Jesus i templet.
Väl den som bittida har lärt
att hafva Herrens tempel kärt
och akta på Guds lagar.
Han rotas i en stadig mark,
han växer i Guds fruktan stark
i sina unga dagar.
Han är som en, den tidt uppstår,
med solen till sitt arbet går
att vittna om Guds ära;
han får allt mer Guds sanning kär,
den visdom, som af Gudi är
och oss skall frukter bära.
Så har vår Herre Jesus lärt
han hade ock Guds tempel kärt
och där på visdom lyddes.
När han ett barn på jorden var,
bland lärarne han dröjde kvar,
när skriften honom tyddes.
Om nu den störste Mästaren,
om han, som själf var sanningen,
så ödmjukt lät sig lära;
hur mycket mera böre då
vi, som i mörkret vilse gå,
ljus för vår själ begära.
O Jesu Kriste, när oss blif,
din helga sanning du oss gif,
när vi i mörker famla;
upplys oss, du all världens ljus,
och sist oss i vår Faders hus
inför din tron församla!
