Handelsordinantie 1614
|
ORDINANTIE,
Huruledes
Köphandelen aff Rijksens Inbyggiare/
såwäl som Fremmande
drifwas skal.
Giord i Örebroo på
Rijkzdaghen/
ANNO
M. DC. XIIII.
Stockholm.
Wij Göstaf Adolph/ medh Gudz Nåde/ Swerigis/ Göthis och Wendis vthkorade Konung och Arffurste/ Storfurste til Finland/ Hertigh til Estland och Wessmanneland/ etc. Göre witterligit/ at effter wij dagheligen förfare/ huruledes wåre Köpstäder vthi wårt Rijke Swerige/ äre i förledne tijdher genom myckin och margfalligh oordning/ som vpkommen är vthi Seglatzet och Handelen/ mykit aff sigh komne och vtharmade/ och wij för all ting ther effter trachte/ at wåre trogne Vndersåter Swerigis Inbyggiare/ och i så måtto wåre Köpstädher och menighe Borgerskapet i Rijket måtte tilwäxa och komma til en godh förmögenheet/ så att wij vthi förefallande nödh kunde hafwa på them at lijta. Therföre hafwe wij med alles theres/ som wederbör/ samtyckio oc rådh/ för gott och nödhtorfftigt anseedt/ at göra vthi Handelen och Seglationen en Ordning och Stadga/ hwar effter sig alle/ bådhe Inländske och Fremmande/ som hijt i Rijket theres Handel drifwa wele/ skole hafwa at rätta/ aldeles som effterfölier.
I.
Först/ skal allom Främmandom/ ehwadan the och wara kunne/ wara förbudit at segla eller drifwa sin Handel på någre andra Städer/ Orter eller Hampner i Swerigis Rijke/ än thesse/ som äre: Stockholm/ Calmarne/ Nylöse/ Göthenborg/ Söderköping/ Norrköping/ Nyköping/ Wästerwijk/ Tälge/ Gefle/ Åbo/ Wijborg och Räfle/ Vnderstår sigh någhon at segla och handla på några andra Orter/ Städher eller Hampner/ åtta Wekor effter thetta Dato/ han skal hafwa förbrutit Skip och Godz/ Tree delar vnder oss och Cronan/ oc then fierde deel vnder then närmeste aff för:ne Siöstäder.
II.
Til thet Andra/ Föruthan thesse för:ne Städher/ som Seglationen är frijgiffuen/ Tå måghe och thesse/ som äre/ Öregrund/ Helsingefors/ Biörneborg/ Borgo och Ekenääs/ och hwar wij eller Arffursterne med wårt Minne och Samtyckie någre af nyyo/ och de gamble vthan förfång vth medh Siösidan vpbyggia wele/ segla medh sine egne Skip Vthländes/ så monge them täckes och theras Förmögenheet tilsägher/ och på hwadh Ort the sielfwe hafwa lust at segla/ och effterlåtit är: Men he andre Norländske Städher/ som äre: Hudwigzwald/ Hernösand/ Vlaborg och Waasa/ wele wij på någhon tijdh tilgörandes/ och til thes wij oss framdeles annorlunda förklarandes warde/ effterlåte medh sine egne Skip at segla Vthländes/ dogh så/ at the inge ätande Wahrur vthskepa/ vthan allenast thesse/ Nämligen/ Allehanda Träwärcke/ Koppar/ Tieru/ Trään/ Hudhar och Talg/ och at alt thet Godz/ som vthskepas/ föres först til Köpstaden och ther skepas in i räta Hampner/ och så tilbörligen förtulles/ och icke såsom här til för myckit skeedt är/ inlastas på alle Orter vthan noghon Differentz eller åthskildnade/ Men Smör/ Fisk och andra ätande Wahrur/ sampt Elgzhudar och kostelige Skinnwahrur/ skola the wara för plichtade altsammans at föra til Stockholm/ och thet ther. medh Stockholms Borgare förbyta och föryttra effter Stadzlaghen och Stockholms Privilegier Vnderstår sigh nogon Norland; Borgare/ at föra noghot aff för:de förbudne Wahrur Vthländes/ eller på andra Orter än til Stockholm/ han skal hafwa förbrutit Skip och Godz/ Tree delar vnder oss och Cronan/ och fierde delen vnder Stockholms Stadh. Men på thet Cronan icke på sin Tull må skee förkort/ igenom the Norländske Städhers Seglation/ tå skole the wara förplichtade at komma medh sina Skip/ när the vthdraga/ til Diwrehampn/ och tee sitt Pass och TullZedel för then wij ther til warda förodnandes/ och sedan dragha Vthländes hwart them täckes/ Men när the på Heemreesan äre/ måghe the tagha sin rätta Koosa heem åth/ Gör noghon här emoot/ han skal hafwa förbrutit alt sitt Godz som skepat war/ eller thes wärde/ så offta han här emoot bryter.
