Tollstorp 1834/Kapitel 09

Publika Byggnader.

Slottet byggdes med fasta murar till säkerhet och försvar om så påfordrades mellan 1470 och 1500 af Bisk. Henr. Tidemanni. Det beboddes endast af honom och Brasken, ty Gadden gjorde aldrig tjenst. Efter Westerås Recess blef det förklaradt för ett Kungligt Hus. K. Gustaf I och hans Söner uppehöllo sig der, då de i ärender besökte orten, som kan ses af de många bref derifrån utfärdades. K. Johan III lät ansenligt [ 124 ]förbättra det. Landshöfdingens Embetsrum inrättades der redan i Gustaf I:s tid , men sjelf bodde han i byggnader på gården. Likväl förföll Slottet så under 1600talet att det 1700 var nästan taklöst och icke kunde bebos. Genom Landshöfd. Baron Eric C. Ehrencronas berömvärda verksamhet reparerades det, och sattes uti fullt godt stånd och räddades från det ödesmål flera dylika Kongl. hus undergått, eller ofelbart skola undergå. Der Gymnasii-huset nu står var en förfallen trädbyggnad. Ehrencrona utverkade bifall och erhöll medel, anslagne att derstädes uppföra en ny tjenlig residensbyggnad för Länets Höfdinge. Det gamla trädhuset flyttades till Inspektor Anderssons nuvarande gård N:o 12 vid Prestgatan och står der inne på gården. Dessa arbeten begyndes 1728 och bedrefs med sådan flit att både slottet och den nya byggnaden var färdig 1732, då bemälte Landshöfdinge dit inflyttade i Maj månad. Denna byggnad var likväl ej då så stor som nu, utan utvidgades af Landsh. Lagerfeldt vid 1750. Likfullt ansågo sig efterföljande Landshöfdingar ej äga nog utrymme der, utan utverkade att serskildt hus för deras ytterligare behof måtte byggas. Detta beviljades af Kongl. Maj:t, och då uppbyggdes stenhuset på Slottsgården utmed Storgatan, der Lands-Secreterarne i sednare tider bott; dock disponeras det af Landshöfdingen. Man träffade der en så lös grund, att Entreprenören nästan förtviflade om säkerhet för byggnaden. Man har sedermera varit omtänkt att utvidga detta hus, för att göra det tillräckligt rymligt för en större familj, men har ej vågat för den lösa grunden. Under Landsh. Grefve Strömfeldts tid blef år 1785 residenset flyttadt i slottet, och den förra byggnaden öfverlåten till Magistraten. Slottet har i senare tid undergått ytterligare [ 125 ]reparation, och några förändringar äro gjorde. Landsherrn bebor andra våningen på vestra sidan, och den undra innehåller Embetsrum, jemte Lagmanssalen. Den södra utgör för det mesta Slottshäcktet.

Biskopshuset byggdes år 1734; sedan reformationen begagnade Biskoparne de förfallna husen efter det afbrända Franciscaner-Klostret, och man kan icke utan skäl säga att de bodde bland skröpliga ruiner, efter det fordna andliga munkväsendet. Genom nya reparationer är denna lokal förskönad till ett ganska elegant boställe. En af Klosterbyggnaderna står dock, fast något förändrad qvar. Det berättas att vid Biskopshusets byggande passerade några utländska Astronomer genom Linköping. Enligt deras mätning skall detta vara den enda byggnad som ligger accurat i öster och vester, hvilket icke inträffar med kyrkorna.

