendom och vår rätta tro och vårt bebodda land,[Övers. 1] och (att) vi måge hvar dag det skaffa med alla våra gerningar och vår vilja, som är Gud till ära och är mest vårt behof både till kropp och själ.

2.[21] Af barnum

2. Om barn.

Þet[22] ier nu þi nest at barn huert[23] scal ala[24] sum fyt verþr[25] a landi oru[26] oc ecki[27] ut casta. §. 1. vita scal hueriun[28] cuna seng sina þann[29] han .i. barn farum liggr fai miþ[30] sir witnis cunur tuar. griþcunu[31] Oc grancunu et[32] barn vari datt burit Oc ai[33] gingin hennar handa verc til §. 2. ¶ þa[34] en frels cuna verþr at þi[35] san et haan hafi[36] barni spilt þa byti han þriar marcr þeghar sum þet cumbr upp firi kirciu menn. Vtan þi at ains et han hafi ([37]fyr sciptat sett mal Oc henni bieri lerþr maþr[38] fult vitni um þa inni han script sina. En engin maþr ([39]a þar sac a ¶ þa en han dular oc cumbr mal upp firi þings menn.[40] verþr han scri þa hafi han sinar þriar marcr af þaim[41] sum hana vitr[42] Oc symdar aiþ miþ siex mannum[43] þa en[44] han uerþr ful þa byti han þriar marcr socninnj[45] En socn[46] uindr syct ¶ þa en mal cumbr upp firi þings menn þa byti þriar marcr þingi Oc aþrar þriar[47] proasti En haan at san[48] verþr En cumbr mal upp firi alla lyþi. Oc uerþr han[49] en siþan at san[48] þa laupr[50] i. tolf marcr[51] viþr ([52]landa alla. hafr[53] han ai fe at byta Þa flyi land Oc ([54]liggi huerium manni þriar marcr viþr sum hana hysir. ([55]eþa haimir eþa henni mat giefr. Þa hen[56] han vil ai til aiz at ganga. þa ir han þau[57] ful oc feld at þy mali ¶ ([58]Þa en hinir ganga atr mals sum hennj sac kendu. Oc uilia ai[59] fram leggia þa sculu men hana saclausa dyma. Oc skira þes mals En þair symin hana miþ aiþum. Oc takin hennj orþ af baki sum a legþu[60] ¶ Þa en[61] han gangr viþr et han moþr var Oc callr[62] barn vara datt burit. Þa þarf ai henni fe fram leggia. En men vilia hennj mistroa um Oc engar hafr han ([63]ujtnis cunur þar sum mjþ hennj varu þa en han .i. barnfarum war §. 3. ¶ þa en ambætnu[64] manz uerþr slict mal kient Þa leggir engin hennj maira fe fram þan siex oyra penninga.[65] Þa en han verþr ful. þa byti drotin firj hana ([66]siex oyra penninga. Oc leggi a bad hennj siex ([67]vintir sen malj ier intir

Det är nu dernäst, att (man) skall upföda hvart barn, som varder födt i vårt land, och ej utkasta (det). §. 1. Hvar qvinna skall veta sin säng[Övers. 2]; då hon ligger i barnsnöd, skaffe till sig två vitnesqvinnor, barnmorska och grannqvinna, (hvilka, om barnet är dödt, kunna vitna) att barnet var dödfödt, och hennes handaverkan ej tillkom. §. 2 Om fri qvinna varder förvunnen dertill, att hon har ombragt barn, då böte hon tre marker, när det kommer för soknemännen, undantagande endast det fall, att hon har förut skriftat sitt mål[Övers. 3] och presten bär henne fullt vitnesbörd derom; då skall hon undergå sitt kyrkestraff, men ingen man eger (att kräfva) böter derför. Om hon nekar, och målet kommer för tingsmännen; blir hon frikänd, då hafve hon sina tre marker af den som beskyller henne, och (derjämte) hedersed med sex män; blir hon sakfälld, då böte hon tre marker till socknen, om socknen förmår utkräfva (böterna). Om målet kommer för tingsmännen, då böte (qvinnan) tre marker till tinget, och andra tre (marker) till prosten, om hon varder förvunnen dertill. Men kommer målet för hela folket[Övers. 4], och varder hon sedan förvunnen dertill, då stiger (saken) till tolf marker till alla landsmännen; har hon ej egendom att böta, då rymme landet, och hvar man böte tre marker, som hyser henne eller gifver henne mat. Vill hon ej gå till ed (d. ä. svärja), då är hon likväl fälld åt saken. Om de gå ifrån saken, som beskyllde henne, och vilja ej framlägga (de tre marker, som tillfalla qvinann om hon blir frikänd), då skall man döma henne saklös, och rena (d. ä. fria) henne från den saken; men de uprätte hennes heder med ed, och tage beskyllningen från hennes bak, som lade (den) på (henne). Om hon vidgår att hon var moder, och säger barnet vara dödfödt, då behöfves ej att framlägga åt henne penningar[Övers. 5], om män vilja mistro henne derom, och hon ej har några vittnesqvinnor, som voro hos henne då hon var i barnsnöd. §. 3. Om sådant mål tillvites någons trälinna, då framlägger ingen mera penningar åt henne än sex öre penningar; om hon blir sakfälld, då böte husbonden för henne sex öre penningar, och ålägge henne sex år (att ytterliga tjena) sedan hennes träldomstid är slutad.

