←  Än är det tid
Samlade skrifter – Smärre dikter (band 4)
av Gunnar Wennerberg

Tillegnan
“Ack, säg mig, hvar är du?“  →


[ 43 ]
Tillegnan.


Här jag bundit tillsamman en krans af vissnade rosor,
Fordom skänkta åt dig. Nog du dem känner igen.
Färgernas friskhet och luktens de mist; men kanske i minnet
Rodna och dofta de ljuft än för din älskande själ.
Vredgas blott icke, att hvad som var ditt ny göres till allas!
Så har det gått med mig sjelf; ändock är jag ju din.