Rådhuset. Det är anmärkningsvärdt att man icke känner hvar det gamla Rådhuset legat, då man likväl kan uppgifva namn på Borgmästare nära hela hundrade åren förut utan att någon handling upplyst hvar Magistraten hållit sina sessioner. Då de andlige hade sina egna publika anstalter, är det sannolikt att domaremakten äfven ägt sådane. Då staden brann 1546, anvisade Gustaf I Magistraten Helge Ands Capell till Domsäte intill dess de funno råd att upptaga det afbrända Rådhuset, hvars läge ingenstädes omtalas, men hvars tillvarelse före branden derigenom bevisas. Helge-Ands Capell låg på torget midt för Handl. Berggren och Gästgifvaregården, så nära att endast gatubredd var deremellan, men motsvarade likväl ej i längd ej mer än hälften af hvardera [ 126 ]husen. Efter branden 1567, öfverläts det helt och hållet af K. Johan III uti bref af d. 1 December 1571, men afbrann aldeles d. 30 Jan. 1700. K. Carl XII förordnade då att Magistraten skulle inrymmas på slottet, och att den anbefaldta Rådhusbyggnaden, hvartill äfven grund lades som mäst intog södra sidan af torget emellan Handl. Dederings och Brygg. Holms gårdar, och i linia dermed, skulle med all drift befrämjas. Okända omständigheter hindrade byggnadens fullbordande, förmodligen har man funnit torget blifva för litet. I anseende till slottets förfallna tillstånd, måste Magistraten likväl begagna privat lägenhet, då den en lång tid hade sina sessioner uti Beckstöm & Westmans eller för detta Bergmanska huset, intill dess att Rådstugan på 1730talet flyttades till slottet, hvartill de rum begagnades som nu utgör kökslägenheten. Under Landshöfding Strömfeldts tid 1795, flyttades Rådstugan till nuvarande Gymnasiehuset, men den 17 Mars 1803, inköptes för 10,000 R:dr b:co, till Rådhus och Domprostboställe, det vackra stenhuset vid torget som Kammar-Rådet och Riddaren af N. O., J. O. Hertzman låtit uppbygga ifrån grunden. Detta tillgeck genom en stor ock invecklad intrig, hvartill första ideen lärer blifvit väckt af Lect. Profess. Harlingson, hvilket enligt ett protocoll skall öfvertalt Kammarrådet att sälja sitt hus. Förra Domprostgården var verkligen förfallen medan domprostarne Elf och Dubb icke bodt der utan haft det uthyrt. Nu uppgjordes ett reparationsförslag, men så tilltaget att det afskräckte från allt sådant företag. Å andra sidan utspriddes att den förra Rådstugan vore förfallen och stod på osäker grund. Nu proponerades att af dettas materialier och det gamla Gymnasiehuset skulle bygga ett nytt elegant Gymnasium. I följd [ 127 ]häraf framställdes det project att Borgerskapet och församlingarne skulle gemensamt köpa Hertzmanska huset. Härom uppstod en förfärlig tvist. Pluraliteten var helt och hållet emot det, men parterna sins emellan förfäktade sina idéer med all ifver, skymfande hvarandra rätt bittert, till och med i tryckte smädliga skrifter. Då hade Borgerskapet en beqväm Rådstuga, så väl för alla nödiga rum som boställe for Borgmästaren. Då varande Borgm. Björkman var mycket emot detta förslag och erbjöd sig till och med att flytta från Rådstugan i fall det kunde lända Borgerskapet till nytta, — ty J skolen snart ångra Er, sade han, men der funnos några stortalare bland motpartiet, hvaribland afl. Snörmakaren Thorling var högst verksam att så väl genom sin röst offentligt som genom hemligt öfvertalande pådrifva saken, att den efter mycket gräl blef antagen. Det nya huset köptes. Kort derefter uppstod process om myntet, som dock så slutades, att det skulle betalas i banco efter dåvarande cours som då lärer gjort 12000 R:dr R:gs. Rådstugan såldes för 4000 R:dr Rgs, och Domprostegården för 1000 R:dr Rgs. De förra reparerades snart och står nu på säker grund; den sednare som eges af Byggmästare Hogner, är redan i godt stånd för mångfalldigt mindre än det uppgjorda förslaget. Det synes som den sednare handeln varit beräknad till Domprosten Dubbs fördel, som köpte det, men då man besinnar att han eftergaf hyran för det nya bostället 200 R:dr årligen under åtta års tid, hvilken användes till köpeskillingen, så synes icke något att anmärka deremot. Hvad var följden? Jo! Gymnasium vann väl vid bytet, men både Domprosten och Magistraten förlorade — och ganska kännbart. Medlersta våningen och ena Souteränen tillföll [ 128 ]Magistraten, allt det öfriga och gårdsrummens disponerande föll på Domprostens del. Magistratsrummen äro högst otjenliga för sitt ändamål. Rådstugans sessionsrum är så kallt om vintern att man begagnar Kämnersrättens rum, och man är i flera afseenden rätt illa belåten. Annat förhållande hade varit, om blott En köpt huset. I synnerhet är det obeqvämligt för Domprosten. Som det egentliga köket är i souterainen, är det i detta afseende genant. Prester och alla andra som i ärender besöka domprosten, hälst då han vicarierar för Biskopen, måste trängas i en mörk och smal trappgång med en mängd rättssökande, i synnerhet sådane rättegångssdagar, då brottmål förehafvas och ett större antal vittnen, merendels sämre folk, äro inkallade. De andlige Herrarne kunna då lätt blifva knuffade af tjufvar eller andra brottslingar som icke veta af det skickliga, och detta kan ej annat än vara oangenämt.