III.
Til thet Tridie/ Och på thet at Norlandz Städherne måghe widh macht blifwa/ och icke aldeles Handelslöse/ tå skal alla olaghlige Hampner effter thenne dagh blifwa afskaffade/ och inge flere hampner någrom at besökia medh Köpenskap effterlåtne/ än the förnämde Norlandz Städher/ Nämligen/ Gefle/ Hudwigzwald/ Hernösand/ Tornö/ Vlaborg/ och Waasa/ ther skola the wara förplichtade at köpslaga medh sielfwe Borgarne/ och ingaledes med Landzmännerne/ Men på thet Borgerskapet i Siön/ så wäl som Vpstäderne/ som sin Näring med Fiske drifwa/ icke aldeles måghe i theras Bärning försatte warda/ tå måghe the wäl så här effter som här til medh theres Näät fiskia i stoore Siön/ och eliest byta sigh färskt Strömming och Torsk til aff Bönderna för Sädh/ och then sielff insalta/ Dogh så/ at Norlandz Städherners Privilegier therigenom icke förkrenckias/ och ingen sigh vnderstår noghot Landzköp at drifwa. Och althenstund all Allmogen i Norlanden skal här effter wara förplichtat at köpslagha blott och allena medh sielfwe Borgerskapet ther i Norlanden/ Så skole och Borgerskapet ther emoot skäligt och billigt förholla sigh i theras Handel/ så frampt the thetta Privilegium lenge åthniuta wele. Gör nogon här emoot/ och anten köpslaghar i förbudne Hampner eller medh menige Almoge/ som icke är i thetta wårt Mandat tillåtit/ han skal hafwa förwärckat Skep och Godz/ Tree delar vnder oss och Cronan/ och Fierde deelen vnder then Stadh/ som på samma Hampn eller Landzort är privilegieret.
IV.
Til thet Fierde/ Til the Norländske Städer måge så wäl här effter som här til segla/ icke allenast Vpstäderne/ vthan och the Swenska Siöstäder medh sine egne Skutor/ Båtar och Skep/ dog så/ at alt Landzköp hafwes fördragh/ och at Skepen ther medh the segla/ höra them sielfwe til/ och icke äre legde eller hyrde aff fremmande.
V.
Til thet Fämpte/ Alle Norlandz Borgare/ Ålandzboer och Finnar/ som icke segla Vthländes/ skole komma medh sitt Godz til Stockholms hampn/ och thet ther med Stockholms Borgare förytra och förhandla/ och ingaledes effter thenna dagh besökia någre andre Hampner/ ehwad nampn the hafua kunne/ Dog skal rätte Skäriekarlar frijtt och efterlåtit wara/ at draga i Stockholm genom Strömmen/ och in i Mälaren medh sin Fisk och Godz/ med sådan skääl/ at the icke sälie någhot annorstädes/ än i Vpstädernes rätta Stadzhampner/ ther them och skal frijt tilstads wara at köpslaga och föryttra sin Fisk/ i Penningar så wälsom Spannemål och andre Bondewahrur/ Icke allenast medh Borgarne/ vthan och medh Präster och Bönder/ Besöker någhor annor Hampn i Mälaren/ än nw är sagdt/ Nämligen/ Vbsala/ Sigtuna/ Eneköping/ Westeråås/ Köping/ Arboga/ Torsilia/ Strängnääs/ Mariefridz och Tällies Stadz hampner/ eller någhon annan olage Hampn i Skäriegården/ eller och drifwer Landzkööp/ hafwe förbrutit sitt godz/ Treedeler vnder oss och Cronan/ och Fierde deelen vnder närmaste Stad/ dog för Almogen som i Roslagen och ther omkring boendes äre/ så och en part Skäriekarlars Fattigdom skull/ wele wij hafwa effterlåtit/ at then Hampnen widh Norre Tälge skal ännu bliffua widh macht och efterlåten/ ther Landzmän måge byta sine wahrur sigh emellan/ så länge at wij ther framdeles en annan stadga görandes warde.
VI.
