1.
Till fridens hem, till rätta fadershuset
Min trötta själ med längtan sträcker sig.
Till fridens hem, där själv du bor i ljuset,
Jag blickar hem, min Frälsare, till dig.
Här nere finns ej ostörd ro,
Vår blick är skum och svag vår tro,
Och hyddans band oss trycker,
Och hyddans band oss trycker.
2.
Men Gud ske pris, att tiden framåt ilar;
Det kommer allt, som Herren lovat har!
Helt viss och glad på Herrens ord jag vilar,
Att han till sist det bästa vinet spar;
Och då är glömd all jordens pust,
Och frid och fröjd och evig lust
|: Det blir mot korta striden. :|
3.
Men, Jesus kär, behåll blott du mitt hjärta,
Låt tidens ström ej draga mig från dig!
I lust och nöd, i glädje och i smärta
Blott du, blott du, blott du hugsvalar mig.
Ty, Herre, när jag haver dig,
Må annat allt fråntagas mig,
|: Med dig jag dock är salig.:|
