Tal om läckerheter 1/svar

←  tal

Tal, om läckerheter, Både i sig sjelfva sådana, och för sådana ansedda genom Folkslags bruk och inbillning av Bengt Bergius och Peter Jonas Bergius, Samuel Ödmann

Rättelser  →

SVAR,

Gifvet på
Kongl. Vetenskaps Academiens vägnar, af
Dess Secreterare

PEHR WARGENTIN.

Kongl. Vetenskaps Academien har bästa anledningen at göra sig hopp om äfwen så lycklig framgång här efter, som under det förflytna första fyratio-åriga tidehvarfvet. Med lika högt och nådigt beskydd, med lika ynnest hos Allmänheten, med flera upmuntringar och med en redan vunnen ansenlig styrka, blefve det K. Academiens eget fel, om ej Verket än vidare tilväxte.

Men man har ej heller något på den sidan at frukta. Vårt Samhälle har väl förlorat stora Män i alla Vetenskaper, men i deras ställen fått nya medarbetare, som visat sig både kunna och vilja, med lärda afhandlingar, hvar i sin del, uprätthålla K. Academiens anseende.

En af dem ären J, Min Herre, som i synnerhet hedrat Eder med tvänne ståtliga Tal: det ena, om Ängs-skötseln, hållet vid Edert förra Præsidium, vittnade om Eder styrka uti växters kännedom och uti Landt-hushållningen, och har, för de deruti meddelta nyttiga underrättelser, vunnit allmänt bifall: det andra, som vi i dag haft det nöjet at höra, utmärker en icke allenast uti hela Natural-Historien, utan ock tillika uti Resebeskrifningar högst bevandrad Författare, som derjämte förer en lätt och behagelig penna.

Vår vänskap förbjuder mig at säga något mer om detta Tal; det är ock onödigt, emedan hvar och en, som det hört el­ler får läsa, sjelfmant lärer finna, hvad ar­bete det Eder kostat, på et aldeles obanadt fält, samt huru nöjsamt, ja! äfven nyttigt det är, at veta, hvad allahanda Folkslag hälst nyttja til sin föda och anse för kräseligt. Det intygar om Skaparens gifmildhet på alt, som icke allenast tjänar til människors behof, utan ock kan förnöja deras smak. Det visar, huru mycket äfven hos oss finnes, som vi förakte, men som bekom­mer och smakar andra folkslag väl, och vi följakteligen äfven, åtminstone i nödfall, kun­de nyttja.

Det förträffeliga Tal, som K. Academiens förste Præses uti förra Perioden höll, lade första grunden til K. Acadmiens anseende; det första uti andra Perioden tyc­kes förebåda ytterligare tilväxt.

Kongl. Academien kan, för denna och andra trofasta tjenster, aldrig nog tacka Eder.