3. aff tiunt

3. Om tionde.

Þet ier nu þi nest et þar ([68]a huer tiþir hafa oc tiunt til fyra sum han kirchiu hafr[69] garra. Oc bol var af anduerþu[70] til scurat þan prestr a[71] firi hanum allan cristindom at veita. huart[72] sum hann[73] viþir þarf[74] arla eþa[75] siþla §. 1. ¶ So iru[76] allir menn um satir. et firj mariu messu i. fastu scal huer[77] maþr hafa tiunt sina fram reida beþi[78] lerþum[79] mannj sin luta. Oc kirchiu sen. j. rauki a[80] huer maþr tiunta. Þa ma enging þet segia firir et ai sej[81] tiunt berþ sen[82] mariu messa cumbr En eptir mariu messu þa scal prestr lysa um þria sunnudaga En a fiarþa kirchiu durum atr luca oc tiþr hepta firi kirchiu mannum til þes[83] tima at tiunt ier all fram raid: Oc þriar marcr fylgia af þaim mannj sum aj vildj fyr[84] tiunt sina fram raiþa þitta[85] aigu allir sykia saman Oc allir aigu at[86] hafa. Sogna menn[87] aigu þriþiung[88] Oc kirchia þriþiung Oc þriþiung prestr §. 2. ¶ Þa en laigulenningrar[89] far bort meþ tiunt ([90]oguldnj af socn[91] Oc .i. andra. þa sekr[92] hann sic at þrim marcum uiþr prest Oc ([93]kirchiu. Oc Sida:Sweriges gamla lagar VII (1852).pdf/52 Sida:Sweriges gamla lagar VII (1852).pdf/53

Det är nu dernäst, att hvar och en eger der hafva gudstjenst och tillföra tionde, som han har gjort kyrka, och (hans) gård var från begynnelsen tillagd (kyrkan). Den presten eger för honom förrätta all christendom[Övers. 6], ehvad han behöfver det bittida eller sent. §. 1. Så hafva alla män öfverenskommit, att före Mariemessa i fastan skall hvar man hafva framlemnat sin tionde, både åt presten hans del och åt kyrkan hennes (del). I trafven skall hvar man gifva tionde; då må ingen det föregifva, att tionden ej är tröskad då Mariemessa kommer. Efter Mariemessa skall presten kungöra (om tiondens aflemnande) tre söndagar, men på fjerde (söndagen) stänga kyrkdörren, och inställa gudstjensten för soknemännen, till den tiden att all tionden är framlemnad, och tre marker medfölja af den man, som ej ville förr framlemna sin tionde; detta ega allesamman utsöka, och alla ega att hafva (del i böterna); soknemännen ega en tredjedel och kyrkan en tredjedel, och en tredjedel presten. §. 2. Om landbo flyttar bort med ogulden tionde från socknen och till annan (socken), då gör han sig saker till tre marker till (treskiftes emellan) presten och kyrkan och soknemännen, Sida:Sweriges gamla lagar VII (1852).pdf/52 Sida:Sweriges gamla lagar VII (1852).pdf/53

Noter

1. 1
2. 2
3. 3
4. 4
5. 5
6. 6
7. 7
8. 8
9. 9
10. 10
11. 11
12. 12
13. 13
14. 14
15. 15
16. 16
17. 17
18. 18
19. 19
20. 20
21. 21
22. 22
23. 23
24. 24
25. 25
26. 26
27. 27
28. 28
29. 29
30. 30
31. 31
32. 32
33. 33
34. 34
35. 35
36. 36
37. 37
38. 38
39. 39
40. 40
41. 41
42. 42
43. 43
44. B. sic. A. om. en.
45. B. sochn.
46. B. sochnin.
47. B. add. marker
48. B. sannu.
49. B. than.
50. B. add thet.
51. B. markom vel marker.
52. B. land Alt.
53. A. Litt. h omissam supra lineam add. scriba.
54. B. liggia hwariom &c.
55. B. heynir (lege heymir) ella math geffuir.
56. B. en.
57. B. than, et sic, vel tan, in sequentibus. Male.
58. B. Gangha oc hinir ather &c.
59. B. add. fe.
60. B. sagdu.
61. A. a, ut videtur, additum at deletum est.
62. B. kallar.
63. B. taar witnis konur wider, som &c.
64. B. Ambatn.
65. B. om. penninga.
66. B. om. siex oyra penninga.
67. B. wintra sidhan mal ier wtj.
68. B. eyger hwar &c.
69. B. om. hafr.
70. B. andwardu.
71. B. eyger.
72. A. Litt. u omissam supra lineam add. scriba. B. hwat.
73. A. Posterius n omissum supra lineam add. scriba. B. om. hann.
74. B. tarfar.
75. 8
76. 9
77. 10
78. 11
79. 12
80. 13
81. 14
82. 15
83. 16
84. 17
85. 18
86. 19
87. 20
88. 21
89. 22
90. 23
91. 24
92. 25
93. 26

Översättning

1. D. ä. landet som vi bebo.
2. D. ä. att hon der, och ej afsides må framföra barn.
3. D. ä. bekänt sitt brott för presten, och underkastat sig kyrkestraff.
4. D. ä. på landstinget.
5. Nemligen de förutnämnda tre markerna.
6. D. ä. allt, som till christendomen hörer.