[ 150 ]

Den 22 Februari 1856.

Närvarande:
Borgmästaren, Herr Assessorn G. F. Asker;
Rådmannen: Herr G. Kahnberg, och
A. Elfström.

Undertecknad förde protokollet, enligt förordnande.

Rådstufvu-Rätten företog nu åter den i protokollet för den 12 i denna månad under N:o 29 antecknade ransakning, som då sednast förevarit med för delaktighet uti de den 25 och 26 September sistlidit år här i staden förefallne oroliga och våldsamma uppträden af Stadsfiskalen A. F. Strömberg tilltalade Arbetskarlarne Carl Gustaf Abrahamsson eller Carlsson och Carl Petersson jemte andra häktade samt på fri fot varande förre Brandvaktskarlen August Berg och Snickaregesällen Johan Magnus Nyström m. fl.

I närvaro af Åklagaren, Justitiæ-Kanslers-Embetets t. f. Ombud Herr vice Advokatfiskalen H. Rahmn och Herr Kaptenen O. Löwenadler, den senare i egenskap af Regements-ombud för tilltalade Furiren Rydelius, inställdes de häktade äfvensom öfrige tilltalade kommo tillstädes, med undantag af Gesällen Nyström, Vagnmakaren Himmelman, Arbetskarlen Österberg och Svarfvaren Wållgren.

Herr Borgmästaren föredrog till en början följande honom utaf Åklagaren aflemnade handlingar:

”Till Herr Stadsfiskalen A. F. Strömberg!

Enligt embets-skrifvelsen af den 15 sistl. Januari, får jag härmed öfverlemnaa de uti densamma begärda uppgifterna, och får upplysa, att, utom de i Kapten Friherre von Geddas afgifna räkning på 210 Rdr 46 sk. riksmynt tillkommer: för en förlorad Bajonett 2 Rdr 1 sk. 6 rst., och för reparation å N:o 132:s gevär 22 sk. 6 rst., eller tillammans 213 Rdr 22 sk. Riksmynt, hvilket belopp torde, med görligaste första, blifva till Chefs-Embetet insänt. Jönköping den 12 Februari 1856.

H. KEY,

Tjenstgörande Major.

”Till tjenstgörande Majoren vid Kongl. Jönköpings Regemente!

Härmed får jag öfversända:

1:o Uppgift och värdering på de vid oroligheterna i Jönköping den 26 sistlidne September förlorade och skadade Gevärs- och Munderingspersedlar, samt den ersättning de vid samma tillfälle sårade Soldaterne åstunda.

2:o Besigtningslista från Löjtnant Söderblom öfver geväret N:o 132, som vid ofvanskrifne tillfälle förlorades och sedermera blifvit återfunnet.

3:o En skrifvelse från Stadsfiskals-Embetet N:o 27 af den 15 sistl. Februari.

Thorestorp den 7 Februari 1856.

TH. von GEDDA.

Kompani-Chef.”

”Uppgift och värdering från Lif-Kompaniet af Kongl. Jönköpings Regemente på de vid oroligheterna i Jönköping den 26 sistl. September förlorade och skadade Gevärs- och Munderingspersedlar, samt den ersättning som anses böra tillkomma nedanskrifne soldater:

N:o 124 Rinaldo: Bajonetten afbruten erfordras ny
Oförmögen till arbete under 3 månader, hvaraf 2:ne månader eller 52 arbetsdagar à 1 Rdr 12 sk. 65: —
1 månad eller 26 arbetsdagar à 28 sk. 15: 8.
För inköpte medikamenter 2: —
1 st. Flaska af glas sönderslagen — 18.

82: 26.
N:o 130 Bo: Oförmögen till arbete under 5 dagar à 1 Rdr 5: —

5:
N:o 131 Waldo: Oförmögen till arbete under 8 veckor à 1 Rdr pr dag 48: —
För inköpte medikamenter  24.

48: 24.
N:o 132 Spjut: Geväret repareras efter särskildt besigtning.
Oförmögen till arbete under 9 veckor à 1 Rdr per dag 54: —
1 par Byxor sönderrifna, repareras enligt Skräddares värde 1: 16.
För inköpte medikamenter — 4.

55: 20.
N:o 136 Skön: Vapenrocken och mössan sönderskurne, hvilka repareras enligt Skräddares värdering 4: 24.
Oförmögen till arbete under 2:ne veckor, hvilken tid han legde dagsverke à 1 Rdr 12 sk. pr dag 15: —

19: 24.
Summa R:dr R:gs 210: 46.

Thorestorp den 7 Februari 1856.