Til thet Siette/ Och på thet en wissheet med Öfwerföringen vthur Mälaren wara motte/ så at hwariö och enom kunne hwad rätt och tilbörligit är/ wederfaras/ och Vndersåterna hade någhot at rette sigh effter/ Tå wele wij at ther medh/ såsom och wij med H. M.tt wår elskelige käre Frwmodher/ på H.s K.tz Hertig Carl Philip/ wår elskelige käre Broders wägnar/ så och medh H. K.t Hertig Johan/ wår elskeligh käre Broder och Swåger/ äre eens wordne/ här effter således skal hållit warda/ at alt thet Godz och wahrur/ som faller och köpes i Konungedömet/ thet ware sigh i Bergzlagerne eller Städerne/ Koppar/ Jern/ eller hwad nampn thet hafwa kan/ ehwem thet och köper eller förer/ thet skal altsammans gå och föras på Stockholm/ ther anten at sälias eller vthskepas/ dogh må thet Jern/ som Örebroo/ Torsilia/ och Strengnääs Borgare vpköpe wedh Noraskogha och Lindesberg/ och sedan sändes Siöledes til Torsilia/ så wäl som thet Jern/ hwilket Almogen i Furstendömet vpköpa wedh Jernbergzlagen/ och före om Wintertijdh genast åt Furstendömes Vpstäderne/ gå och föras på Telge/ Så skal och i lijka motto alt thet Godz som faller i Furstendömet Södhermanneland/ Nerike och Wermeland/ och ther köpes/ föres på Telge/ ther anten at sällias eller vthskepas. Finnes nu någon som gör här emoot/ och förer på Telge thet som effter thenna stadga bör gå på Stockholm/ han skal hafwa förbrutit vnder oss och Cronan Tredelar aff samma Godz och Fierde delen vnder Stockholms Stadh/ Finnes och någhon som emoot samma wår stadga förer någhot Godz på Stockholm som til Telge borde gå/han skal hafwa förbrutit sin Godz/ Treedeler vnder H. K.t Hertigh Carl Philip/ och Fierde delen vnder Telge Stadh.
VII.
Til thet Siwnde/ Medan och the Vpstäders. Seglation til Fremmande Land förorsakar en stoor Oordning i Handelen/ och försneller oss och Cronan i monge måtto wår Tull/ är och Borgerskapet i Vpstäderne til ringa båtnad/ men Siöstäderne til märkeligh affsaknadt/ Therföre wele wij här med samma Seglation aldeles affskaffat och förbudit hafwa/ Och skole förthenskuld alle Städer/ som i Konungedömet liggiande äre/ här efter wara förplichtade/ at skepa sitt Godz och Wahrur/ som the i Konungedömet efter then förra Punct vpköpa/ på Stockholm/ them ther medh Stockholms Borgare föryttra/ och åter til sitt behooff vpköpa hwadh the wedertarfwe/ och them profijtligit wara kan/ Men Vpstäderne i Furstendömet Sudermanneland/ skole skepa sitt Godz som i Fördömet faller/ på Telge/ och thet medh Telge Borgarne föryttra/ dogh then förre Artickel oförkränckt.
VIII.
Til thet Ottonde/ Effter nu Vpstäderne skal förbudit wara/ handla åt Fremmande Land/ Therföre på thet the thes bättre måge blifwa behåldne/ skal Stokholms Boer/ så och alle andre Siöstädher/ som frij vthlandes Seglation hafwa/ här effter wara förbudit at drifwa noghon köpslagan widh Koppar och Jernbergzslagen/ som liggia i Konungedömet/ vtan alla the Bergslager skole besöchte/ försorgde oc förhandlade warda af Vpstäderne som liggia widh Mälaren/ Örebroo/ Gefle och Hudwikswald: Icke skal/ eller må nogon Stockholms Borgare här effter handla medh någon Bergzman/ vthan i Vpstädherne medh thes Borgare. Gör någhon här emoot/ hafwe förbrutit thet Godz han medh faar/ och then som köpte/ sine Penningar/ Tredeelar vnder oss och Cronan/ och fierde delen vnder then närmeste Stadh/ eller then som på samma Bergzlagh kan wara eller blifwa aff oss privilegieret.
IX.
