Uppsala mötes beslut 1572
|
| På Wikipedia finns en artikel om 1571 års kyrkoordning. |
WI effterschriffne, LAVRENTIVS Archiebiscop j Upsala, Martinus j Linköping, Iacobus j Schara, Nicolaus uthi Strengnäs, och Iohannes j Westerårs, Biscopar.
Aff Upsala Stichts Clerkerij: Ericus Nicolai Domprost, Laurentius Petri Gothus Rector Academiæ Vpsalensis. Olaus Ionæ, Petrus Benedicti, Professores, Ioachimus Olai Kyrkioheerde j Upsala, Olaus Andreæ Scholemestare. Aff Stockholms Stadh: Olaus Petri Kyrkioheerde, Abrahamus Andreæ Scholemestare och Predicant thär sammestadz. Aff Geffle Stadh: Andreas Laurentij Kyrkioheerde och Landzproste j Gestrikeland, Iacobus Matthæi Kyrkioheerde och Landzproste j Delsbo, Iohannes Petri Kyrkjoheerde och Landzproste j Wendel, Iacobus Gislonis Kyrkioheerde och Landzproste j Wekol.
Aff Linköpungs Stichts Clerkerij: Iesperus Marci Kyrkjoheerde j Wadstena, Petrus Benedicti Kyrkioheerde j Säby, Nicolaus Arvidi Kyrkioheerde j Eedh, Laurentius Laurentii Kyrkioheerde j Hershammar.
Aff Schara Stichts Clerkerij: Catillus Iohannis Kyrkioheerde j Dala, Iohannes Laurentij Kyrkioheerde j Åklinga, Georgius Eschilli, Kyrkioheerde j Herliunga, Halvardus Petri Kyrkioheerde j Wonga, Andreas Magni Kyrkioheerde j Gökim.
Aff Strengnäs Stichts Clerkerij: Reginoldus Ragvaldi Kyrkioheerde j Strengnäs, Andreas Iohannis Kyrkioheerde j Bäling, Nicolaus Erici Kyrkioheerde j Tälge, Elaus Pauli Kyrkioheerde j Ordala, Laurentius Thomæ Kyrkioheerde j Ytresela, Iohannes Nicolai Kyrkioheerde j Mädelösa, Canutus Iohannis Kyrkioheerde j Östmo.
Aff Westerårs Stichts Clerkerij, Erasmus Nicolai K:M:Predikant och Domprost j Westerårs, Salomon Birgeri Scholemestare thär sammestädz, Laurentius Torchilli Kyrkioheerde j Irestadh, Iohannes Andreæ Kyrkjoheerde j Romfertuna.
Aff Wäghsiö Stichts Clerkerij: Nicolaus Stephani Domprost j Wäghsiö, och Dn: Episcopi uthi samma Wäghsiö fulmynduga Sendebudh, medh andre flere Clerker, genom then Stormächtigstes Höghborne Förstes och Herres Her Johans then Tridie, Sweriges, Göthes och Wendes etc. Konungz wår Allernådigste Herres Mandat och befalning, nu åhr etc. 1572 til at uthi then helgha Treefalligheetz nampn, hålla itt almänneligit Provincial Concilium j Upsala församblade, göre witterlighit, at wij alle eendrächteligha samtyckt haffue, och medh thenna wår schriffteligha Protestation och Betygelse, samtyckie och beslute, at wij fast och owijkeligha, så hädhan ifrå som här til, widh then retta Christeligha Läron, som författat är uthi Prophetiska och Apostoliska Schriffter, then ock här j Rijket nu en godh tijdh haffuer (Gudh thes loff) warit predicat, uthi alla Artikler och Puncter uthan all fåfeng och falsk bijläro, bliffua, och henne fordra och utbredha wilie, Gudhi til ähro och hans Församling til tröst och saligheet. Och wilie twert emoot fly, affskaffa och affwäria allahanda falsk och kettersk läro, genom hwilka thenna retta och sanskylligha läran, må förkrenckt och förhindrat warda.
