Vi kommo från sol, som ej förgår

Vi kommo från sol, som ej förgår
av Zacharias Topelius
Psalm nr 234 i Svensk söndagsskolsångbok 1908 under rubriken Barndomen.


1.
Vi kommo från sol, som ej förgår,
Från land, som evigt i blomster står,
Från strand, där aldrig en driva snöat,
Till Sveriges frostiga, sena vår.

2.
Vi bytte mot denna arma nord
Vår gyllne frukt och vårt rika bord.
Vi hungrade bland vår barndoms björkar,
Vi fröso hellre på hemmets jord.

3.
Vi bådo blott om en liten gren,
Om litet mossa för boet se'n,
Om lov att i fred vår visa sjunga
I morgondagg och i solens sken.

4.
Då kommo där barnen från denna bygd,
Barn utan hjärta, barn utan blygd,
Och kastade ned vårt bo till marken
Och rövade bort vår enda skygd.

5.
Vi sjöngo för dem i vårens tid,
När allt var glädje och hopp och frid.
O, må dem ingen i livet löna,
Som de ha lönat vår sång därvid!