TH. von GEDDA.

Kompani-Chef.”

[ 151 ]
”Besigtning å Geväret N:o 132 vid Jönköpings Regemente:
Ny slagfjäder 7 sk.
Pipan grafrostig, rengöres in- och utvändigt 8 ”

Summa B:ko 15 sk.

Jönköping den 29 Januari 1856.

M. L. SÖDERBLOM,
Besigtnings-Officer.”

C. W. Bergman,
Gevärssmed.”

”Undertecknad har inga anspråk på ersättning på de fönsterrutor, som inslogos hos mig den 25 och 26 sistlidne September. Jönköping den 21 Februari 1856.

P. A. Borg.”

Derjemte företedde Åklagaren, angående häktade Sjömannen Sjöberg, ett så lydande prestbevis:

”Drängen och Sjömannen Carl Andersson, för innevarande år skattskrifven på nedanskrifne Sockens slut, men som icke på 3:ne år vistats inom församlingen, lemnas, på begäran, det intyg: att han är född i Ulerfrad inom Skaraborgs län af Anders Andersson och Beata Persdotter: att han vid afresan härifrån 1851 var till frejden ärlig och vaccinerad samt med någorlunda Christendomskunskap förenade Nådemedlens bruk: äfvensom att han, efter nyligen skedd utlysning från predikstolen, är härifrån till äktenskap ledig. Thorsö af Skaraborgs Län och Skara stift den 9 Augusti 1854.

J. U. Sörensson,
P. L.”

För att i dag vittna i saken hade Åklagaren inkallat vid Rätten närvarande Arbetskarlarne August Lewander, Johannes Hjort, Anders Johansson och Johan Berg, Smedarbetaren Carl Anders Forsberg samt Drängarne Sven Ekström och Magnus Andersson, de två sistnämnda på begäran af häktade Garfvaregesällen N:o 52 Andersson, hvarförutan Åklagaren tillkännagaf att han äfven önskat få såsom vittne i målet hörd den gosse, tilltalade Sjömannen Sjöberg vid sista ransakningstillfället uppgifvit sig hafva medhaft på sin sjöresa, men att Åklagaren nödgades derifrån afstå af skäl, hvarom ett af Åklagaren från Stadsfiskalen i Grenna återbekommet bref, med derå tecknadt bevis, lemnade upplysning. Berörde af Åklagaren nu företedda skrifvelse lydde med åtecknadt intyg sålunda:

”Till tjenstförrättande Stadsfiskalen i Grenna!

Anhålles genom Tit. meddelade handräckning en pojke vid namn Johan, som är hemma i Grenna, seglade som besättning sistlidne sommar uppå en båt från Brandstorp, förd af en vid namn Carl Sjöberg, och är nämnde Sjöberg häktad samt tilltalad för delaktighet uti upproret härstädes den 25 och 26 sistl. September; om nämnde Johan anträffas, anhålles det han blifver kallad och stämd till denna Stads Rådhus-Rätt, att sig inställa Fredagen den 22:dra dennes, kl. 10 f. m., för att aflägga vittnesberättelse mot nämnde Sjöberg, samt vidare hvad kännedom han eger i omförmälde uppror. Bevis öfver kallelsen torde få förväntas i behörig tid. Jönköpings Stadsfiskals-Kontor den 13 Februari 1856.

A. F. Strömberg.

Vid noggrann undersökning finnes ingen vid namn Johan, som varit som besättning hos ofvannämnde Sjöberg här från staden, betygas. Grenna den 16 Februari 1856.

 G. Ström,
 Vaktmästare.
Joh. Löfverqvist, 
Stadsbetjent.

Efter föredragning häraf, anförde de tilltalade, vid fråga om jäf emot ofvanuppräknade till vittnen åberopade personer, att Arbetskarlen Anders Johansson vore ”invittnad” i saken samt följaktligen jäfvig att deri bära vittnesmål, hvilken invändning Rådstufvu-Rätten, genom afsagdt beslut, förklarade icke förtjena annat afseende än att Rådstufvu-Rätten skulle vid målets afgörande pröfva verkan af Anders Johanssons berättelse.

Såväl Anders Johansson som öfriga vittnena, mot hvilka jäf ej anfördes eller utletas kunde, men i afseende på hvilka de tilltalade förbehöllo sig öppen jäfsrätt, fingo härefter aflägga sanningsed, varnades för missbruk deraf, hördes hvar för sig och berättade:

326:o Arbetskarlen August Lewander och

327:o Arbetskarlen Johannes Hjort kunde icke meddela någon till upplysning i målet föranledande omständighet.

