Vers, funnen på en sovstol, tillhörig en viss poet
|
| Diktad 1780. |
Om någon har förtjent att sömnens sötma smaka,
Så är det säkert du min vän,
Du, som ej nånsin tröttnat än
För vitterhetens bästa vaka!
Må uppå detta rum din sömn så säker bli
Som snillets barn sig kunna lofva
Att vid din ljufva poesi
Förutan någon länstol sofva!