Til thet Nijonde/ Och på thet Vpstäderne aff thenne wår giorde Stagda må känna någon förkoffring/ Tå wele wij här medh haffua förbudit Stockholms och alle andre Siöstädhers Boarne/ medh sitt godz och wahrur at besökia Vpstädernes frijmarcknader/ hwilke efter thenne dagh skole allena hållas och brukas them emellan/ dogh skal Stocholms och Siöstädhernes Borgare icke ware furbudit at besökia samme Marcknader/ ther at kräffia sin gäld/ eller för reda Peningar köpa aff Vpstadz Borgarne Koppar/ Jern/ Spannemåål och andre sådane Wahrur/ men icke aff Präster och menige Almoge/ myckit mindre sälia them någre Köpmannewahrur. Gör någon här emoot/ han skal haffua förbrutit sitt godz/ och then som köpte/ sina Penningar/ Tree delar vnder oss och Cronan/ och fierde delen vnder then Staden/ ther Marknaden hålles. Hwadh the frij Warknader widhkommer/ som här til i Norlandz Städerne äre åhrligen håldne/ the måge och ännu här effter på någon tijdh tilgörandes bliffua widh macht/ til thes wij oss annorlunda förklarandes warde.
X.
Til thet Tijonde/ Såsom nu bör alle fremmande wara förbudit at segla på andre Städer här i Rijket/ än förb. är/ Altså skal ingen främmande/ han ware sigh aff hwadh Land/ Stadh eller Ort han wil/ bliffua tilstadd at dragha til Bergslagherne eller i Vpstädherne/ anten i Marknadz tijdher eller eliest/ ther til at handla eller köpslaga/ eller kräffia sin gäld/ Vthan ware förplichtat at sälia och föryttra sitt Godz i näste Siöstadh tijt han kommen är/ och sitt Godz angiffuit haffuer/ eller och sedan Tullen är aflagd och betald/ förfoge sigh medh förloff til en annan loffgiffuin Siöstadh/ ther at föryttra sitt Godz. Så skal och här effter alt Landzköp bliffua affskaffat/ särdeles skal alle främmande wara förbudhit at dragha in om Sweriges Grentzor medh någon Köpenskap/ anten til Adelens Gårdar/eller köpslaga med Fougdtar/ Präster och Bönder å Lande/ Icke skal heller någon Fougdte/ Prästman eller Bonde blifua efterlåtit at föra något Inländskt Godz öffuer Gräntzen/ och ther thet föryttra/ vthan föra thz til näste Köpstad/ och thz med Borgarne förhandla/ och icke annorledes/ eller på andre ortar widh alt Godzes och Penningarnas förbrytelse/ Tree delar vnder oss och Cronan/ och Fierde delen vnder then Stadhen som på samma ort är Privilegierat. Icke skal heller någon Främmande blifua effterlåtit at liggia i någon Siöstadh länger än Sex Wekor/ Gör någon ther emoot/ böte Fyretije Marck oss och Cronan/ och Fyretije Marck Stadhen/ för hwarie Weku han ligger längre.
XI.
Til thet Elloffte/ Så skal och effter thenne dagh allom Främmandom/ som seglande komma til någon loffgiffuen Siöstadh, förbudit wara at föra någhot Godz vthur Skepet och i Boderna/ Hws eller Källare/ vthan thet sälia och föryttra i sielffue Skepen. Icke skal heller någon Främmande effter thenne dagh wara effterlåtit at sälia något Godz Alnetaals/ Lodetaals/ Tunnetaals/ Stycketaals/ fom borde effter Lagen sälias stycketaals/ Skåålpundetaals/ Lästetaals/ Dusinetaals/ vthan förhålle sigh i sin Köpslagan och eliest effter Sweriges Stadzlagh/ och hwar och ens Stadz wälfångne Priviligier. Gör någon här emot/ haffue förbrutit thet godz han sälier/ vnder oss oc Cronan Treedelar/ och Fierde delen vnder Stadhen.
XII.
