Törstsläckningen
av Anna Maria Lenngren
Diktad 1794. Här ur 1890 års utgåva av Lenngrens Samlade skaldeförsök med noter av Karl Warburg.


Vetenskapsrön af en Bacchi broder

Den frågan är värd till att väcka:
Af upptäckter hvilken är störst,
Den konsten att lågorna släcka
Och den till att släcka vår törst?
Jag länge begrundat den saken,
Men funnit, I bröder till slut
Att sistnämde konst går förut,
    Till trots för von Aken.[1]

Det är en orubbelig sanning
Att drycker förfriska vår kropp.
Men drycken till ämne och blandning
Är konsten jag tänker ge opp.
Jag söker ej vinning och ära,
Jag säljer ej Polen[2] mitt rön:
I bröder, ert lof är den lön
    Jag blott vill begära.

Naturen oss skänkte den skatten,
Som namn utaf urskillning fått:
Man nöjes ej gerna med vatten
Vid tillgång af ädlare vått.
Det enkla i hela naturen
Har eljest ett välgrundadt pris,
Men vatten - så skrifver en vis -
    Är endast för djuren.

När törsten den dödlige bränner,
Han mister båd' lynne och min:
En eggande trängtan han känner,
Som stundom kan döfvas med vin.
Jag klandrar ej denna metoden,
Men nyttjom min komposition
Af socker och rack[3] och citron!
    Den friskar upp bloden.

Min upptäckt är satt i sin dager
Hur medborgarns törst skall bli släckt.
Ju mindre af Mälarn man tager
Ju bättre är ämnets effekt.
Och såsom all törst är en fara,
Förskräcklig till vatten och lands,
Så lagom att ämnet till hands
    Beständigt må vara!

Karl Warburgs noter och historiska kommentarer, 1890 redigera

  1. Karl Warburgs not 1890: von Aken (Frans Joachim): en skicklig apotekare i Örebro, som väckt särdeles uppseende genom sin uppfinning (på 1700-talet) af ett eldsläckningsämne, en blandning af alun, vitriol, lera och rödfärg, upplöst i vatten
  2. Karl Warburgs not 1890: Polen: Månne Pohl. en den tidens konditor i Stockholm?
  3. Karl Warburgs not 1890: Rack: äldre benämning på arack.