Theslikest haffue wij och eendrächteligha beslutit, at wij hwar j sin stadh skole oss ther om beflijta, at hwadh som hörer til ährligheet, tucht och godha sedher styrckt, fordrat och fremiat, Och twert emoot hwadh oährlighit, lastelighit och förargelighit är, genom Gudz nådhiga bijstånd, förnedhrat och affskaffat warda må, och thet uthi allahanda saker, men synnerligha uthi Echtenskaps handligar: Så at ingen aff oss ther uthinnan någhot thet wara kan emoot then helgha Schrifft, antingen klarlighare eller oklarligare, emoot ährligheet, Christeligh tucht och godha sedher effterlåter. Såsom thet sigh haffuer medh Echtenskap j then andra ledhen æqualis lineæ, ther om nu emellan någhra aff oss haffuer warit twist och misdrächt. Men j thenna samqwemd så fördraghet, at ingom sådana olofligh och förargeligh gifftermål skal warda effterlåtet, oanseedt at någhorstädz j fremmandeland annorlunda kan lärdt och practicerat warda. Ty ehwadh man uthi thenna sakenne disputerar eller handlar, så kunne wij dogh aldrig ther på retteligha försäkradhe warda, at gifftermål uthi annan ledh, ther är, sydzkonabarn emellan, icke är bådhe emoot naturligh och Gudz beschriffna Lagh, nemligha thenna, Ingen skal ingå til sijn nästa blodzfrencko, til at blotta hennes blygd. Så moste och hwar och en bekenna, at ährlighare, Christelighare och tryggare är, haffua slijk gifftermål fördragh (såsom alle rettsinnighe Christne uthi hela Christenhetenne, bådhe aff högre och läghre ständer, alt in til thenna dagh giordt haffua) än sigh ther til begiffua, thet dogh någhre nu hoos oss haffua sigh företaghet begära och göra.
Sedhan haffue wij ock så samfält föreenat oss, at man uthi alla landzendar här j Rijket bliffua skal widh the Ceremonier och Kyrkiosedher, som här tildags ibland oss Swenska och uthi wåra Församblingar haffua warit j bruuk, och nu författadhe äro uthi wår genom Trycken uthgångna Kyrkeordning, och ingalunda lijdha eller tilstädhia wilie, at någhor andre Ceremonier, antingen aff sigh sielff dichtar, eller the som fremmande äro, j bruket införer. Ther medh han må åstadh komma Stichten, eller ock Församlingarna emellan, twist, buller och oenigheet, såsom man thetta aff fremmande land, för slijka orsaker skul, wel hördt och spordt haffuer.
På thet sidsta, effter thet år j sanningenne befunnet, at någhre stadhelighe menniskior, som aff och til dragha j landet, sigh bådhe medh ord och gerningar så förhålla, at the twedrächt och uproor mågha komma til wägha. Therföre skole wij Biscoparna flijteligha förmana menigha Clerkrijt, at hwar och en j sin Sokn haffuer här på granna acht, och ther någhor någhot slijkt kunde förnimma, at han tå thet ingalunda hoos sigh haffuer fördolt, uthan j tijdh giffuer thet K:M: befalningsmän tilkenna, at the maghe slijka skalkar angrijpa, och såledhes farligheet och skadha förekomma.
Medh titt bodh gör tu migh wijsare än mina fiender, Ty til ewigh tijdh är thet mitt eghit.
Jagh är lärdare än alle mine Lärare, Ty iagh haffuer mitt taal om tina witnesbyrder.
Jagh är förståndighare än the gamble, Ty iagh håller tina befalningar.
Jagh håller mina fötter ifrå alla onda wäghar, at iagh må bliffua widh titt ord.
Jagh wijker icke ifrå tina rätter, Ty tu lärer migh.
Tijn ord äro migh sötare j munnen, än hånogh.
Jagh warder aff tinna befalningar förståndigh, Therföre hatar iagh alla falska wäghar.
Titt ord är een lychta för mina fötter, och itt liws på mina wäghar.
J dagh om j hören HERRENS röst, så förhärder icke idhor hjerta.