Til thet Tolffte/ Så äre och wåre Städer icke lijtet til meen then myckne Frijheten som wåre och Adelens/ så wäl som andres Tienare bruka och niuta/ i thet the sittia i Köpstäderne/ och bruka Borgare näring/ och doghlijkwäl äre Exempt och vndantagne för all Borgare tunga/ ther igenom brödh tagz them aff munnen/ som Stadsens tunga draga skole. Hwarföre wele wij sådan Frijheet förbudit haffua/ särdeles at alle the som wele sittia i Städerne/ och bruka Borgare näring medh köp och säll/ eller theras arbete och handwärck/ ehwars förswar the och haffua kunne/ hwadh heller the sittia i theras egne Hws och Gårdar/ eller andras/ ingen vndantagande/ skole och i lijka måtto medh andra Borgare dragha Stadzens tunga/ och niuta och vndgälla effter sin ämpne och näring/ hwadh en Borgare och Byeman effter Laghen ägnar och bör/ Dog wåre och Adelens tienare som icke bruka Borgare näring medh köp och säl eller handwärck/ Såsom och them som inhyses sittia i theras Hwsbönders Hws och gårdar/ aldeles i så måtto obeswärade/ Efter såsom wij oss och wele förbehållit haffue/ at haffue i hwar Stadh/ som liggie widh wåre Slott och Gårdar/ någre wisse Embetzmän frij för Borgare tunga/ effter thet taal och Ordning som wij ther vppå framdeles görandes warde/ hwilke skole til wårt Hoffz behoff arbeta/ och eliest i ingen måtto någon Borgare näring driffua/ widh straff til görandes/ när ther öffuer klagat warder.
XIII.
Til thet Trettonde/ Effter och månge sittia på Landet som sigh medh Köpenskap näre/ Städerne til stoort fördärff och skadhe/ tå wele wij här medh strängeljgen budit och befalat hafua alle them som byggia oc boo på Landet/ och någon Köpenflap tänckie til at drijffua/ thet ware sigh ehoo thet wara wil/ at the flyttia in i Städerne/ och winna ther Bwrskap effter Laghen/ och bliffua sedhan Boofaste och sittiande i samma Stadh. Fördristar sigh någon at göra här emoot/ i så måtto/ at han på Landet blifwandes icke theste mindre handlar och köpslagar/ han skal haffua förwärckat förste/ annan och tridie gången/ Godzet han köpslagar medh/ Tree delar vder oss och Cronan/ och fierde delen vnder näste Köpstadh/ så och Fyretije mark til treeskiptes/ Konunge/ Målsägande och Härede/ oc wari Målsäganden som klagar på honom/ Kommer han flere gångor igen/ tå förwijsas Landet. I lijka måtto wele wij alt annat Landzköp förbudit haffue/ aff hwem thet och plägar skee/ ingen vndantagen/ widh thet straff som har näst tilförenne satt är.
XIV.
Til thet Fiortonde/ Och på thet Städerne så myckit bättre måge bliffua widh macht/ tå skal här effter alle Borgare/ vthi hwadh Stadh han kan sigh nedhsättie/ wara förbudit at resignera sitt Borgerskap innan sex åhr/ och then ther sedan wil vpsäija och flyttia i någhon annan Stadh Inländsk/ skal han giffue then Stadhen som han sittiande är vthi/ Tije daler för hwar öre han ligger i skatt/ flyttier han Vthländsk/ gifue Trettije daler för hwar Tijonde Penning aff all sin egendom/ efter gode Mäns wärdering. Elieft förbiudhe wij och/ at inge Wederlägningz Swänner skole i Städerne anammas/ Ey heller någhon Köpswän tilstädias/ för än han haffuer satt Borgen för sigh/ at han wil tiena i Sex åhr/ och sedhan altijdh winna Bwrskap eller wijka Stadhen.
XV
Til thet Fämptonde/ Händer sigh at någhon Främmande vthan inrijkis Arffuinge affölle/ och hans rätte Arffuinge sedhan innan Natt och Åhr kunde inkomma at vthföra Arffuet/ tå skal samma Arff wärderas/ så löst som fast/ och tagas ther aff hwar tridie Penning för än något vthstädes/ Aff hwilken tridie Penning halfparten kommer oss och Cronan i Konungedömet/ och Arffursterne i Furstendömen/ then andra halfua delen Staden til/ oc hafua Staden macht at lösa hws och liggiande grund til sig.
XVI.
Til thz Sextonde/ Medan och stoor Oordning kommer af themånge Ölekrogar som hållas i alle Städer vtan åthskildnat/ Therföre wele wij här medh sådan Oordning hafua afskaffat oc förbudit/ at i Stockholm ingen skal haffua at sälia främmande drycker/ Wijn/ Miödh eller Ööl Kannetaals/ än åtto Källare som äre och haffua aff ålder warit ther medh priviligierade, Item på Norremalm twå Källare/ och på Södermalm i lijka måtto twå Källare. I the andre Städer/ skal först i hwar Stadh wara en Stadz källare/ hwilken Borgemästare och Rådh anten måghe sielffue vppehålla aff Stadsens Inkompst/ eller then andre arrenderas, Sedhan skole särdeles Hws ther medh Privilegieres, ett/ tw/ try/ effter som Stadhen är stoor eller lijten til/ och the skole wara Gästgiffuare i Stadhen/ och förvtan thesse skole inge Borgare eller andre sälia något Wijn eller annan främmande dryck Kannetaals vth/ medh mindre han wil haffua forwärckat thz Wijn och Främmande dryck som han hafuer liggiandes i sin Källare/ Tree delar vnder oss och Cronan/ och Fierde delen vnder Staden/ dog ingen här medh förbudit at köpa Läste och Tunnetaals in/ til sitt egit Hws behoff och nödhtorfft/ eller eliest at sälie androm vthi Läster/ Faat eller Tunnor.