Det beslöts väl vid conventionen att en särskildt trappgång skidle uppföras för Domprosten, men den andlige och verldsliga domstolen hafva derom kommit i en brinnande process, hvilken nu hvilar hos Högsta Domstolen, och ingalunda är något behagligt efterdöme. Derför finnas många som önska att vid första tillfälle ett lämpligt boställe åt Domprosten inköptes, och andelen i Rådhuset deremot bortsåldes.

Gymnasium. Der frimurarehuset är byggdt, har förr stått en tung stenhusbyggnad från catholska tiden. Det begagnades till convictorium, eller communitet, der choraler eller Capitelsmännens vicarier haft sin matsal, och på Domkyrkans bekostnad väl och anständigt blifvit spisade. Deras [ 129 ]antal var icke ringa, ty hvarje altare liksom hvarje function hade sin officiant och inkomster felades ej. K. Gustaf II Adolph lät här 1627 inrätta en Cathedralskola med sex Lärare. Huset påbyggdes. I öfra våningen voro två auditorier, ett för majus och ett för minus Gymnasium. I undra våningen var trivialskolan. Det led betydligt vid branden 1700, men blef genom K. Carl XII:s frikostighet och verksamma föranstaltande åter uppbyggdt, att Gymnasiet invigdes ånyo d. 8 Sept. 1701 , då sex lärde män installerades till Lectorer. I anseende till de rätt passande inscriptionerne, få vi hänvisa till Broocman. Som gammalt förfallet, allt för dystert och med den nyare tidens smak mindre passande, bortsåldes det till Frimuraresällskapet för 1000 R:dr R:gs d. 10 Decemb. 1808. Deremot inköptes det förra Rådhuset 1803 för 4000 R:dr R:gs och sattes i sådadt stånd det nu befinnas. Detta ligger för ändamålet onekligen rätt väl och behagligt, och är nu mera, sedan Trivialskolan blifvit flyttad, ganska rymligt.

Undervisningen är indelad i trenne auditorier, öfversta, medlersta och nedersta. Gymnasisternas antal är vanligen omkring 120, hafva någon gång fast sällsynt gått till 140. I det öfversta 25 à 30. I det medlersta 36 à 40, och i del nedersta omkring 60. Lärarnes antal ses af Lönestaten.

Gymnasisterne hafva innom sig bildat fyra sällskaper nemligen för sång, Botanik, forntida minne och historik, hvilka ju mer de hinna utveckla sig, skola bidraga till hog för vetenskaperne, hastigare förkofring deruti och ljusare åsigter deraf.

[ 130 ]Trivialskolan eller Nya Skolhuset. På stället stod förut ett gammalt stenhus, der Biskop Brask stundom skall hafva bott. Det nya huset, som har ett förmonligt läge på en fri och öppen plan, presenterar sig ganska vackert, och är en af stadens skönaste byggnader. Det är uppfördt af sten, i ny och smakfull stil, under schiffertak, af Länsbyggm. Direct. Holmberg, för en entreprenerad summa af 24000 R:dr b:o, och blef färdigt 1830. Detta hus är med omsorg byggdt, innehåller vackra och glada lärorum. I öfra våningen är en större sal, der skolungdomen emottages och afskedas, äfven begagnas det vid hvarje förefallande högtidlighet deri alla classerna kunna deltaga, likasom till sången. Ynglingarnes antal är vanligen omkring 200. Ritsalen är nätt och vacker. Så väl för gymnastiken som Ritskolans inrättande på den eclatanta fot den nu är, har man synnerligast att tacka Herr Conductor Blom. Han har ej allenast derföre varit högst verksam och nitisk, utan i synnerhet förvärfvat sig mycken förtjenst derigenom att han bestått en mängd Gravyrer, Lithografier och Principritningar, allt af godkände mästare, samt materialier, tjenliga för undervisningen. Härigenom har skolan fått ett lif, en sorts glans, som uppmuntrar ungdomen att våga sig in på denna sköna konstens bana. Sex af de minst bemedlade studerande, erhålla tvenne gånger i veckan, under läsningstimmarna, fri undervisning, de öfriga erlägga sex sk. i timman. Det vore önskligt att Hr Blom derigenom kunde vinna någon ersättning för de kostnader han användt. — Icke mindre omsorgsfull har han varit för Gymnastiken, som är försedd med all den dertill hörande attiraille. Gymnastiksalen är belägen på vestra sidan om skolhuset och blef färdig till [ 131 ]hösten 1824, för en summa af 7000 R:dr b:co, ett pris som icke står i något förhållande till den andra mångfaldigt kostbarare lärobyggnaden.

