50 småhistorier/Gästum blindes gåtor

←  Jätten Kälve
50 småhistorier
av Anna Holge

Gästum blindes gåtor
Gråkappan  →
(Ur Hervarasagan.)


[ 124 ]

48. Gästum blindes gåtor.

Heidrek hette en konung i Götaland. Han hade gjort det löfte, att var och en, som hade brutit honom emot och sedan fölle i hans våld, skulle dömas av konungens tolv vise män eller ock giva konungen gåtor att gissa; kunde Heidrek icke lyda dem alla, skulle den brottslige vara löst från sin skuld men annars lida sitt straff efter de vises dom. Men aldrig hade kommit en man så klyftig, att ej konungen gissat alla hans gåtor.

En man hette Gästum blinde. Han hade svårt förbrutit sig emot Heidrek. Konungen sände bud och stämde honom inför de vises dom. Gästum blinde räddes att fara till Heidrek, ty konungen var grym, svekfull och illa beryktad. Han offrade till Oden och bad om hjälp. Samma dag kom en främmande man, högväxt och enögd, och erbjöd sig att fara i Gästum blindes ställe. Och så är sagt, att när den främmande kom till konungens gård, tycktes han alla vara den rätte Gästum blinde, det han ock sade sig vara. Han begärde att få giva konungen gåtor att gissa. Heidrek svarade ja, och gåtostriden började:

[ 125 ]Gästum blinde. Hemifrån for jag och såg på vägen vägar: väg under, väg ovanför, vägar över alla vägar. Heidrek, konung, gissar du min gåta?

Heidrek. God är din gåta, men gissad är hon: du for över en bro, fisken sam under, fågeln flög över, det var vägar över vägar.

Gästum blinde. Vilka äro de kvinnor, som gå fram tillsammans, djärva liksom deras fader – de hava dragit ofärd över mången man, därför måste envar frukta dem? Heidrek, konung, gissar du min gåta?

Heidrek. God är din gåta, men gissad är hon: det är vågorna, det stormiga havets döttrar.

Gästum blinde. Vilka äro de flockar, som fara över land – vit sköld bära de om hösten men svart om sommaren? Heidrek, konung, gissar du min gåta?

Heidrek. Dina gåtor försämras, Gästum blinde; snart har du väl inga kvar. Lätt att gissa var denna gåta: det är skogsripor, som äro svarta om sommaren och vita om vintern. – Vill du nu underkasta dig de vises dom?

Gästum blinde. Det vill jag icke; än vill jag försöka med flere gåtor. Vad var det för ett djur jag såg vid konungens portar – det hade åtta fötter och bar sina knän högre än kroppen? Heidrek, konung, gissar du min gåta?

Heidrek. Det var en spindel.

Gästum blinde. Vem är den mörke, som far över marken – han sväljer skog och sjö, fruktar vinden men icke människor; han går emot solen [ 126 ]och skymmer henne? Heidrek, konung, gissar du min gåta?

Heidrek. God är din gåta, men gissad är hon: det är dimman; hon skymmer bort solen, och ingen människa fördriver henne utan vinden allena.

Gästum blinde. Vilka äro de två, som hava tio fötter, tre ögon och en svans? Heidrek, konung, gissar du min gåta?

Heidrek. Det är Oden och Sleipner, som han rider på.

Gästum blinde. Säg mig då, Heidrek, konung, eftersom du är visare än alla andra: vad viskade Oden i Balders öra, då han lades på bålet? Heidrek, konung, gissar du min gåta?

Heidrek. Det vet du allena vad du då sade, usla troll! Därvid drog konungen sitt svärd, Tirfing, och högg efter den i högsta vrede.

Då flög Oden upp i falkhamn, och hugget träffade en av Heidreks män.

Oden talade: Illa gjorde du nu, Heidrek, att du anföll mig utan orsak; därför skall du få din bane av de sämsta trälar.»

[ 127 ]Därmed försvann Oden.

Men vad han förutsagt, det skedde ej långt därefter.