XVII.
Til thet Siuttonde/ Men medh Swenskt Ööl skal hållas thenne Ordning/ at wisse Bryggehws skole i alle Städher vprättas/ medh särdeles Privilegier, hwilke skole haffua macht at bryggia til sitt egit Hws behooff/ så myckit han behöffuer och nödigt är. Gör någon här emot/ han skal för hwar gång thet skeer/ haffua förwärckat Ölet/ Tree delar vnder oss och Cronan/ och Fierde delen vnder Stadhen.
XVIII.
Til thz Adertonde/ Medan och månge Borgare finnes/ som vptage Fremmandes Penningar/ och ther med för en ringa winst eller bätle Penninger skull drifwa en olaghligh Handel i Städer/ Bergzlagerne och Landzbygden/ och låte sigh bruka för the Fremmandes Dränger: Tå wele wij at ingen Borgare eller nogon annan skal fördriste sigh at wedertaga i så måtto nogon Fremmandes penningar eller andra Wahrur/ ther med i nogon måtto hemligen eller vppenbarligen at köpslage: Blifwer nogon ther medh beslagen/ han skal hafwe förwerkat Godzet eller penningerne/ om the icke vthgifne äre/ Tree deelar vnder oss och Cronan/ och fierde deelen vnder then Staden han är sittin vthi/ Och sedan åttetije Marck til treeskiptes/ Konunge/ Målsägande och Stadhen/ förste/ annan och tridie gången/ Kommer han flere resor igen/ blifue förwijst Landet.
Thetta som förb. står/ haffue wij nu således ordinerat och stadgat/ och wele och biudhe alffuarligen/ särdeles Menige Borgerskapet/ så och alle Främmande som sin handel och wandel driffua här inrijkis/ sampt alle andre aff hwadh stånd eller wärde the wara kunne/ at the sigh rätte vthi sin Handel och Köpenskap/ effter thenne wår giorde Ordning och Stadga/ och henne i ingen måtto öffuerträdha/ wedh förbemälte straff och wår Konungzlighe alffuarlige hemnd tilgörandes. I lijka måtto biudhe wij/ och befale wåre Landzhöffdingar/ Ståthållare/ Fougdtar/ Tullenärer och Befalningzmän/ sampt andre Officerer som Inspection ther öffuer kan wara eller bliffua tilbetroodd/ at the haffue här medh ett noga inseende/ icke tilstädiandes något at skee här emoot i någon måtto/ Vthan öffuer thenne wår Ordning och stadga hålle fljteligen hand/ och alt hwadh här vthi stadgat är/ med alffuar exsequera, så kär hwariom och enom är wår gunst/ och han icke sielff wil swara til saken. Och skal thenne wår Stadga först angå och haffua sin fulla krafft på nästkommandes Philippi Iacobi, och sedhan alt framgeent. I medler tijdh måge the aff Siöstäderne som någre gäld hafua i Bärgslagerne vtståendes/ lefuerera wåre Ståthållare och Befalningzmän en wiss Designation på sine vtheståendes Gäld/ hwilke och skole them til sin betalning befordelige och behielpelige wara/ Och på thet the theste bättre tijdh haffua måge at komma til sin betalning/ tå wele wij them effterlåta för Bärgzmännernes fattigdom skuld/ tijdh at kräffia Gälden vp/ alt in til then 1. Augusti näftkommandes/ dogh så at the widh Bärgslagerne icke köpslage eller eliest göra emot thenne wår Ordning och stadga/ wijdhare än wij them här medh gunsteligen tillåtit haffue. Til yttermera wisso/ at wij thetta således ordinerat haffue/ och wele obrotzligen hållas skole/ haffue wij thetta med wår egen hand vnderskriffuit/ och witterlighen låtit hängia wårt Konungzlige Secret här nedan före.
Actum Örebroo then 10. Februarij/
Åhr 1614.