Frimurarehuset. Frimuraresamhället som bildat sig här 1807, hade i början sina sammankomster uti Assémble- och Spektakelhuset, men som medlemmarne hastigt ökte sig, blef detta ställe för trångt och mindre tjenligt. Man inköpte den gamla gymnasiebyggnaden, och innan kort stod på den uråldriga ruinen ett nytt smakfullt och vackert hus. Den sköna façaden, de behagliga proportionerna i byggnadssättet, och läget utmed den löfrika kyrkogården väcka visserligen behag hos den som har sinne för natur och byggnadskonst. För den invigde måste åskådningen vara angenäm, men äfven hos den oinvigde väcker den en högtidlig känsla. Hos honom uppstår en dunkel föreställning om de hemligheter der förehafvas, likasom om, införd i en högre vettenskap, man der skådade bakom evighetens förlåt, och der sysselsatte sig med upplösningen af lifvets ännu oförklarade gåta. Dock, det mystiska må hafva frambragt något stort och vigtigt, kommit det högre ljuset närmare eller icke, nog af, märkvärdigt är och blir det, att de välgörande inrättningar detta sällskap stiftat blifvit vårdade med ett nit och en ändamålsenlighet som öfverträffat alla allmänna stiftelser. Vid uppbyggandet af detta hus, utmärkte sig Öfverst L. Bar. Israel Lagerfeldt genom sin verksamhet. Gymnasiehuset inköptes d. 10 Dec. 1808, och d. 7 Maji 1810 hölls loge första gången i det nya, och d. 14 Januari 1814 hade alla härvarande loger hvar och en sina rum uti fullkomlig ordning.

[ 132 ]Assémble och Spektakelhuset. Dans, musik och skådespel hafva under årtusenden utgjort det bildade sällskapslifvets väsentligaste nöjen. Linköping saknade tjenlig inrättning för anställande af dessa nöjen. Detta gaf anledning till några bildade män, att genom deras verksamhet inrätta ett bolag till uppbyggande af ett dertill väl inrättadt hus. Innom kort tecknade sig 600 actier à 10 R:dr b:co hvardera, dels af stadsboar, men i synnerhet af grannarne på landet. Öfv. L. Frih. Lagerfeldt, K.R. o. R. Hertzman och Rådm. Tornberg åtogo sig detta bestyr. Genom deras nit blef det nuvarande Spectakelhuset snart uppbyggdt år 1806 af Conductör Sundström, och besteg sig kostnaden till circa 11,000 R:dr R:gs. Undra våningen innefattar dansrummen, samt local för Tractör och en billardsal. Öfra våningen utgör Theatern, som är ganska väl inrättad, med nödiga beqvämligheter. Sjelfva byggnaden som är hög, ansenlig och försedd med en vacker Frontispice, har ett fritt läge mot Landskyrkan. Den tillhör helt och hållet ett privat sällskap, ty staden har ingen del deruti, utan för de actier några få personer hafva. Den 14 Nov. 1806, hölls första Assembleen, och d. 11 Dec. s. år, första Spektaklet. Inkomsterna från 1807 till 1817 använde man till meublissement, husets underhåll m. m., 1817 började första utdelningen med Tio procent, och hafva actieägarne nu uppburit 105 procent. Tio actier hafva blifvit skänkte till Bolaget så att antalet nu utgör 585 st. Huset är assureradt till 6099 R:dr 17 sk. 4 rst. b:co.

Badhuset. Linköping saknade en högst vigtig inrättning, nemligen ett beqvämligt och väl inrättadt Badhus. Till detta ändamåls vinnande, [ 133 ]bildade sig ett sällskap, som sammansatte ett bolag af 100 actier à 50 R:dr R:gs. Genast anskaffades en tjenlig plats utmed Ån, nära nya Bron. Det blef färdigt förlidet år, att badningen begynte med den 1 Oct. Det innehåller fyra vackra och väl möblerade rum med alla för inrättningen nödiga beqvämligheter. Äfven finnes en instängning för bad i sjelfva strömmen under den varma årstiden. Ett enkelt eller ljumt bad betalas med 12 sk., koksaltbad 24 sk., artificielt saltsjöbad 1 R:dr, jernsaltbad 1 R:dr, aromatiskt 1 R:dr, ångbad 1 R:dr 16 sk., myrbad 36 sk., Hepatiskt bad 32 sk., spritbad 24 sk., åbad 4 sk b:ko. Ett bevis af dess behof och nytta är, att ej långt från tusende bad äro tagna under vintern, och när allmänheten blir van vid fördelarna deraf blir det troligen ännu mera besökt.