328:o Arbetskarlen Anders Johansson: Tisdags aftonen den 25 September sistl. år varseblef vittnet visserligen i skymningen bland de orostiftare, som då förde oljud, en person, som uppgafs och syntes vara skeppare, men om det var tilltalade Sjöberg eller någon annan kunde vittnet icke upplysa, enär vittnet icke kände honom. Emedlertid hade vittnet iakttagit att nämnde verklige eller föregifne Skeppare vid omvittnade tillfället var klädd i blanklädershatt, samt att han var af lika vext med Sjöberg.

[ 152 ]329:o Arbetskarlen Johan Berg hade icke någon upplysning att i målet meddela.

330:o Smedarbetaren Carl Anders Forssberg: Vittnet träffade ofvannämnde Tisdags afton kl. omkring 9 tilltalade Sjömannen Sjöberg, som under samtal med vittnet yttrade ”vi” eller ”de” lefde rätt tappert utanför Lindmans. I öfrigt kände icke heller detta vittne någonting i saken.

331:o Drängen Sven Ekström: Vittnet, som på begäran af Garfvaregesällen Andersson tillfrågades om vittnet hade sig bekant huruvida Andersson samt förut afhörde vittnena Berglund och Ljungberg voro uppenbara ovänner, intygade att vid något tillfälle kort före oroligheternas utbrott Berglund och Ljungberg kommit hem till Andersson och under hotelser, att de skulle ”hjelpa honom på annat sätt” oqvädat honom.

332:o Drängen Magnus Andersson: Lika med förut hörda vittnet Ekström, med tillägg att Berglund och Ljungberg vid omvittnade tillfället jemväl skuffat Andersson; äfvensom vittnet af förekommen anledning ytterligare tillade, att vittnet hört Byggmästaren Högström, som är anställd vid Fabrikören Sahlströms byggnad, enskildt till vittnet och två andre dervid närvarande personer yttra, i anledning af oroligheterna och medan desse pågingo, att ”det vore godt de gjorde det bra”, hvarförutan Högström också yttrat att ”de i sådant fall vore värda en tolfskilling”.

Berättelserna upplästes för och vidhöllos af vittnena; hvarefter Herr Kaptenen Löwenhjelm, som var närvarande, tillfrågades om Herr Kaptenen igenkände Sjöberg vara den person, af hvilken Herr Kaptenen på förut uppgifvet sätt ofredades ifrågakomne dag; hvartill Herr Kaptenen genmälde att han icke numera vågade bestämdt uppgifva att så vore, ehuru nämnde person var af lika vext med Sjöberg.

Tillfrågad förnekade Skepparen Sjöberg att han, såsom tilltalade Abrahamsson eller Carlsson inför Rätten uppgifvit, Tisdagen den 25 September sistl. år sammanträffat med Carlsson på Bergens krog här i staden; i anledning hvaraf Carlsson nu återkallade berörde uppgift, med förklarande att han möjligen misstagit sig i nämnde hänseende, enär Carlsson vid sagde tillfälle varit berusad.

Protokollet för den 12 i denna månad upplästes; hvarefter tilltalade Almgren ingaf en skrift, innefattande anmärkningar mot Rådhus-Rättens i saken förda protokoll, samt Lundström ett skriftligt anförande, hvari bland annat åberopades innehållet af en skriften bilagd så lydande attest:

”Undertecknad, som förut aflagt vittnesed vid Välloflige Rådhus-Rätten i Jönköping, rörande oroligheterna derstädes, får på begäran af J. Lundström upplysa hvad som ännu icke är blifvit skett, nemligen det af tilltalade J. Lundström åberopade ärende att hafva sin käpp att hemta i Handlanden Hanssons salubod, hvilket ännu synes misstänkt och är oupplyst, men att detta är en ren sanning och att nämnde käpp emottogs af Handlanden Hansson sjelf, det vill jag på förut aflagd ed intyga. Husqvarna den 21 Februari 1856. N. M. Lundqvist.”

Sedan underrättelse meddelats att skrifterna skulle åtfölja ransakningshandlingarne i målet, öfverlade Rätten enskildt till följande offentligen afkunnade

Beslut.

Ransakningen uppskjutes till Fredagen den 7 nästkommande Mars kl. 10 f. m., då de häktade skola för Rätten ånyo inställas och alla på fri fot varande tilltalade böra vid hemtningsäfventyr sig för Rätten personligen infinna samt Åklagaren vara beredd att förebringa den vidare bevisning, hvaraf han vill sig begagna. Som ofvan. In fidem
Fr. Öqvist.