←  I den stilla dal
Grönska vår skog
av Zacharias Topelius
O du den spegelklara kvällens frid  →
Sylvias visa 12 Sylvias sommartankar diktad 17 Juni 1854.


Grönska, vår skog,
grönska! Din framtid han kommer nog.
Fjärran har tystnat yxens dån;
åskorna mullra långtifrån;
   lågorna härja.
   Dig, ja dig så taga de ej,
   nej, nej.
Grönska, vår skog,
grönska! Din framtid han kommer nog.

Gunga, vår sjö,
gunga i ro kring din gröna ö!
Fredliga seglen de dölja sig;
krigets drakar omsvärma dig,
   lystne på byte.
   Dig, ja dig så taga de ej,
   nej, nej.
Gunga, vår sjö,
gunga i ro kring din gröna ö!

Stråla, vår sol,
stråla i glans kring vår höga pol!
Sorgernas skyar omkring dig gå,
klagan stiger mot himlens blå;
   natten oss hotar.
   Dig, ja dig så tager han ej,
   nej, nej.
Stråla, vår sol,
stråla i glans kring vår höga pol!

Kämpa, vårt land,
kämpa och bed för vår fädernestrand!
Farorna nalkas din helga jord;
skördarna mogna i brand och mord;
   glafvarna lyftas...
   Dig, ja dig så taga de ej,
nej, nej.
Kämpa vårt land,
kämpa och bed för vår fädernestrand!