Öpett bref til Helsingeland, Gestrikeland, och Ångermanland

←  Djvu
Öpett bref til Helsingeland, Gestrikeland, och Ångermanland
av Gustav Vasa

Öpett bref til Helsingeland, Gestrikeland, och Ångermanland
Öpett breff till meningeman vdi Ångermanneland och Melpada.  →
Riksregistraturet 20 april 1542.


[ 1 ]

Reg. H, 1539–1542, fol. 202.Öpett bref til Helsingeland, Gestrikeland, och Ångermanland, att the fattige som ingen Jord hafwa bruke och gärne wele skole obehindrat och vtan någons mans gensaga vptaga rödie hugge och brenne på alle Skoger ther tilfellett är och [göre] sig Hemen Cronen och sig til nytte Datum

Stocholm then 20 Aprilis Anno &c. 42.

Wij Gustaf. Tilbiude eder Dannemän alle, som byggie och boo, vti Helsingelande. N. N. wår gunst och nåde tilförende. Såsom eder Dannemän alle, vtan tuifwel Kunnigt och witterliget är, hurulunde vti ale Norlanden och synnerligen ther i Gestrikeland stor trång och brist förhanden är opå heman och Jordetorfwen, ther af man sigh näre och bärge kunde. Effter att folkett (:Gudh thess Lof:) fast förökas, så att Jorden som nu brukes och vptagen är, them alle icke wäl föda kan, vtan nödgas så folket att liggie och trenges then ene in på then annen, i somme gårder otte eller tije starke vnge drenger, och quinfolk, sommestedz mere och sommestedz mindre, ingen söker sigh andre vtwägar, vtan i så motte liggie och trenges medh hwar andre och klifua hemanen sunder, så att the här nest orke sigh hwarken brödh eller bärgning, lichwäl wil ingen late löse sigh vt, elle rwijke then andre Endoch att andre vtwäger och tilfelle wäl förhanden wore, och tiläfwentyrs af mång fattig man, then sigh gärne medh ären berge wille, företagen och försögt, som är ni på skogerne, ther mångestedz finnes gode lägligheter til att rödie skogen och göre gode heman, så blifuer thett them doch lichwäl icke vndt och effterlatet, af the bygdelagh som förmene sigh wara ägnade vti skogerne tha ther wele ägne vnder sigh til fyre eller fem mijl [ 2 ]eller tiläfuentyrs mere in på skogerne ther the doch hwarken rätt eller skäl til hafue. Förty är sådana ägor som obygde liggie höre gud, oss, och Sueriges Crone till och ingen annen, så opå thett thesse Norlanden yttermere än som skedt är, och Cronones skatt ther igenom förbättratt och förökatt blifue motte, och fattige män som nu hafwa hwarken huss eller Jord kunna medh tijden komme til besittning och få yttermere bärning än the nu hafue Therföre hafue wij medh wårtt Elskelige Rijkzens Rådz råd och Samptyckie så vtöfwer ens warit och beslutett, Att alle the fattige Män som kunne och förmåge att opsökie sigh bequeme och läglige boolstäder in på skogerne eller störe almenninger ther the kunne Rödie och brenne skogen ifrå tigh, och göre oss och Cronone ther sedan lijke och skäl vtaf, då skal thett stå them frijt och öpett före, vtan hwars mans gensaga eller förhindring ther wij medh thette wårtt öpne bref fulkomlig samptyckie wår gunstige wilie och tillattelse tilsagt, och gifwitt hafuer, och här medh tilsäye och gifue, så att hwarken sochner, bygdelagh enslige gårder, eller annen bygd skal här effter wåld wller macht hafua att förmene eller börbiude, them som skogerne eller ödissmarkerne byggie wele, så fierran thett icke sker, opå thett egne boolstäder, Engier eller fäbeet, ther wår Fougte samfältt medh tolf owelde och ther til besworne män besee och ransake skole. Icke skole the heller wara förplichtige, att göre bygdelagen ther någon sone elle rgunst före, vtan hwad the i så motte, vptaga och byggia, skole the lijke som andre Cronones bönder thett vnder rätt och skälig skatt niute bruke och be[?] Ther hwar och en sigh effter rätte må och skall.

Yttermere gifue wij eder Dannemän tilkenne, att wij hafue någre beswäringer och klagomål emott the som fiskerij bruke både strömmingefiske, Laxefiske och Torskefiske i alle Norrlanden att the så falskelige och ille förware och saltte mest all then fisk som the hijt til Stocholm och andre Städer sende, så att wij och andre gode Män som myckin saltt fisk til wåre Slott och gårder behöfue köpe skole, bekomme icke annet för wåre Penninger än sur och förderfuet fisk. Hwarföre biude och förmane wij eder strengeligen alle, som sådane fiskerij bruke pläge, Att i effter thenne dagh annorlunda wele förwara och salta eder fisk än här til skedt är, här är Gud thess lof icke så dyrtt Salttköp i Landett Att i för Saltt skule behöfue förderfue sådan hop fisk om Åhrett som nu skett, Och wele wij eder här medh Åttwarnet hafue att i ingen sur eller förderfwett fisk hijt i Landet före eller sälie icke heller ther heme hoss eder köpa eller sälie skole. så frampt att i icke sådana fisk icke förbrutitt wele hafue. ther wij strengeligen hafue budit och befalet wåre Fougter och Embetzmän i Stocholm och al annorstedz ther fisk sälies och köpes pläger, att the skole hafue ett nöye och skarpt vpseende, ther opå, Theröfre må i Dannemän hwar i sin stad tage eder tilwara för eders egen skade, och förderf, ther i eder effter rette wele.

Datum ut supra.